Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hugenotter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"öknens kyrka" (l’église du désert). Ledd af
trosvarma män, såsom Cl. Brousson, A. Court
och P. Rabaut, bar denna kyrka fortsatta
förföljelser under 1700-talet, då Ludvig XV
under jesuiternas inflytande utfärdade nya
kättaredikt, som visserligen i allmänhet icke
strängt tillämpades. En bestämd förbättring i de
franske protestanternas ställning inträdde tack
vare den skärpa, hvarmed upplysningsfilosoferna
gisslade trosförföljelserna, framför alla
Voltaire i det berömda arbetet "Traité sur la
tolérance" (1763, se Calas). 1789 års revolution
förskaffade hugenotterna full religionsfrihet,
och denna har sedan egt bestånd. Om de franske
protestanternas nuvarande ställning, organisation
och antal se Frankrike, sp. 1126 ff.
Litt.: Beza (?), "Histoire des églises réformées
en France" (3 bd, 1580; bästa uppl. 1883—89),
Thuanus, "Historia sui temporis" (1604; bästa
uppl. i 7 bd 1733), Duplessis-Mornay, "Mémoires
et correspondence" (1624—52; ny uppl. i 12
bd 1824—25), Aymon, "Les synodes nationaux
des églises réformées de France" (2 bd, 1710),
Larcretelle, "Histoire de France pendant les
guerres de religion" (4 bd, 1814—16), Capefigue,
"Histoire de la réforme, de la ligue et du règne
de Henri IV" (8 bd, 1834—38), Puaux, "Histoire
de la réformation française" (7 bd, 1859—64),
de Croze, "Les Guises, les Valois et Philippe
II" (2 bd, 1866), Hugues, "Antoine Court,
Histoire de la restauration du protestantisme
en France au 18:e siècle" (2 bd, 1872) och "Les
synodes du désert" (3 bd, 1885—87), Aguesse,
"Histoire de l’établissement du protestantisme
en France" (4 bd, 1882—85), de Félice, "Les
protestants d’autrefois" (3 bd, 1897—99); Soldan,
"Geschichte des protestantismus in Frankreich
bis zum tode Karls IX" (2 bd, 1855), v. Polenz,
"Geschichte des französischen calvinismus"
(5 bd, 1857—69); C. W. Baird, "History of the
rise of the huguenots" (2 bd, 1879), "History of
the huguenot emigration to America" (2 bd, 1885),
"The huguenots and the revocation of the edict of
Nantes" (2 bd, 1895), H. M. Baird, "The huguenots
and Henry of Navarre" (2 bd, 1886). Jfr Haag, "La
France protestante" (10 bd, 1846—59; ny uppl. af
Bordier 1877 ff.; biografiskt lexikon), "Bulletin
de la société de l’histoire du protestantisme
français" (1882 ff.), och "Geschichtsblätter",
utg. af den tyska Hugenottenverein (1890 ff.).
V. K—r. (G. W—k.)
Hugg i sabelfäktning (nedhugg, inhugg,
uthugg). Se Fäktkonst, sp. 216.
Hugga, sjöv. 1. (Om fartyg) Vid grundstötning
till följd af sjögången göra mer eller mindre
häftiga stötar mot grundet. — 2. I en kaus,
ring, stropp e. d. fästa något, som är försedt
med en hake, hvars spets däruti instickes; man
säger t. ex. hugga en talja, ett skot, ett fall,
o. s. v.
R. N.*
Huggare, krigsv., en kort, bred sabel, af
hvilken det i Sverige finnes två modeller,
1856 års och en förändring däraf, hvilka skilja
sig blott i fråga om fästet. Huggare begagnas
numera blott af sjukvårdstrupper och andra
"icke stridande".
H. W. W.*
Huggbajonett, detsamma som sabelbajonett.
Se Bajonett.
Huggbar, skogsh., säges en skog vara, då den
uppnått den ålder (huggbarhetsålder), vid
hvilken den enligt hushållningens plan
kan afverkas. Se vidare Omloppstid.
C. G. H.*
Huggbarhetsålder. Se Huggbar.
Huggenäs, socken i Värmlands län, Näs
härad. 3,689 har. 527 inv. (1908). Annex till By,
Karlstads stift, Nors kontrakt.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
