stadsområde, rådstufvurättens ordförande synemän. Mot syneman gälla de jäf, som enligt Rättegångsbalken gälla mot domare. Tillträdessyn må ej hållas tidigare än sex månader före tillträdesdagen eller senare än sex månader efter samma dag, ej heller afträdessyn längre tid än nu sagts före eller efter afträdesdagen. Synemännen utsätta dag för förrättningen å tid, då marken därför är tjänlig, och underrätta jordegaren och arrendatorn om den utsatta dagen. Vid synen skall undersökas allt, hvad till fastigheten hör, såsom åbyggnad, trädgård, åker och äng, beteshagar, hägnader, diken, vägar, broar, brunnar och vattenledningar, samt i penningar uppskattas hvad till botande af därvid befunna brister erfordras. Öfver hvad sålunda förekommit skall upprättas skriftlig handling (husesynsinstrument), som af synemännen undertecknas. Kostnaden för synen skola jordegaren och arrendatorn gemensamt vidkännas. Är jordegaren eller arrendatorn missnöjd med synen, eger den missnöjde klandra synen vid domstol inom nittio dagar från det synehandlingen delgafs honom; instämmes ej klander inom denna tid, blir synen gällande. Häri ligger synens egentliga rättsverkan. Om hvad missnöjd part sålunda har att iakttaga skall i synehandlingen lämnas tydlig hänvisning. I afseende å nyttjanderätt, som icke afses i lagen af 14 juni 1907, gälla fortfarande om syn de äldre föreskrifterna, dels bl. a. 27 kap. Byggningabalken, dels särskilda författningar, som göra ändring eller tillägg till allmänna lagens bestämmelser. Sålunda gälla de äldre föreskrifterna för boställshafvare å prästbol, kapellansbol och klockarbol, länsmansboställen o. s. v. Likaså gälla särskilda äldre och nyare författningar angående syn å kronans hus i städerna. Från syn bör skiljas besiktning (ekonomisk besiktning), som afser en fortlöpande kontroll öfver fastighetens skick, men saknar den hufvudsakliga rättsverkan, som tillkommer en i laga ordning förrättad syn. Om syner och besiktningar å boställen finnas bestämmelser i särskilda författningar, t. ex. om husesyn å prästbol i k. kung. 10 juni 1841, om besiktningar å kyrkoherdeboställen, kapellans- och klockarbol, samt prästestomhemman i k. kung. 28 maj 1830, o. s. v. (V. Sgn.) Husesynsinstrument, vid husesyn (se d. o.) fördt protokoll. Husesynsordningar, de författningar, hvilka innehålla föreskrifter om hvad brukare af annans jord skall iakttaga i afseende på underhåll och nybyggnad af husen samt skötseln af egorna äfvensom hvad som skall iakttagas vid undersökning af, huru han uppfyllt sina åligganden i dessa hänseenden. Den äldsta af dessa ordningar är den, som vanligen bär årtalet 1590; den därnäst följande, den af 18 juli 1681, ligger till grund för hvad i dessa ämnen innehålles i 1734 års lag. Denna sistnämnda husesynsordning hade tillämpning på brukare af både allmänna och i enskild ego varande hemman. Till husesynsordningarna kan äfven räknas det reglemente, som 13 juli 1696 utfärdades rörande förrättande af husesyner å officersboställen, ehuru detta reglemente skiljer sig från de egentliga husesynsordningarna (hvilka såsom grund för synen där åberopas) däri, att det ej innehåller egentligen något om boställsinnehafvarens skyldigheter, utan talar blott om ordningen för husesynernas förrättande. Den fullständigaste husesynsordning, som blifvit utfärdad, var Militie-boställsordningen af 23 jan. 1836, som numera, efter boställenas indragning, upphört att gälla och blifvit ersatt genom vissa föreskrifter i k. kung. 4 juni 1908. Th. R.* Husfinken, zool. Se Husfinksläktet. Husfinksläktet, Passer, zool., ett till ordningen Passeriformes och familjen Fringillidæ hörande släkte. Näbben är tämligen grof, af konisk form, öfverkäken försedd med en liten inskärning bakom spetsen och med invikta käkkanter; munvikarna med tydliga borsthår. Hithörande fåglar uppehålla sig alltid i bebodda trakter som odlingens följeslagare. De äro stannfåglar och dåliga flygare; på marken röra de sig hoppande. Vanligen häcka de flera gånger om året och bygga sina konstlösa bon i hvarjehanda kryphål. Födan utgöres af vegetabilier och insekter. Två arter förekomma i Skandinavien. 1) Gråsparfven l. sparfven l. gråspinken l. husfinken (P. domesticus), ofvan fläckig: rödbrun, svart, gulbrun och grå; ett hvitt band bildas af de mellersta vingtäckarnas spetsar; hos hannen är strupen svart, hufvudet ofvan grått med ett rödbrunt band bakom ögonen nedåt nacken; hos honan är strupen ljusare, hufvudet ofvan brungrått, saknar det rödbruna bakom ögonen och i nacken. Längd 151—178 mm. Gråsparfven förekommer i större delen af den palearktiska regionen samt i Indien och på Ceylon. På senare tider har den utbredt sig också i Nord-Amerika och Australien. I Sverige är den öfverallt talrik äfven i de nordligaste trakterna. Den gör nytta genom att förtära skadliga insekter och insektlarver samt ogräsfrön, men skadar dels därigenom, att den plundrar sädesåkrar äfvensom fruktträd, dels genom att fördrifva andra insektätande fågelarter. Boet, som bygges under hustak, i murrämnor, under takpannor o. s. v., består af torra grässtrån, halm eller dylikt och är inuti fodradt med fjäder och andra mjuka ämnen; stundom inkräktar den hussvalans bo. Äggen, 5—6, hvitaktiga med gråa eller bruna fläckar; åtminstone två kullar läggas om året. Båda könen hjälpas åt att bygga boet, rufva äggen och uppföda ungarna. — 2) Pilfinken l. pilspinken (P. montanus) skiljer sig från den föregående därigenom, att tinningarna äro hvitaktiga och försedda med en stor svart fläck och att hufvudet ofvan är rödbrunt; är dessutom mindre, 139—155 mm. lång. Förekommer i större delen af Europa och Asien samt i norra Afrika; äfven i Nord-Amerika är den införd. I södra och mellersta Sverige är den allmän, aftar norrut i antal; på Gottland är den ej anträffad som häckfågel. Till lynnet är den fridfullare än gråsparfven och fördrifver ej andra fåglar. För öfrigt har pilfinken till lefnadssättet mycket gemensamt med den föregående, med hvilken den ock under en stor del af året lefver tillsammans. Under höst och vinter ses den i större eller mindre flockar, vid städer, byar och gårdar. Sitt bo lägger pilfinken vanligen i ihåliga träd. L—e. Husflit, norskt uttryck för hemslöjd. Se Slöjd. Husflugan, Fönsterflugan (Musca domestica), zool., en till ordn. Diptera (se vidare d. o.) hörande, allmänt känd insekt, som finnes spridd öfver nästan hela jorden. Äggen läggas vanligen