Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hujus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tillhörande landtegendom omfattar 5 1/4 mtl i
Kvillinge socken, tax. till 164,200 kr., 1 1/4
mtl i Skedevi socken, tax.-v. 30,000 kr., 1 1/2
mtl Rådga m. m., jämte såg, tax.-v. 176,500
kr. Tillverkning af gjutgods (omkr. 100
ton), järnvägsdressiner, yxor (omkr. 150,000),
klöfvernötare, torkrior m. m. till ett värde af
öfver 300,000 kr. Omkr. 100 arb. — Bruket anlades
1698 af grefve Jakob Reenstierna med privilegier
af 1697, stadfästa 1710 och 1733. Det har förr
varit stångjärnsbruk och ankarsmide. Sedan 1819
har det tillhört släkten Ekelund och tillhör nu
(1909) brukspatron Gunnar Ekelund.
Hult, Hans Ferdinand, skolman, pedagogisk
författare, f. 22 nov. 1828 i Göteborg,
d. där 3 mars 1908, student i Uppsala 1848,
filos. kand. 1857, filos. doktor 1863, lektor
i klassiska språk vid Nya elementarskolan i
Stockholm 1864, var rektor för Beskowska skolan
i Stockholm 1867—71 och för högre allmänna
läroverket i Halmstad 1871—99. H., som erhöll
åtskilliga förtroendeuppdrag, var bl. a. ledamot
af kyrkomötena 1883 och 1888. Bland H:s skrifter
märkas Corn. Taciti de origine, situ, moribus ac
populis Germaniæ liber sueth. redd. et annot.
illustr. (doktorsdisp., 1863), Granskning
af Abr. Rundbäcks förslag till ändamålsenlig
ombildning af våra läroverk (1870), Ett ord i
frågan om skolans förhållande till lifvet (i
"Pedagogisk tidskr.", 1886) och En jemförande
blick på undervisningsväsendet i Sverige
före och efter 1849 (Halmstads läroverks
årsber. 1876). H. utgaf 1870—90 "Pedagogisk
tidskrift" (1870—80 tillsammans med Olbers).
Hult, Ragnar, finsk geograf, f. 4 mars 1857 å
Fiskars, Nyland, d. 25 sept. 1899 i Helsingfors,
blef student i Helsingfors 1875 och efter
studier där och i Uppsala filos. licentiat
1881 på afh. Försök till analytisk behandling
af växtformationerna, docent i växtgeografi
1886 samt i geografi 1890 vid Helsingfors
universitet. Han sysselsatte sig i början med
floristiska och växtgeografiska forskningar i
finska lappmarken, om hvilka han offentliggjorde
flera afhandlingar. Äfven undersökte han
Blekinges vegetation. H. verkade oförtrutet
för det geografiska studiet i Finland, stiftade
Geografiska föreningen, hvars ordförande han var
i tolf år, och införde geografien som läroämne
vid universitetet; dess geografiska inrättning
grundlades af honom. Han utgaf flera kartor och
läroböcker i geografi, bland dem Grunddragen
af den allmänna geografin (1894; och Allmän
fysisk geografi (1901). 1898 erhöll han ett
Rosenbergskt stipendium om 8,000 mark i tre års
tid för geografiska och geologiska forskningar
i Spanien och Central-Amerika, men återvände
redan 1899 från Spanien, i följd af sjukdom,
som snabbt ändade hans lif.
T. C.
Hultafors, klimat- och vattenkuranstalt
vid H. station å Göteborg—Borås järnväg,
i Bollebygds socken, Älfsborgs län, i vacker
bergs- och skogsnatur, 285 m. ö. h. Den är öppen
året om, levererar fullständig varm- och
kallvattenbehandling, moderna luft- och solbad samt
massage och sjukgymnastik.
![]() |
Hultafors kuranstalt. (Se föreg. sp.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>