Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hupah ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hupah, Hoopah, en till athabaskerna
eller tinnefolken hörande indianstam,
hvilken som en kil skjuter sig emellan de
kaliforniska stammarna vid Trinityfloden.
E. Rld.
Hupe ("norr om sjön", nämligen Tung-ting i
Hunan), provins i det inre af Kina. 181,400
kvkm. 28,3 mill. inv., 156 inv., på 1 kvkm.
Provinsen bildar ett stort bäcken, som
genomflytes från v. till ö. af Jang-tse-kiang
och från n. till s. af dess biflod Han-kiang
samt hör till Kinas vattenrikaste, bördigaste
och tätast befolkade provinser. Klimatet är
fuktigt, men sundt; vintrarna äro korta och
mycket blida, somrarna långa och varma (mest
öfver 31°). Kol, järn och tenn förekomma; de
viktigaste jordbruksprodukterna äro te, bomull,
ris, hvete och rabarber, af hvilka varor en
stor del exporteras till Peking. Industrien
lämnar bomullstyg, papper samt järn- och
metallarbeten. Hufvudstad är Vu-tschang-fu,
midt emot hvilken ligga Han-jang och Han-kou
(se d. o.). Utom dessa städer äro för främlingar
öppnade Schaschi (85,000 inv.) och I-tschang
(50,000. inv.). En katolsk franciskanmission
under tre apostoliska vikarier verkar i H. sedan
äldre tider; på senare tid har äfven en engelsk
protestantisk mission börjat i H.
J. F. N.
Hupel [hōp-], August Wilhelm, tysk skriftställare,
f. 1737 i hertigdömet Weimar, d. 1819 som
konsistorialråd i Weissenstein i Estland
efter att i fyrtioett år ha varit predikant i
Oberpahlen, var en grundlig kännare af estniskan,
af Livlands rätts- och författningshistoria
samt de baltiska provinsernas topografi. H:s
arbeten
Topographische nachrichten von Liv- und Estland (1774—77),
Nordische miscellaneen (1781—91) och
Neue nordische miscellaneen (1792—98),
två historisk-geografisk-ekonomiska samlingsverk,
i hvilka nästan alla anhängare af upplysningsskolan
i Livland och Estland togo del,
Die estnische sprachlehre (1780 och 1818),
Die gegenwärtige verfassung der Riga’schen und Reval’schen statthalterschaft (1789),
Idiotikon der deutschen sprache in Liv- und Estland (1795) och
Oekonomisches handbuch für liv- und estländische gutsherren (1796) m. fl.
äro därför rika källskrifter för dessa nejders
lokalhistoria.
Hupfeld [ho’pfält], Hermann, tysk orientalist och
teolog, f. 1796, d. 1866 som teol. professor i
Halle, där han 1843 efterträdde Gesenius, sedan
han från 1827 varit professor i österländska
språk i Marburg, utgaf bl. a.
Exercitationes æthiopicæ (1825),
Ausführliche hebräische grammatik (1841, ofullb.),
Ueber begriff und methode der sogenannten biblischen einleitung (1844),
Kritische beleuchtung einiger dunklen und missverstandenen stellen der alt-testamentlichen textgeschichte (1830, 1837),
De vera festorum apud hebræos ratione (1851—64),
Die quellen der Genesis (1853) och
Die psalmen, übersetzt und erklärt (1855—62; 3:e uppl. af Nowack 1888).
Biogr. öfver H. af Riehm (1867).
(E. S—e.)
Hur, en af Moses medhjälpare och vänner (2 Mos. 17: 10 ff.).
E. S—e.
Huraba (Hurabas), en i trakten af Culiacan
i nordvästra Mexico bosatt indianstam.
Hura crepitans L., Sanddosträdet, bot., ett
till fam. Euphorbiaceæ hörande ståtligt träd
med strödda, långskaftade, breda blad och stor,
plattad kapselfrukt, som vid mognandet öppnar sig
med en stark smäll och utkastar fröna. Kapslarna
användas som skrifsanddosor. Trädet, som
härstammar från tropiska Amerika, odlas som
prydnadsträd i varma länder; det innehåller
en mycket giftig mjölksaft, som har medicinsk
användning.
