Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 1317-1318 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hunden ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hundhven, bot., svenskt namn på Agrostis canina.

Hunding, nord. myt. Se Hadding 3.

Hundkatt, zool. Se Gepardsläktet.

Hundkoppel. Se Koppel.

Hundkål, bot. Se Apocynum.

Hundkäx. 1. Bot. Se Hundloka. — 2. Se
Hundbröd.

Hundloka. 1 stjälktopp med blommor och fruktanlag, 2 blad från stjälkens bas, 3 blomma, 4 klyffrukt, 5 delfrukt i tvärsnitt.

Hundloka l. Hundkäx, Anthriscus (Cerefolium)
silvestris Hoffm., bot., en vid vägkanter, på
ängar och i trädgårdar mycket allmän ört, hörande
till fam. Umbelliferæ. Blommorna i dubbel flock
utan allmänt svepe; kronbladen hvita, något
olikstora, nästan vigglika eller omvändt
hjärtlika; frukten kägellikt lansettformig,
med hög rygg utan åsar, glatt. Stjälken nedtill
småhårig; bladen 2—3-dubbelt parbladigt delade,
med hufvudflikarna på utstående skaft. —
Hundloka är ett i trädgårdar besvärligt,
mångårigt ogräs. Den färska örten har, krossad,
en obehaglig lukt, men rötterna äro ätliga.
O. T. S. (G. L—m.)

Hundmänniskor, anat. etnol. Se Hud.

Hundrað, isl. Se Aln, sp. 688.

Hundra dagarna (fr. Les cent jours) kallas i
Frankrikes historia tiden från Napoleon I:s
andra regeringstillträde, 20 mars 1815, till
hans afsägelse 22 juni s. å. eller till Ludvig
XVIII:s faktiska öfvertagande af styrelsen,
28 s. m. Jfr Houssaye, "1815. Les cent jours"
(45:e uppl. 1904).

Hundraguldenbladet, konsth. Se Rembrandt.

Hundramännen. Se Centumviri.

Hundraåriga aloen, bot., namn på Agave
americana.

Hundraårskrigen kallas den af krig fyllda period
af Norges historia, som börjar med Harald
Gilles anspråk på medregentskap med Magnus,
Sigurd Jorsalafares son (1130), och slutar med
Skule Baardssons fall utanför Helgeseters
kloster (1240). Se vidare Norge (Historia).
O. A. Ö.

Hundraårskriget mellan Frankrike och England. Se
England, sp. 613.

Hundred [ha’ndrid], fsv. hundari, hos
angelsaxarna en underafdelning af grefskapet
(shire). I spetsen för ett hundred stod en
hundredarius. (Se County.)
J. F. N.

Hundredweight [ha’ndridωe͡it], eng. (af hundred,
hundra, och weight, vikt), förkortadt cwt. (se
d. o.), centner, engelsk vikt, = 4 quarters
= 112 ponnds = 50,8 kg. (jfr Avoirdupois och
Canada, sp. 1074).

Hundrefbensindianer. Se Dogribs.

Hundrofva, bot., namn på Bryonia alba L.

Hundsfott l. Hundsvott (ty. hundsfott, af
ty. fott, lifmoder). 1. Föraktlig människa,
lymmel, "fähund". — 2. Ett litet säte bakpå en
släde. — 3. Sjöv. Se Block 3.

Hundshögen, det högsta af Oviksfjällen i
Jämtland. 1,372 m., genom Dörrsådalen (till
Ockesjön och Storsjön) i ö. skildt från
Långfjället och de öfriga Oviksfjällen och
i v. genom Arån (till Ljungan) från det låga
Bosjöfjället. Utsikten från H. är en af de mest
storartade i Jämtland.

Hundskatt, förv. På riksdagens initiativ
utfärdades 12 juli 1861 en k. kungörelse angående
skatt på hundar. Denna kungörelse förnyades 1
juni 1877, med bibehållande af samma grunder,
men med förhöjning från 5 till 15 kr. af
den summa, hvartill det årliga skattebeloppet
högst får uppgå. Kommunen får själf besluta,
huruvida för hundar eller särskilda slag af dem
skatt bör utgå inom kommunen samt till hvilket
belopp inom det stadgade maximum. Hundegare inom
kommun, där hundskatt finnes, skall inom januari
månad hvarje år skriftligen uppgifva, huru många
hundar han innehar och under året vill behålla
samt af hvad slag dessa äro. Statens skogs- och
jägeribetjänte skatta ej för hundar, som de för
tjänsten underhålla. Resande, som uppehåller
sig högst 2 månader inom en kommun, är befriad;
men om han kvardröjer längre, måste han styrka,
att han för sin hund annanstädes erlagt skatt
för löpande år. Vid försummelse att anmäla
hund till beskattning skall hundinnehafvare
erlägga dubbel hundskatt och böter från 5 till
10 kr.
Kbg.

Hundskötsel. Se Hunden, zool.

Hundslund, kloster. Se Dronninglund.

Hundsläktet, Canis, zool. Se Hunddjuren.

Hundstjärnan, en, i synnerhet i öfversättningar
från romerska och grekiska författare, ofta
förekommande, men af astronomerna ej brukad
benämning på stjärnan Sirius (se d. o.), i
stjärnbilden Stora hunden. (Se Hunden, astron.).
(B—d.)

Hundsvott. Se Hundsfott.

Hundtjärnliden, kronopark i Degerfors socken,
Jörns revir af Västerbottens län. Afsatt
jämlikt k. bref 23 nov. 1866 af den vid
afvittringen inom Degerfors socken kvarvarande
öfverloppsmarken n:r 73. Areal 2,557 har.
G. Sch.

Hundtunga, bot., namn på Cynoglossum officinale L.

Hundvakt, sjöv., vakten från kl. 12
midnatt till kl. 4 f. m. ombord på fartyg.
R. N.*

Hundviol, bot., namn på Viola canina L.

Hundända, sjöv., sladden (ändan) af ett nytt
tåg. Vid tillverkningen borttages ej denna,
hvarigenom man alltså kan se, att tåget är nytt
och okapadt.
R. N.*

Hundäxing, bot., namn på Dactylis glomerata L.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>