undersökning, att anläggningen icke skulle förorsaka skada för annan. Kbg. Husbehofsskog. Se Skogslagstiftning. Husberg, Karl Sigfrid, ämbetsman, f. 21 sept. 1854 i Småland, blef student i Uppsala 1872, juris kandidat 1879 samt juris doktor 1882. Han tjänstgjorde som sekreterare i särskilda utskottet riksdagen 1882 ang. lagstiftning för lapparna i Sverige och Norge och i lappkommittén 1882—83 samt i konstitutionsutskottet 1884. S. å. utnämndes han till landssekreterare i Norrbottens län och blef, efter att 1889—93 ha varit förordnad till expeditionschef i Ecklesiastikdepartementet, 1893 landshöfding i samma län. Hösten 1900 inträdde han som konsultativt statsråd i v. Otterska ministären och kvarstod som sådan äfven i den andra Boströmska och Ramstedtska ministären och var en af de tre svenska statsrådsmedlemmar, hvilkas underhandlingar med norska regeringens delegerade ledde till den s. k. kommunikén af 24 mars 1903. Han öfvertog juni 1905 efter v. Friesens frånfälle Ecklesiastikdepartementet. Sedan han aug. 1905 afgått tills. med ministärens öfriga medlemmar, utnämndes han s. å. till landshöfding i Älfsborgs län. H. har i Andra kammaren representerat Luleå, Piteå och Haparanda 1888—90 och Luleå och Haparanda 1897—99 samt i Första kammaren Västerbottens län 1891—93 och Norrbottens län 1905—06 och var 1898—99 vice ordf. i lagutskottet. Som riksdagsman intog han en moderat ståndpunkt och vann i följd af sin lugnt öfvertygande och klara logiska framställning mycket snart anseende som en af riksdagens mest framstående debattörer. Dessutom har han varit medlem af kommittén ang. juridiska examina (1895), af lappkommittén (1895—96) och af kommissionen 1909 ang. förbättrad farled mellan Vänern och Kattegatt samt intill sin statsrådsutnämning ordf. i den 1899 tillsatta förliknings- och skiljenämndskommittén. I kyrkomötet har han representerat Härnösands stift 1893, 1898 och 1903 samt var under de två första kyrkomötena medlem af kyrkolagutskottet. T—s Husbloss, Ichthyocolla, Colla piscium, farm., ett limpreparat, erhålles af simblåsorna hos åtskilliga arter af störsläktet, Acipenser L. Det är i synnerhet A. Huso L., som lämnar detta preparat, och af denna arts namn har benämningen husbloss uppkommit. Äfven flera andra störarter gifva detta lim, såsom A. Gyldenstädtii Br. & R., A. Ruthenus L. och A. Stellatus Pall., hvilka tillhöra Kaspiska och Svarta hafven samt deras floder, och den i Nord- och Östersjön lefvande A. Sturio L. Husbloss beredes på det sätt, att de färska simblåsorna uppklistras, rensköljas, utspännes på bräden och få halftorka i solen, hvarefter ett yttre lager (muskelhinnan) borttages och det kvarsittande inre lagret får ytterligare torka. Denna hinna sönderskäres sedan i trådar eller formas till blad, lösa eller hophäftade till böcker o. s. v. Den bästa sorten (från Ryssland) utgöres af tunna blad, hvilka äro hvita eller svagt gulaktiga och något iriserande vid påfallande ljus (såsom handelsslagen Saliansky, Beluga, Premislovoj). Ett sämre slag är det i hästsko- eller lyrform från Valakiet. Godt husbloss bör till största delen lösas i kokande vatten, får ej ha smak eller lukt af fisk eller svafvel (blekt med svafvelsyrlighet). En del husbloss löst i 24 delar kokande vatten