G. L—m.
Hurban, Josef Miloslav, slovakisk skriftställare,
f. 1817, d. 1888, egnade sig vid sidan af
sin prästerliga verksamhet åt den slovakiska
frihetsrörelsen och litteraturen, grundlade
den första slovakiska litteraturkalendern,
"Nitra" (1842), och tidskriften "Slovenské
Pohlády" (1847), i hvilken han publicerade
en studie öfver den slovakiska litteraturen,
och skref bl. a. en värdefull biografi öfver
Lud. Štur. Han deltog lifligt i de politiska
rörelserna 1848—49 och 1861 för slovakernas
nationella sträfvanden. Tillhörande den
evangeliska kyrkan, sökte han verka för en union
mellan Ungerns lutheraner och kalvinister och
blef ett par gånger dömd till fängelse för sin
religiösa och politiska tro. — Hans son Svetozar
är en af slovakernas mest framstående
nu lefvande författare (se Vajanský).
A—d J.
Hurdalsvand [-vann], insjö i Öfre Romerike,
i Akershus amt, Norge. Längd 17 km., yta
33 kvkm. H:s aflopp är Andälfven, som
vid Eidsvoldsbakken faller ut i Vormen.
O. A. Ö.
Hurdle-race [hə̄’dl-re͡is], eng. Se Häcklöpning.
Hurfva, socken i Malmöhus län, Frosta
härad. 1,136 har. 639 inv. (1908). Annex till
Gudmuntorp, Lunds stift. Frosta kontrakt. I
H. by ligger ett bränneri, i hvilket under
tillverkningsåret 1907—08 tillverkades 281,300
l. brännvin af normalstyrka.
Huri, Houri (af arab. haurā’, plur. hūr,
"bländhvit, med svarta ögon"), enligt
muhammedanernas tro en af de med oförgängliga
behag utrustade himmelska jungfrur, som för
de rättroende förljufva tillvaron i paradiset,
utan att någonsin upphöra att vara jungfrur. Från
detta paradis äro kvinnorna, åt hvilka särskilda
boplatser anvisas, fullkomligt uteslutna, såvida
icke en man önskar att utbyta någon af sina huri
mot sin hustru.
(K. V. Z.)
Hurka [ho’r-], Friedrich Franz, tysk sångare och
kompositör, f. 1762 i Böhmen, d. 1805 i Berlin,
uppträdde som firad tenorist 1784 i Leipzig,
1788 i Dresden och 1789 i Berlin. Han blef mest
bekant som tonsättare af känslofulla sånger,
särskildt den bekanta "Jag hälsar dig, fredliga
flagga".
A. L.*
Hurmuzachi [hormotsa’ki], bojarfamilj från
Moldau, efter Bukovinas införlifvande med
Österrike (1770-talet) förlänad med friherrlig
värdighet. Bland dess medlemmar må nämnas
historikern Eudoxiu H. (1812—74), som samlat
och utgifvit öfver 3,000 urkunder,
"Documente privitoare la istoria Romanilor" (2:a uppl., 23 bd),
ombesörjd och tillökad af Iorga, 1900, hvarjämte
han utgaf
Fragmente zur geschichte der rumäner (5 bd, 1878—86).
Huron [hjō’rən], den näst största af de fem
stora canadiska sjöarna i Nord-Amerika, mellan
Canada (prov. Ontario) och Michigan. Den har
en längd af 430 km. och är omkr. 150 km. bred;
ytinnehållet utgör omkr. 61,600 kvkm. Dess
höjd ö. h. är 177 m., och den är högst 229
m. djup. I n. v. sammanhänger den med Öfre sjön
(Lake superior) genom S:t Mary’s river och
med Michigan genom Mackinac-sundet samt har i
s. aflopp till Erie-sjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
