Tillhörande landtegendom omfattar 5 1/4 mtl i Kvillinge socken, tax. till 164,200 kr., 1 1/4 mtl i Skedevi socken, tax.-v. 30,000 kr., 1 1/2 mtl Rådga m. m., jämte såg, tax.-v. 176,500 kr. Tillverkning af gjutgods (omkr. 100 ton), järnvägsdressiner, yxor (omkr. 150,000), klöfvernötare, torkrior m. m. till ett värde af öfver 300,000 kr. Omkr. 100 arb. — Bruket anlades 1698 af grefve Jakob Reenstierna med privilegier af 1697, stadfästa 1710 och 1733. Det har förr varit stångjärnsbruk och ankarsmide. Sedan 1819 har det tillhört släkten Ekelund och tillhör nu (1909) brukspatron Gunnar Ekelund. Hult, Hans Ferdinand, skolman, pedagogisk författare, f. 22 nov. 1828 i Göteborg, d. där 3 mars 1908, student i Uppsala 1848, filos. kand. 1857, filos. doktor 1863, lektor i klassiska språk vid Nya elementarskolan i Stockholm 1864, var rektor för Beskowska skolan i Stockholm 1867—71 och för högre allmänna läroverket i Halmstad 1871—99. H., som erhöll åtskilliga förtroendeuppdrag, var bl. a. ledamot af kyrkomötena 1883 och 1888. Bland H:s skrifter märkas Corn. Taciti de origine, situ, moribus ac populis Germaniæ liber sueth. redd. et annot. illustr. (doktorsdisp., 1863), Granskning af Abr. Rundbäcks förslag till ändamålsenlig ombildning af våra läroverk (1870), Ett ord i frågan om skolans förhållande till lifvet (i "Pedagogisk tidskr.", 1886) och En jemförande blick på undervisningsväsendet i Sverige före och efter 1849 (Halmstads läroverks årsber. 1876). H. utgaf 1870—90 "Pedagogisk tidskrift" (1870—80 tillsammans med Olbers). Hult, Ragnar, finsk geograf, f. 4 mars 1857 å Fiskars, Nyland, d. 25 sept. 1899 i Helsingfors, blef student i Helsingfors 1875 och efter studier där och i Uppsala filos. licentiat 1881 på afh. Försök till analytisk behandling af växtformationerna, docent i växtgeografi 1886 samt i geografi 1890 vid Helsingfors universitet. Han sysselsatte sig i början med floristiska och växtgeografiska forskningar i finska lappmarken, om hvilka han offentliggjorde flera afhandlingar. Äfven undersökte han Blekinges vegetation. H. verkade oförtrutet för det geografiska studiet i Finland, stiftade Geografiska föreningen, hvars ordförande han var i tolf år, och införde geografien som läroämne vid universitetet; dess geografiska inrättning grundlades af honom. Han utgaf flera kartor och läroböcker i geografi, bland dem Grunddragen af den allmänna geografin (1894; och Allmän fysisk geografi (1901). 1898 erhöll han ett Rosenbergskt stipendium om 8,000 mark i tre års tid för geografiska och geologiska forskningar i Spanien och Central-Amerika, men återvände redan 1899 från Spanien, i följd af sjukdom, som snabbt ändade hans lif. T. C. Hultafors, klimat- och vattenkuranstalt vid H. station å Göteborg—Borås järnväg, i Bollebygds socken, Älfsborgs län, i vacker bergs- och skogsnatur, 285 m. ö. h. Den är öppen året om, levererar fullständig varm- och kallvattenbehandling, moderna luft- och solbad samt massage och sjukgymnastik.

Hultafors kuranstalt. (Se föreg. sp.)

Hultbräken, bot., namn på Phegopteris polypodioides. Hultén, Anders, matematiker, f. 5 jan. 1757 i Snaflunda socken i Närke, d. 19 april 1831, blef student i Uppsala 1779, filos. doktor 1785 och docent i fysik 1787 samt utnämndes till astronomie professor i Greifswald 1792. Då fransmännen besatte Pommern, flydde H. 1807 till Sverige samt blef professor i dogmatik och moralteologi i Uppsala 1808 och teol. doktor 1809. H. utgaf åtskilliga afhandlingar i astronomi och matematik, de senare dels öfver ekvationsteorien, dels öfver differentialräkningen och dess historia. Han redigerade äfven den astronomiska delen af "Schwedisch-pommersch-rügianischer staats-kalender" för åren 1796—1808. Under senare delen af sin lefnad egnade han sig uteslutande åt teologien. Af hans teologiska skrifter må nämnas uppsatsen Om grekiska och romerska språkens nödvändighet för en theolog (Vitt. hist. o. ant. akad:s handlingar, del XI, 1822). Hultén, Lovisa Sofia. Se Almquist, sp. 682. Hulterstad, socken i Kalmar län, Möckelby härad. 5,201 har. 801 inv. (1908). H. bildar med Stenåsa ett konsist. pastorat i Kalmar stift, Ölands södra kontrakt. Hultgren, Anders, målare, f. 1763 i Arboga, d. sannolikt 1840, kom i målarlära i Stockholm och blef 1789 "styckmästare" i stadens målarämbete. Han egnade sig åt rumsdekorering och sysselsattes af den k. familjen å Stockholms slott, Tullgarn och Rosersberg. Med tiden blef han hofmålare och agré af konstakademien, där han förut njutit undervisning. Några af hans taflor, t. ex. Ragnar Lodbrok brandskattande Paris, finnas etsade af honom själf och af Boije. Originalen lära förvaras i k. slottets magasin. —rn.* Hultin. 1. Karl Magnus H., militär, skriftställare, f. 1789 i Vimmerby, d. 1883 i Linköping, lämnade Linköpings gymnasium för att taga krigstjänst och deltog som fänrik vid Östgöta landtvärn i finska kriget, förflyttades 1809 till Jönköpings regemente som fänrik utan lön, bevistade äfven fälttågen i Tyskland och Norge (1813—14), blef 1826 stabskapten och 1828 kompanichef samt erhöll afsked ur krigstjänsten 1842. Han började på gamla dagar nedskrifva åtskilliga hågkomster, En gammal knekts minnen (i "Ny illustrerad tidning"; i bokform 1872). — H:s maka, Emilia Sofia Constance H., född Vänman, f. 21 dec. 1803 på Åland, d. 23 jan. 1883, utgaf, under märket H—n, några sagosamlingar, Lördagsaftnarna eller de sagoberättande barnen (1841; 2:a uppl. 1895), Den gamla i skogen (1852) och Blinda mormors sagor (1859), ett par noveller, Zigenerskan (1842) och Nemesis (1845), och dikten Aslögs saga (1847). 2. Måns Henrik H., den föregåendes son, författare, f. 14 sept. 1830 i Rumskulla socken af