Hundhven, bot., svenskt namn på Agrostis canina. Hunding, nord. myt. Se Hadding 3. Hundkatt, zool. Se Gepardsläktet. Hundkoppel. Se Koppel. Hundkål, bot. Se Apocynum. Hundkäx. 1. Bot. Se Hundloka. — 2. Se Hundbröd.

Hundloka. 1 stjälktopp med blommor och fruktanlag, 2 blad från stjälkens bas, 3 blomma, 4 klyffrukt, 5 delfrukt i tvärsnitt.

Hundloka l. Hundkäx, Anthriscus (Cerefolium) silvestris Hoffm., bot., en vid vägkanter, på ängar och i trädgårdar mycket allmän ört, hörande till fam. Umbelliferæ. Blommorna i dubbel flock utan allmänt svepe; kronbladen hvita, något olikstora, nästan vigglika eller omvändt hjärtlika; frukten kägellikt lansettformig, med hög rygg utan åsar, glatt. Stjälken nedtill småhårig; bladen 2—3-dubbelt parbladigt delade, med hufvudflikarna på utstående skaft. — Hundloka är ett i trädgårdar besvärligt, mångårigt ogräs. Den färska örten har, krossad, en obehaglig lukt, men rötterna äro ätliga. O. T. S. (G. L—m.) Hundmänniskor, anat. etnol. Se Hud. Hundrað, isl. Se Aln, sp. 688. Hundra dagarna (fr. Les cent jours) kallas i Frankrikes historia tiden från Napoleon I:s andra regeringstillträde, 20 mars 1815, till hans afsägelse 22 juni s. å. eller till Ludvig XVIII:s faktiska öfvertagande af styrelsen, 28 s. m. Jfr Houssaye, "1815. Les cent jours" (45:e uppl. 1904). Hundraguldenbladet, konsth. Se Rembrandt. Hundramännen. Se Centumviri. Hundraåriga aloen, bot., namn på Agave americana. Hundraårskrigen kallas den af krig fyllda period af Norges historia, som börjar med Harald Gilles anspråk på medregentskap med Magnus, Sigurd Jorsalafares son (1130), och slutar med Skule Baardssons fall utanför Helgeseters kloster (1240). Se vidare Norge (Historia). O. A. Ö. Hundraårskriget mellan Frankrike och England. Se England, sp. 613. Hundred [ha'ndrid], fsv. hundari, hos angelsaxarna en underafdelning af grefskapet (shire). I spetsen för ett hundred stod en hundredarius. (Se County.) J. F. N. Hundredweight [ha'ndridωe͡it], eng. (af hundred, hundra, och weight, vikt), förkortadt cwt. (se d. o.), centner, engelsk vikt, = 4 quarters = 112 ponnds = 50,8 kg. (jfr Avoirdupois och Canada, sp. 1074). Hundrefbensindianer. Se Dogribs. Hundrofva, bot., namn på Bryonia alba L. Hundsfott l. Hundsvott (ty. hundsfott, af ty. fott, lifmoder). 1. Föraktlig människa, lymmel, "fähund". — 2. Ett litet säte bakpå en släde. — 3. Sjöv. Se Block 3. Hundshögen, det högsta af Oviksfjällen i Jämtland. 1,372 m., genom Dörrsådalen (till Ockesjön och Storsjön) i ö. skildt från Långfjället och de öfriga Oviksfjällen och i v. genom Arån (till Ljungan) från det låga Bosjöfjället. Utsikten från H. är en af de mest storartade i Jämtland. Hundskatt, förv. På riksdagens initiativ utfärdades 12 juli 1861 en k. kungörelse angående skatt på hundar. Denna kungörelse förnyades 1 juni 1877, med bibehållande af samma grunder, men med förhöjning från 5 till 15 kr. af den summa, hvartill det årliga skattebeloppet högst får uppgå. Kommunen får själf besluta, huruvida för hundar eller särskilda slag af dem skatt bör utgå inom kommunen samt till hvilket belopp inom det stadgade maximum. Hundegare inom kommun, där hundskatt finnes, skall inom januari månad hvarje år skriftligen uppgifva, huru många hundar han innehar och under året vill behålla samt af hvad slag dessa äro. Statens skogs- och jägeribetjänte skatta ej för hundar, som de för tjänsten underhålla. Resande, som uppehåller sig högst 2 månader inom en kommun, är befriad; men om han kvardröjer längre, måste han styrka, att han för sin hund annanstädes erlagt skatt för löpande år. Vid försummelse att anmäla hund till beskattning skall hundinnehafvare erlägga dubbel hundskatt och böter från 5 till 10 kr. Kbg. Hundskötsel. Se Hunden, zool. Hundslund, kloster. Se Dronninglund. Hundsläktet, Canis, zool. Se Hunddjuren. Hundstjärnan, en, i synnerhet i öfversättningar från romerska och grekiska författare, ofta förekommande, men af astronomerna ej brukad benämning på stjärnan Sirius (se d. o.), i stjärnbilden Stora hunden. (Se Hunden, astron.). (B—d.) Hundsvott. Se Hundsfott. Hundtjärnliden, kronopark i Degerfors socken, Jörns revir af Västerbottens län. Afsatt jämlikt k. bref 23 nov. 1866 af den vid afvittringen inom Degerfors socken kvarvarande öfverloppsmarken n:r 73. Areal 2,557 har. G. Sch. Hundtunga, bot., namn på Cynoglossum officinale L. Hundvakt, sjöv., vakten från kl. 12 midnatt till kl. 4 f. m. ombord på fartyg. R. N.* Hundviol, bot., namn på Viola canina L. Hundända, sjöv., sladden (ändan) af ett nytt tåg. Vid tillverkningen borttages ej denna, hvarigenom man alltså kan se, att tåget är nytt och okapadt. R. N.* Hundäxing, bot., namn på Dactylis glomerata L.