Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hupah ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intressant samling medeltida grafstenar, som
tillhört kyrkan. I ett af tornen förvaras
en del af kyrkans äldre, delvis värdefulla
inventarier. I samband med kyrkan må nämnas
Husaby ruin och Husaby källa, den förra v., den
senare ö. om kyrkan. Ruinen består af en hög
stengafvel och är en rest af Skarabiskoparnas
fasta hus invid H. Källan (se fig. 2), där enligt
traditionen Olof Skötkonung (1008) skall ha döpts
af den helige Sigfrid, synes att döma af gamla
uppgifter en gång varit en hednisk offerkälla.
O. J—e.
Husabyman. Se Husaby 1.
Husaga, jur., kroppslig bestraffning, som
husbonde tilldelar ett tjänstehjon. I Sverige
eger husbonde, när tjänstehjon är försumligt,
gensträfvigt eller i sin lefnad oordentligt, söka
tillrättavisa det med måttlig husaga. Dock får,
enligt k. kung. 1 okt. 1858, sådan aga tilldelas
endast tjänstehjon af mankön under 18 år och
af kvinnkön under 16 år. Samma åldersbestämmelse
gäller sedan 1854 äfven i Danmark. I Finland är
enligt 1865 års legostadga åldersgränsen för
mankön 18 år och för kvinnkön 14 år. I Norge
har husbondes rätt att använda husaga afskaffats
genom en lag af 1891.
J. H—r. (N. S—g.)
Husai, en förtrogen vän till konung David,
som denne lämnade kvar i Jerusalem, då han
nödgades fly därifrån undan sin upproriske
son Absalom. H. lyckades motverka Ahitofels
råd hos Absalom och göra sin konung den
stora tjänsten att gifva honom tid att hinna
fly. Jfr 2 Sam. 15: 32 ff.; 16: 15—17: 23.
E. S—e.
Husapotek, en benämning, som nyttjas för en
samling af de viktigaste och oftast använda
läkemedel, hvilka hemtagas, för att de
må finnas i beredskap till begagnande vid
förekommande fall af sjukdom eller yttre
skador. I de flesta s. k. läkarböcker
l. "husläkare" finnes förteckning på de
medel, hvilka företrädesvis böra vara till
hands eller ingå i ett husapotek. Ett sådant
kan naturligtvis lända till stort gagn,
i synnerhet å landsbygden, då man har långt
till ett statens apotek eller ett tillydande
filialapotek eller medikamentsförråd. Jfr
Apotek och Apoteksprivilegium.
O. T. S.*
Husar (ung. huszár, den tjugonde, af husz,
20), krigsv., numera benämning på en lätt
kavallerist. Redan 1458 anbefallde Mattias
Corvinus i Ungern, att hvarje såväl världsligt
som andligt gods skulle årligen under tre
månaders tid ställa hvar tjugonde man, fullt
rustad, till konungens tjänst. Hvarje husar
skulle ha fem hästar, vara helt och hållet
pansarklädd samt föra en krokig sabel och
dessutom vid sadeln en lång pallasch, en
stridshammare och en lång pik, som ofta var
försedd med en flagga. Mot slutet af 17:e
årh. uppsattes i Österrike lättare utrustade och
i ungersk dräkt klädda husarregementen. Dessa
utmärkte sig under schlesiska krigen genom
användbarhet utanför slagfälten och på dessa
och vunno flera fördelar öfver det mera tunga
preussiska kavalleriet. Bland detta hade sedan
1721 ingått en husarkår. Fredrik II uppsatte
flera husarregementen, hvilka han sökte
rekrytera företrädesvis från Ungern. Sedan de
preussiske husarerna under Ziethen och Seidlitz
väckt Europas beundran, införde alla arméer
sådant kavalleri, hvilket dock snart endast
genom uniformen skilde sig från annat lätt
kavalleri. Husarerna bära ännu i dag den från
Ungern härstammande, med snören försedda korta
rocken (dolman, attila) samt, i de flesta länder, en kort
päls. — I Sverige uppsattes de förste husarerna
1758, då det Svenska husarregementet (nuvarande
Kronprinsens husarregemente) bildades. Detta
skedde på tysk mark, för pommerska krigets skull,
och regementets manskap bestod då hufvudsakligen af
tyskar. En mindre husarkår hade dock tidigare
funnits i Sverige. 1743 beslöts nämligen
uppsättande af en sådan å 100 man, hvars kärna
utgjordes af desertörer från ungerska regementen
i rysk tjänst. Kåren förlades till Jönköping (på
grund af krigshotet från Danmark), men kom aldrig
i elden och upplöstes redan 1744; den räknade då
60 man, hvaraf 15 svenskar. (Jfr J. Petrelli,
"Några ord om den första svenska husarkåren",
i "Illustrerad militärrevy", 1901.) I
svenska armén finnas, förutom Kronprinsens
husarer, Lifregementets husarer, Smålands
husarregemente och Skånska husarregementet.
C. O. N.
 |
| Svenska husarregementet, 1768. (Efter Schützercrantz.) |
|
| Kronprinsens husarregemente, 1909. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
