uppe i norden vid Bjarmaland; än gränsar det till Reidgotaland, än finner man det i olika delar af Tyskland, än på bägge sidor af Bottniska viken ända ned till Gästrikland. Th. W.* Hunals. Se Hunehals. Hunan ("söder om sjön", d. v. s. Tung-ting), provins i det inre af Kina, omfattar landet s. om den omkr. 5,000 kvkm. stora sjön Tung-ting, i hvilken provinsens största floder, Juen-kiang från v. och Hsiang-Kiang från s. utfalla. 200,500 kvkm. 15,2 mill. inv., 76 inv. på 1 kvkm. Med undantag af trakten närmast omkring ofvannämnda sjö är landet öfvervägande bergigt, men synnerligen fruktbart. Dess jordbruksprodukter äro spannmål, ris, oranger, citroner, Kinas bästa te (i synnerhet på ön Kiu-schou i Tung-ting), bomull och kamfer. Bergen äro delvis skogklädda. Hela sydöstra delen af provinsen är ett enda stort kolfält, som sträcker sig öfver en yta af 56,000 kvkm., med en årlig produktion af 600,000 ton. Dessutom finnas guld, järn, af hvilket ett utmärkt stål framställes, koppar, tenn, bly och cinnober. Industrien omfattar tillverkning af bomullstyger och papper. Befolkningens välmåga tyckes vara större i denna än i de andra provinserna; invånarna där anses mera afvoga mot européerna än andra kineser. Hufvudstad är Tschangscha (omkr. 300,000 inv.), men större och viktigare är Hiangtan (omkr. 1 mill. inv.). J. F. N. Hunan fu, en Svenska missionens i Kina missionsstation i prov. Hunan. Upprättad 1903. Se Mission. Húnavatns-syssla, i forntiden isländskt tingslag, som hade sitt tingsställe vid den lilla sjön Húnavatn (af isl. húnar, ungar). Hund. 1. Zool. Se Hunddjuren och Hunden. — 2. Krigsv. Se Hane 2. — 3. Bergsv., fyrhjuliga upfordringsvagnar för donlägig uppfordring. På några ställen kallas alla vagnar, afsedda för upp- eller utfordring af malm, för hundar. 3. Th. N—m.* Hund, Daniel Hansson, till Romelberg, krönikeförfattare, f. 1537 eller 1541, d. sannolikt 1611, synes ha deltagit i Erik XIV:s krig och kallas 1567 denne konungs trotjänare, inträdde sedan i tjänst hos hertig Karl, som hvars hofjunkare eller kammarjunkare han omtalas (t. ex. 1591, 1597, 1600). H. tjänstgjorde äfven någon tid på 1590-talet (ej 1611) som hofmästare hos Karls syster, hertiginnan Sofia af Sachsen-Engern, som 1597 yrkade på hans aflägsnande. Om den gunst, hvari han länge stod hos hertig Karl, vittna åtskilliga donationer, men 1602 befann han sig i "djup onåd" och satt t. o. m. en tid fängslad. 1603 började han skrifva Konung Erik XIV:s krönika på rim eller uti en visa författad (afslutad 1 jan. 1605; tr. 1847 i Svenska fornskriftsällskapets samlingar). Ehuru innehållande många felaktigheter, saknar denna krönika icke historiskt värde. Versen i densamma är ej sämre än i andra rim från samma tid. Fr. W. Hundaporna, Cynopithecidæ l. Cercopithecidæ, zool., en familj inom gruppen smalnäsiga apor och ordningen Primates bland däggdjuren. De igenkännas på mer eller mindre utdragen nos, främre extremiteter endast något längre än bakre, vanligen väl utbildad svans, alltid sittvalkar samt i regel kindpåsar. Struphufvudet är försedt med en oparig luftsäck. Moderkakan består af två skifvor. De förekomma i Gamla världens varma länder. Hit höra de lifligaste och rörligaste bland alla apor; de äro öfverallt skadliga genom de förödelser de anställa i planteringarna. Familjen omfattar öfver 125 arter. De viktigaste släktena äro babianerna (Papio l. Cynocephalus), makakerna (Macacus), markattorna (Cercopithecus), smalaporna (Semnopithecus) och koloberna (Colobus). L—e. Hundare (mht. huntari, ty. hundertschaft, angls. hundret, mlat. centena) var namnet på fylkets (landskapets) underafdelningar hos åtskilliga germanstammar, i Sverige hos svearna i deras ursprungliga område (Uppland, Västmanland med "Dala hundare" och Södermanland) och hos gutarna på Gottland samt hos angelsaxar, alemanner, franker och möjligen friser. På vissa håll — hos bajrare, västgoter och langobarder — där hundare- (centena-) namnet ej är urkundligt bestyrkt, förekommo dock benämningar på föreståndaren (domaren) för det hundaret motsvarande området, hvilka sammanhängde med centenanamnet och torde varit öfversättningar af den germanska, af hundare härledda ämbetstiteln hunno, centenarius, centinus, centurio (mht. zentgraf; se Centena). De forskare, som hålla före, att gau (se d. o.) varit namnet på fylkets underafdelningar, mena, att hundaret ursprungligen ej betecknat ett territorium, utan en personlig sammanslutning, som först senare blifvit territoriell. Häremot talar dock, att hundaret på vissa håll, som i Svealand, tydligen varit en urgammal territoriell indelning af landskapet. Denna uppfattning har senare gjorts gällande af S. Rietschel i "Zeitschrift der Savigny-stiftung", Germ. 28 1907. I motsats till den vanliga uppfattningen, enligt hvilken ursprunget till namnet hundare skulle varit en afdelning af 100 l. 120 (storhundare) härmän, anser Rietschel, att namnet uppkommit däraf, att vid samlad germansk bosättning det ursprungliga samhällets område delades i 100 hemman. Att en ursprunglig hundareindelning saknas hos vissa germanfolk har då kunnat bero däraf, att hos dessa bosättningen skett genom enstaka nybyggare. Utom Sverige upplöstes hundareindelningen genom feodalismen, men i Sverige har den bibehållit sig, ehuru själfva hundarenamnet till följd af terminologien i Magnus Erikssons landslag undanträngdes af namnet härad, som var dess synonym i Götaland, så att i stället för hundareindelning äfven i Svealand trädt häradsindelning (se Härad, Häradshöfding och Häradsrätt). Spår af hundarenamnet fortlefver dock i några nutida häradsnamn i Svealand, såsom Ärlinghundra-, Seminghundra härad, och i de gamla uppländska folklandens benämningar: Attundaland, Tiundaland och Fjärdhundraland (Åttahundare-, Tiohundare- och Fyrahundareland). Jfr C. von Schwerin, "Die altgermanische hundertschaft" (1907). S. B. Hundbröd, Hundkäx (eng. dog cakes), ett koncentreradt hundfoder med såväl animaliska som vegetabiliska beståndsdelar. Det utgöres af hårda, vanligen fyrkantiga kakor af hvetemjöl (event. med tillsats af hafre- eller majsmjöl) med inbakadt kött. Dessa kakor gifvas hunden antingen torra, krossade eller uppblötta i vatten. För kortare tid kunna hundar födas uteslutande med hundbröd, som särskildt på jaktresor är ett synnerligen bekvämt hundfoder, Det ställer sig dock något dyrt. Hundbröd tillverkas