Vid invigningen af järnvägen mellan Liverpool och Manchester 15 sept. 1830 blef han öfverkörd och svårt skadad samt afled samma dag. Jfr biografi af J. Wright (1831). (V. S—g.) Huskurer (Husmedel) kallas af menige man utan läkares förordnande använda kurer. De bestå ofta i utvärtes anbringande af hudretande medel (liniment, salfvor, heta lock eller grötar), svettdrifvande medel (fläder- eller kamomillte, "glödgadt vin" med allehanda kryddor o. s. v.), laxermedel af olika slag, "nervstärkande" medel (Hoffmanns droppar), mera sällan kräkmedel o. s. v. Äfven kan till huskurer räknas användning af s. k. kryddpåsar o. d. Åtskilliga af dessa kurer äro, rätt anbragta, fullt rationella och användas äfven mer eller mindre af läkare. Några af dem ha förr tillhört den vetenskapliga medicinen, men blifvit öfvergifna af läkarna, medan en del af allmänheten fasthållit vid dem. Ofta ha därför "huskurerna" en ålderdomlig prägel. De gå utan bestämd gräns öfver i vidskepliga signerier (t. ex. de många gamla ältkurerna, läsning och "stöpning" öfver de sjuke, smörjning med en fläsksvål, som sedan nedgräfves en torsdagsnatt vid en korsväg o. d.) eller i användning af vår moderna humbugsmedicin (se Hemliga medel). — Bruket af i sig själfva förnuftiga huskurer kan i många fall ha sitt berättigande eller åtminstone vara oskadligt. Emellertid måste man vid deras användning alltid erinra sig, att om — såsom mycket lätt kan hända den medicinskt obildade — misstag begås angående åkommans art, huskuren kan medföra de vådligaste följder. Så kan t. ex. ett afföringsmedel åstadkomma oberäknelig skada, ja döden, om orsaken till förstoppning och buksmärtor är en blindtarms- eller bukhinneinflammation (s. k. "maginflammation"), en kraftig ingnidning af en salfva (med massage) på en svullnad leda till allmän "blodförgiftning", om svullnaden i sig hyser en varbildning o. s. v. O. T. S. (C. G. S.)

Huskvarna vattenfall.

Huskvarna, köping i Jönköpings län, genom en 2 km. lång bibana förenad med Rosendala station å Jönköping—Gripenbergs järnväg, 7 km. från Jönköping i en ovanligt naturskön nejd vid Huskvarnaån, som där bildar fyra fall (se fig.), af hvilka de tre öfre ha en sammanlagd fallhöjd af 49,7 m. och det nedersta, kvarnfallet, af 29 m. H. utgör fr. o. m. 1907 egen kommun, eget skoldistrikt och fattigvårdssamhälle, skild från Hakarps socken, samt omfattar hemmanen 1 mtl H. södergård, 1/4 mtl H. norregård och 1 mtl Rosendal med en areal af 340,74 har. 5,204 inv. (1908). Taxeringsvärde (1907) å jordbruksfastighet 157,200 kr., å annan fastighet 3,559,600 kr., å bevillningsfri fastighet 173,000 kr., hvaraf 126,000 kr. å H. vapenfabriksa.-b. tillhöriga tre skolhus, kyrka och fattighus. Ordningsstadgan för rikets städer och hälsovårdsstadgan för riket tilllämpas i H. Platsen är företrädesvis ett industrisamhälle. Största industriella anläggningen äro H. vapenfabriksaktiebolag (stadfäst 1867; ny bolagsordning 1900; inbetaldt aktiekapital 3 mill. kr.) tillhöriga vapen- och symaskinsfabrik, gjuteri, snickarverkstad och kvarn (5 par stenar, 1 vals), taxerade till 2,182,600 kr. (1907), hvaraf 77,500 kr å jordbruksfastighet. Gevärsfaktoriet vid H. anlades 1680 af hofrådet Qveckfeldt och drefs för kronans räkning till 1757, då det öfverläts till öfverdirektören Fr. Ehrenpreus. 1820 såldes det till öfverste G. Sture, hvilken bildade det bolag, som nu är dess egare. Tillverkningen utgjordes förr hufvudsakligen af gevär för svenska och norska arméernas behof (1870 tillverkades 10,290 bakladdningsgevär, till ett värde af 370,000 kr.), men består nu jämte jaktgevär af symaskiner och velocipeder. 1907 års tillverkning omfattade 7,000 ton gjutgods, närmare 10,000 st. gevär, ett något mindre antal velocipeder, symaskiner för öfver 800,000 kr. samt arbetsmaskiner för metallbearbetning för omkr. 6,000 kr. Hela tillverkningen hade ett värde af omkr. 5 mill. kr. Som drifkraft användas 2 turbiner (200 hkr) för omedelbar fabriksdrift och 8 turbiner (1,300 hkr) för drifvande af elektr. generatorer, 57 elektriska motorer (550 hkr) för omedelbar fabriksdrift samt 4 elektr. generatorer för belysning. Antalet arbetare var omkr. 1,300. För dessa har bolaget uppfört bostäder, försedda med trädgårdstäppor, anlagt trädskola och i öfrigt sörjt för deras bästa (se fig. till art. Arbetarbostäder, sp. 1320 och 1323). Förvaltnings- och arbetspersonalen eger del i en handelsförening äfvensom i sjukhjälps- och begrafningskassor, till hvilka årligt understöd lämnas af bolaget. — Förutom denna finnas inom köpingen några andra smärre fabriker, bl. a. en stål- och maskinborstfabrik och en förnicklingsfabrik. Tills. funnos 1907 i köpingen 8 fabriker med 1,341 arbetare och ett tillverkningsvärde af 5,163,100 kr., 35 handtverkare med 83 arbetare samt 18 handlande med 24 biträden. Samhället har högre folkskola, vatten- och kloakledningar samt elektrisk belysning. Läkare och apotek finnas ock. — Vid H. fanns förr äfven en kronans krutkvarn, som stod under öfverinseende af fältartilleriets i Jönköping chef. 1792 sprang den jämte 808 ctr krut i luften, hvarefter den ej återupptogs; privilegierna öfverflyttades 1796 till Husby kloster i Kopparbergs län. Wbg. Huslig ekonomi, pedag., den undervisning, som