af grefven och dem 1529 uppgjorda räkningen på den svenska skuldens storlek vägrade konungen emellertid att till alla delar godkänna; och detta blef, enär H. iklädt sig borgen för skuldens gäldande, åtminstone den synliga anledningen till en brytning mellan svågrarna. I juni 1534 infann sig grefven i Lybeck för att deltaga i de där beramade företagen mot Sverige. Inom kort trädde han i hertig Albrekts af Mecklenburg tjänst. Under den s. k. grefvefejden öfvergick han i dec. 1534 jämte M. Mejer med en krigsstyrka till Skåne, men blef där i grund slagen vid Hälsingborg i jan. 1535. Icke långt därefter stupade han i slaget vid Öxnebjerg, på Fyn, 11 juni 1535. — H:s son, Johan, dog 1574 som biskop af Osnabrück, Münster och Paderborn. Fr. W. Hoyer [hå'jer], Johann Gottfried von, tysk militärförfattare, f. 1767 i Dresden, d. 1848 i Halle, avancerade till öfverstelöjtnant, 1810, i sachsisk tjänst, blef 1814 öfverste vid preussiska ingenjörkåren och fick 1825 afsked som generalmajor och inspektör öfver pionjärerna och fästningarna i Pommern och Preussen. Därefter höll han föreläsningar i krigskonst och krigshistoria i Halle. H. var en mycket framstående krigsvetenskaplig författare. Bland hans arbeten må nämnas Geschichte der kriegskunst (2 bd, 1797—1800), Allgemeines wörterbuch der artillerie (3 bd, 1804—12, suppl. 1831), Allgemeines wörterbuch der kriegsbaukunst (3 bd, 1815—17), Litteratur der kriegswissenschaften und kriegsgeschichte (1832; suppl. 1840). Hoylake and West Kirby [hå͡i'le͡ik ən ωe'st kə̄'bi], stad och hafsbad i engelska grefsk. Chester, 13 km. v. om Birkenhead, vid mynningen af Dee. 10.911 inv. (1901). J. F. N. Hoyland [hå͡i'lənd], Nether-H., stad i engelska grefsk. York (West Riding), 6 km. s. s. ö. om Barnsley. 12,464 inv. (1901). Kolgrufvor. J. F. N. Hozyjuz. Se Hosius. H. P., mek., förkortning för eng. horse-power, hästkraft. Hrabanus. Se Rabanus. Hrad, böm., borg. Ordet ingår i många namn på byar, landsförsamlingar o. s. v. i Böhmen, Mähren och Ungern. Hradschin. Se Prag. Hrafn (sv. Ramn), ett ord, som eg. betyder korp, men i forntiden ofta brukades som nomen proprium. — 1. Hrafn Anundsson, skald, från Mosfell på Island, är en af de mest bekante, som burit detta namn. Han var en tid hirdman hos Olof Skötkonung och blef gift med Torsten Egilssons dotter Helga den fagra. Detta äktenskap var icke lyckligt, emedan Helga förut fattat kärlek till den bekante skalden Gunnlög Ormtunga (se d. o.), i hvars saga de olyckliga striderna mellan de bägge rivalerna utförligen skildras. — 2. Hrafn Sveinbjörnsson, en annan berömd islänning, lefde i början af 1200-talet och stod i högt anseende för sina ovanliga insikter i läkekonsten. Han hade i sin ungdom gjort vidsträckta resor i Norge, England, Frankrike, Spanien, och Italien samt sannolikt därunder inhämtat sina kunskaper. Hans lefnadshändelser skildras i en saga, som är intagen i den under benämningen "Biskupasögur" utgifna samlingen. Th. W.* Hrafnagjá [hrabbnagjau], "Korpklyftan", bildar de isländska Tingvallarnas (se d. o.) gräns mot s. ö. Hrafnkell Freysgodes saga (isl. Hrafnkels saga Freysgoða) hör till de bästa isländska sagorna i fråga om både komposition och stil, och den förskrifver sig säkert från sagoskrifningens blomstringstid (början af 1200-talet). Hufvudpersonen är Hrafnkell Hallfredsson, som lefde i förra hälften af 900-talet. H. var ifrig dyrkare af guden Frej och hade åt denne gifvit halfva eganderätten till en häst, som därför bar namnet Frejfaxe (se d. o.). Sedan han dödat sin fåraherde, som olofvandes ridit på hästen, blef han på alltinget dömd för dråpet och af sina fiender nesligt förjagad från sin präktiga gård Aðalból (på Östlandet). Han köpte emellertid på kredit en liten vanskött gård i en annan bygd och lyckades ånyo förvärfva välstånd och t. o. m. ett godord samt slutligen utkräfva hämnd och återvinna sin forna gård. Hans olycka hade likväl lärt honom, hur föga hjälp hans älsklingsgud kunde ge honom, och han litade blott på sin egen kraft. Se Gislason, K., sp. 1210. R. N—g. Hrafnsmal. Se Haraldskväde. Hrane l. Rane bonde omtalas i Rolf Krakes saga. Det berättas, att när konung Rolf med 100 män samt 12 kämpar och 12 bärsärkar begaf sig på färd för att hämta sitt fädernearf hos konung Adils i Uppsala, fingo de härbärge hos bonden H., som undfägnade dem på bästa vis, men pröfvade deras härdighet mot köld, törst och hetta. Endast Rolf och hans tolf kämpar uthärdade utan knot alla besvärligheter. Bonden rådde då konungen att skicka hem alla de öfriga, utom kämparna, och så skedde. På färden tillbaka träffade de åter H., som erbjöd dem härbärge och ville gifva konungen några vapen i föräring; men konungen ville ej mottaga dem. Däröfver vardt H. vred, och konungen red vidare med sitt följe. Rolf vände sedan tillbaka, i tro, att bonden var Oden, såsom ock fallet var, men både gården och H. voro försvunna. Detta ansågs båda Rolfs olycka, och enligt sagan stupade han också ej långt därefter. — Namnet Hrane l. Rane förekommer dessutom flerstädes i fornskrifterna. Th. W.* Hranilović [-vitj], Jovan, serbo-kroatisk författare, f. 1855 i Dalmatien, blef 1889 grekisk-katolsk kyrkoherde i Novi Sad (Neusatz). Bland hans lyrisk-patriotiska dikter märkas samlingarna Pjesme svakidanke (Hvardagliga visor) och Žumberačke elegie (1890). I poemen Kod Plevne (1882) och Pozdrav na ujedinjenoj Bugarskoj (1885) förhärligas Bulgariens befrielse, och Otmica ("Kvinnorofvet", 1884) lämnar en poetisk kulturbild från Bosnien. Utom studier öfver den sydslaviska vitterheten och den "illyriska" rörelsen (Ilirizm u hrvatskoj kulturnoj povjesti, 1890) har H. gjort öfvers. från Hugo, Moore, Lamartine, Longfellow m. fl. A—d J. Hrappsey [-ei], liten isländsk ö i Breidifjorden, vid Hvammsfjordens mynning. 1773—95 fanns där ett godt boktryckeri, som utöfvade liflig verksamhet. C. R.* Hrdlička [herdlitska], Alěs, bömisk-amerikansk antropolog, f. 30 mars 1869, promoverades till med. doktor vid New York medical college 1892, var 1894—98 anställd vid New Yorks statshospital för sinnessjuka och vanvårdade barn, innehade 1899—1903 befattning som fysisk antropolog vid New Yorks naturhistoriska museum samt har fr. o. m.