på engelska samt gaf i det af henne och hennes
man gemensamt utarbetade verket
The literature
and romance of Northern Europe, constituting
a complete history of the literature of Sweden,
Denmark, Norway and Iceland (2 bd, 1852) sina
landsmän en kortare öfversikt af de skandinaviska
litteraturerna. H. vistades länge i Sverige och
under sina sista år företrädesvis i Italien,
där hon 1886 öfvergick till katolicismen. —
3.
Anna-Mary H., de föregåendes dotter,
f. omkr. 1830, d. 1884, har gjort sig känd genom
The art-student in Munich (1853), en teckning
af tyska seder, samt familjeromanen
The school
of life (1856). — 4.
Margaret H, den
föregåendes yngre syster, f. 1839, är bekant som
författarinna till
Twelve months with Fredrika
Bremer in Sweden (1866; "Ett år hos Fredrika
Bremer", 1867) och utgifvarinna af moderns
själfbiografi (1889; 2:a uppl. 1891).
Howitz. 1.
Frants Gotthard H., dansk läkare
och filosof, f. 1789, d. 1826, sedan 1819
professor i farmakologi och rättsmedicin. Genom
skriften
Om afsindighed og tilregnelse (1824)
med fortsättningen
Determinismen eller Hume
mod Kant intager H. en plats i den danska
filosofiens historia. Han uppträdde nämligen som
ifrig determinist och gaf därigenom anledning
till en allvarsam diskussion om viljans frihet,
hvilken häfdades af flera författare, särskildt
A. S. Örsted, J. P. Mynster och P. Hjort.
2.
Frants H., den föregåendes brorson, dansk
läkare, f. 7 dec. 1828, blef 1853 med. kandidat
och 1857 med. doktor. 1860 började han
hålla föreläsningar öfver kvinnosjukdomar
och utförde 1863 för första gången ovariotomi
i Danmark. 1868 upprättade han en enskild
klinik för kvinnosjukdomar och ledde 1869—1903
på Frederiksberg hospital en särskild afdelning,
som under årens lopp en mängd kvinnor från alla
Nordens länder anlitat och där de fleste yngre
danske kvinnoläkare fått sin utbildning. Dessutom
upprättades tack vare honom ett förlossningshem
i Frederiksberg. Han uppsatte 1877 tidskriften
"Gynækologiske og obstetriciske meddelelser" (10
bd, till 1893), utgaf en populär
Sundhedslære
for kvinder (3:e uppl. 1892) samt med
L. Meyer en
Lærebog i gynækologi (1897, 2:a
uppl. 1901). Vidare började han 1895 behandla
myxödem genom att låta patienterna förtära
sköldkörtlar af djur och föreslog 1902, att
man skulle behandla kräfta genom frysning.
Han blef 1905 ordf. i en af Danmarks läkare
tillsatt kommitté till motarbetande af kräfta.
3.
Johan Kristian Georg H., den föregåendes
broder, dansk tekniker, f. 19 okt. 1821,
d. 8 okt. 1900, blef 1846 polyteknisk kandidat
och 1850 assistent vid Köpenhamns vattenverk,
studerade gasväsendets teknik i England
och var 1857—91 direktör för Köpenhamns
nya gasverk. Han införde användningen af
myrmalm till gasens rening (1859), hvarigenom
utgifterna förminskades till 1/5, och senare
andra tekniska förbättringar samt anlade efter
hand många gasverk dels i danska städer,
dels i Sverige. Vidare uppfann han
kryolitens användning för tillverkning af
soda och anlade ett kaolinbruk på Bornholm
samt deltog aktivt vid anläggningen och
ledningen af Skromberga lergodsfabrik i Sverige.
1. C. R.* 2 o. 3. E. Ebg.
Hovora [håvåra],
Janko. Se
Neruda, J.
Howrah [ha͡u'rə],
Haora,
Haura. 1. Distrikt
i Bengalen i kejsardömet Indien, divisionen
Bardwan. 1,233 kvkm. 852,008 inv. (1901). —
2. Hufvudstad i detta distrikt, vid högra
stranden af floden Hugli, midt emot Calcutta,
och förenad med det genom en flottbro (se
situationsplan vid art.
Calcutta). 157,847
inv. (1901), till största delen hinduer. H. är
ändstation för East India-järnvägen, har stora
jute- och bomullsfabriker samt kan betraktas som
en industriell förstad till Calcutta.
(J. F. N.)
Hoy [hå͡i'], fordom
Háey. Se
Hild 4 och
Orkenöarna.
Hoya R. Br.,
bot., ett släkte inom
fam.
Asclepiadaceæ, hvilket består af slingrande
eller med rötter klättrande buskar, förekommande
i Asien och Australien. Bladen äro tjocka,
läderartade, glänsande.
H. carnosa R. Br.,
porslinsblomma l.
vaxblomma
(se fig.), inhemsk i Kina och östra Australien,
utmärkes genom egendomliga, i en tät flock
sittande blommor, med tjocka porslinslika
kronor; den odlas i boningsrum. Äfven
andra arter odlas som prydnadsväxter.
O. T. S. (G. L—m.)
Hoya carnosa.
Hoya [hå'ja], fordom tyskt grefskap, 2,720 kvkm.,
omfattande de nuv. preussiska kretsarna Hoya,
Nienburg och Diepholz (utom amtet Diepholz)
i reg.-omr. Hannover. Grefve Henrik I af
Stumpenhausen eröfrade 1204 herrskapet Hodenberg
med borgen Hoya och kallade sig efter denna
grefve af H. Vid hans sonsons, Otto II:s, död
(1324) delades grefskapet mellan dennes två
söner, Gerhard III och Johan I, så att den förre
erhöll H., eller det nedre grefskapet, den senare
Nienburg, eller det öfre grefskapet. Gerhards
linje utslocknade 1503, och Johans linje, till
hvilken hörde den i Sveriges historia ryktbare
grefve
Johan af H. (se nedan), utdog 1582,
hvarefter H. tillföll det welfiska huset.
(J. F. N.)
Hoya [hå'ja],
Hoja, Johan, grefve af, riksråd,
förrädare, son af tyske grefven Jobst I af
ätten H. (se ofvan), kom 1524 till Sverige, där
han 1525 förmälde sig med Gustaf Vasas syster
Margareta, änka efter Joakim Brahe och s. å.,
ehuru utlänning, intogs i rådet — troligen i
sammanhang med giftermålet. Han åtnjöt en tid
stort förtroende hos konungen, belänades med
Viborgs och Nyslotts län i Finland, sedermera
äfven med Kumogårds län, samt nyttjades som
underhandlare med lybeckarna. Den
