<img l>

bl. a. Th. Gautier och J. Sandeau. Han deltog i 1848 års frihetsrörelser, inlade 1849—56 som styresman för Comédie française betydande förtjänster om fransk dramatik och blef sistnämnda år inspektör öfver museerna i landsorten. Af H:s något sliskiga och frivola, men på sin tid mycket lästa romaner märkas Les onze maîtresses délaissées (1840), La vertu de Rosine (1844), Les filles d'Éve (1852) samt de nyare Histoire étrange d'une fille du monde (1876) och L'éventail brisé (1880). Hans samlade dikter ha, under olika titlar, flera gånger utgifvits. Äfven för teatern skref H. några stycken: La comédie à la fenêtre (1852) m. fl. Af hans konstkritiska arbeten märkes i främsta rummet L'histoire de la peinture flamande et hollandaise (1846), som mottogs med stort bifall. Därjämte författade han Galerie de portraits du XVIII:e siècle (1844), L'histoire du quarante et unième fauteuil de l'Académie française (1855), en satir mot Franska akademien, L'histoire de l'art française du XVIII:e siècle (1860), Molière, sa femme et sa fille (1880) samt memoararbetena Les confessions, souvenirs d'un demi-siècle (6 bd, 1885—91) och Souvenirs de jeunesse (2 bd, 1896). Jfr Lemaître, "Arsène H., notes et souvenirs" (1897). <img l>

2. Henri H., den föregåendes son, fransk författare, f. 24 febr. 1848 i Paris, debuterade som helt ung med en konsthistorisk studie, Histoire d'Apellès, études sur l'art grec (1867), deltog som mobilofficer med utmärkelse i 1870—71 års krig och egnade sig sedan åt historiskt författarskap. Hans Histoire d'Alcibiade etc. (2 bd, 1873) prisbelönades af Franska akademien. H. utöfvade ock flitig verksamhet som konst- och litteraturkritiker. Hans artiklar från denna tid i "Revue des deux mondes" om Parissalongerna äro samlade i L'art français depuis dix ans (1882), hans litteraturkritiker i "Journal des débats" i Les hommes et les idées (1886). De senare åren har H. mest sysslat med forskningar i den Napoleonska tidens historia, hvilkas resultat framlagts i de genom grundlig lärdom och stilistiskt behag kännetecknade arbetena 1814. Histoire de la campagne de France et la chute du premier empire (1888), 1815 (4 bd, 1893—1905) och Napoléon homme de guerre (1904). H. invaldes 1894 i Franska akademien. 1 o. 2. (V. S—g.) Houston [ha͡u'stən], stad i nordamerikanska staten Texas, vid Buffalo bayou, 48 km. ofvanom dess mynning i Galvestonviken. 44,633 inv. (1900). Staden är Texas' förnämsta järnvägscentrum och står äfven medelst floden i segelbar förbindelse med Galveston. Det är den förnämsta inne i landet liggande bomullsmarknad på jorden. Järngjuterier, lokomotivverkstäder och andra industriella anläggningar. H. anlades 1836 och uppkallades efter republiken Texas' förste president, S. Houston, samt var en kort tid (1837) statens hufvudstad. (J. F. N.) <img l>

Houston [ha͡u'stən], Samuel, nordamerikansk statsman, republiken Texas' förste president, f. 2 mars 1793 i Rockbridge county, Virginia, d. 26 juli 1863 i Huntsville, Texas, kämpade 1813 under general Jackson i fälttåget mot creekindianerna, var en tid regeringsagent bland cherokeserna och afslöt 1817 med dem ett för Unionen förmånligt fördrag. 1818 lämnade han med premiärlöjtnants titel krigstjänsten och började i Nashville studera juridik. 1823—27 var han medlem af Förenta staternas kongress och 1827—29 guvernör i Tennessee. Därefter vistades han tre år bland cherokeserna under indianskt namn och sökte, ehuru utan framgång, skydda dem emot regeringsombudens svek. 1833 begaf sig H. till det då ännu under Mexico lydande Texas och invaldes s. å. i Texas' konstituerande församling, på hvars öfverläggningar han utöfvade ett stort inflytande. Då Mexicos president, Santa Anna, förkastade församlingens beslut, tillsatte nybyggarna i Texas en provisorisk regering och utsågo H. till befälhafvare öfver sin armé (nov. 1835). H. deltog i Texas' slutliga oafhängighetsförklaring (2 mars 1836) och vann (21 april s. å.) vid San Jacinto en lysande seger öfver Santa Annas mer än dubbelt så manstarka här. I sept. 1836 valdes H. till republiken Texas' förste president, styrde som sådan landet i 26 månader, var 1839—41 medlem af dess kongress och ånyo president dec. 1841—dec. 1844, hvarvid han med fast hand hejdade den under företrädaren, Lamar, hotande upplösningen inom det nya samhället. H. hade länge förberedt Texas' införlifvande med Förenta staterna, och sedan detta skett (dec. 1845), representerade H. oafbrutet Texas i unionssenaten till 1859, då han valdes till guvernör i Texas. I senaten hade han, ehuru demokrat, strängt hållit på unionsbandets oupplöslighet, och då Texas anslöt sig till sydstatskonfederationen (febr. 1861), vägrade H. att aflägga ed till denna. Han blef då afsatt (mars s. å.) och drog sig tillbaka till privatlifvet. — H. var en af den amerikanska västerns mest framsynte statsmän, och i senaten gjorde han sig särskildt bemärkt genom sin ifriga verksamhet för rättvisare och mänskligare behandling af indianerna. Jfr biografier öfver H. af H. Bruce (1891) och A. M. Williams (1893). V. S—g. Houtman [ha'ut-], Cornelis, nederländsk köpman, grundläggare af Nederländernas handelsvälde i Ostindien, f. omkr. 1550 i Gouda (se d. o.), dref affärer med indiska varor i Lissabon, tills ett förbud