stelnar vid kallnandet till ett gelé, som sedan hårdnar till lim. Inom medicinen har husbloss ersatts af vanligt rent lim, gelatina (se Lim). Den begagnas till s. k. munlim och inom flera tekniska yrken. — Med fisklim, som förr ofta ansetts vara identiskt med husbloss, menas numera vanligen ett lim beredt på simblåsa, skinn, tarmar etc. från vissa andra fiskar. O. T. S. (C. G. S.) Husbocken, zool. Se Långhorningar. Husbonderätt l. Husbondevälde, jur., dels den — tämligen obestämda och med ofullkomliga skyddsmedel utrustade — makt inom familjen, särskildt öfver hustruns person och arbetskraft, som tillkommer mannen ("husfadern"), dels ock i tjänstehjonsförhållandet arbetsgifvarens ("husbondens") befogenhet att inom skäliga gränser tillgodogöra sig tjänarens arbetskraft och att, i händelse tjänaren icke inställer sig i tjänsten eller rymmer därifrån, få honom genom myndighets försorg hämtad till tjänsten. Dylik husbonderätt tillkommer jämväl fattigvårdsstyrelse öfver vissa understödstagare eller deras män eller föräldrar. Jfr Fattigvård, sp. 1445, Jäf och Legohjon. C. G. Bj. Husbondevälde. Se Husbonderätt. Husby. 1. Socken i Kopparbergs län, Hedemora tingslag. 41,318 har. 5,475 inv. (1908). H. bildar med Stjärnsunds kapell (sedan 1 maj 1909) ett regalt pastorat i Västerås stift, Hedemora kontrakt. Om H. kloster se Gudsberga. Jfr Ekhoff i "Svenska fornminnesför:s tidskr." 1899. — 2. H.-Lyhundra, socken i Stockholms län, Lyhundra härad. 4,569 har. 808 inv. (1908). H.-L. bildar med Skederid ett konsist. pastorat i Uppsala stift, Sjuhundra kontrakt. — 3. H.-Långhundra, socken i Stockholms län, Långhundra härad. 8,117 har. 1,046 inv. (1908). Annex till Vidbo, Uppsala stift, Seminghundra kontrakt. Se Folkskola, pl. VIII. — 4. H.-Oppunda, socken i Södermanlands län, Oppunda härad. 6,870 har. 1,127 inv. (1908). H.-O. utgör ett konsist. pastorat i Strängnäs stift, Oppunda östra kontrakt. — 5. H.-Rekarne, socken i Södermanlands län, Öster-Rekarne härad. 9,225 har. 2,222 inv. (1908). H.-R. utgör ett konsist. pastorat i Strängnäs stift, Öster-Rekarne kontrakt. -- 6. H.-Sjutolft, socken i Uppsala län, Trögds härad. 2,749 har. 660 inv. (1908). H.-S. utgör ett regalt pastorat i Uppsala stift, Trögds kontrakt. Kyrkan, som består af skepp och kor samt torn i v., är bekant för sina väggmålningar, utförda af den under senare medeltiden arbetande Alb(er)tus pictor. -- 7. H.-Ärlinghundra, socken i Stockholms län, Ärlinghundra härad. 3,864 har. 935 inv. (1908). Annex till Odensala, Uppsala stift, Ärlinghundra kontrakt. Kyrkan är romansk och särskildt anmärkningsvärd genom sitt torn, som är byggdt öfver koret. — 8. Kungs-Husby, Västra Husby och Östra Husby, socknar. Se dessa ord. Husbygård, gods i Husby-Oppunda socken, Södermanlands län, vid Husbyån mellan Lidsjön och Torpfjärden af Långhalsen. 14 1/4 mtl, tax.-v. 234.000 kr. (1908), kvarn, 25,000 kr. Godset bildades 1642 af vicepresidenten Jakob Skytte. Från hans släkt såldes det 1707 och hade sedan flera olika egare ur adliga släkter, tills det 1794 såldes till excellensen grefve G. Wachtmeister på Tistad. Dennes son grefve V. Wachtmeister lät uppföra den nuv. tvåvånings manbyggnaden och anlade kvarnen. Hans son grefve G. V. Wachtmeister, som uppdref H. till