var han ordförande i styrelsen öfver statens seminarium för bildande af lärarinnor och i styrelsen för Gymnastiska centralinstitutet samt dels ordförande, dels ledamot i åtskilliga af regeringen förordnade kommittéer m. m. — H. var led. af Vet. akad. (1844), led. af Vet. och vitt. samh. i Göteborg (1846; hedersled. 1859), led. af Vet. soc. i Uppsala (1850; hedersled. 1885) och af Fysiogr. sällsk. i Lund (1878). 1857 upphöjdes han i adligt stånd och bevistade som medlem af Ridderskapet och adeln riksdagarna 1862 och 1865—66. 1866 flyttade han till Östergötland och var 1873—75 ledamot af riksdagens Andra kammare för Bankekinds m. fl. härad i nämnda län. 1874—83 var han bosatt på Kvistrum i Gärdserums socken i norra Kalmar län, men återvände sistn. år till Stockholm. — Genom sammanskott af de lärjungar, som 1840—60 bevistat undervisningen vid den medicinska kliniken i Stockholm, stiftades 1862 inom Serafimerlasarettets medicinska afdelning en frisäng med namnet "Magnus Huss' frisäng. Stiftad af tacksamma lärjungar". Af det belopp, som öfversköt omkostnaderna för denna frisäng, stiftades ett stipendium vid Karolinska institutet, hvilket stipendium bär namnet "Magnus Huss' stipendium". — Utdrag ur H:s efterlämnade manuskript utgåfvos 1891 under titeln "Några skizzer och tidsbilder från min lefnad". Jfr A. Alméns biografi öfver H. i "Lefnadsteckningar öfver K. Vet. akad:s efter år 1854 aflidna ledamöter", III (1894) samt P. J. Wisings minnestal (i "Hygiea", 1907). R. T—dt. Hussborg, hvilohem i Ljungans natursköna ådal i Medelpad, Torps socken, 119 meter öfver hafvet, knappt 1 km. från Johannisbergs station å statsbanan Sundsvall—Ånge. Det är uppkalladt efter Medelpadssläkten Huss, af hvilken en medlem, brukspatronen Karl Fredrik Huss, en broder till generaldirektören M. Huss, i början af 1850-talet uppförde ett slottsliknande stenhus, som 1906 apterades till rekreationshem och fick namnet H. (stället hette förut Johannisberg). Det mottager kurgäster året om. Ln. Hussein Avni pascha, turkisk general och statsman, f. 1819, deltog i Krimkriget som öfverste, i kriget med Montenegro 1859—60 som divisionsgeneral och bekämpade 1867 med fullständig framgång upprorsmännen på Kreta. Härefter krigsminister, genomförde han en om bildning af Turkiets militära organisation. Aflägsnad 1871, återkallades H. 1872, var 1874—75 och sedan åter krigsminister. H. mördades 15 juni 1876, emedan han kraftigt medverkat till sultan Abd-ul-Asis' afsättning (maj s. å.). C. O. N. Hussein Hilmi. Se Hilmi pascha. Husseinit-orden. Se Ordnar. Husserl [ho'ss-], Edmund, tysk filosof, f. 1859, professor i filosofi vid universitetet i Göttingen, ansluter sig till den riktning i den nutida filosofien, som söker grunda kunskapsteorien och logiken på den empiriska psykologien. Han har utgifvit en Philosophie der arithmetik I (1891), hvari han i begreppet antal söker denna vetenskaps grundbegrepp. S—e. Hussey [ha'si], William Joseph, nordamerikansk astronom, f. 1862 i Mendon, Ohio, blef efter att någon tid ha varit anställd vid Stanfordobservatoriet i Palo Alto, Kalifornien, 1895 astronom vid Lickobservatoriet på Mount Hamilton i Kalifornien och 1905 direktor för Detroit-observatoriet i Ann-Arbor, Michigan. H. har i synnerhet egnat sig åt undersökningar öfver dubbelstjärnorna, han har gjort omfattande observationsserier öfver dessa himlakroppar, beräknat banelementen för en del af dem och upptäckt en stor mängd nya dubbelstjärnor. Särskildt bekanta äro hans undersökningar öfver den märkvärdiga dubbelstjärnan δ Equulei. H. har äfven utfört arbeten öfver de stora planeternas satelliter, öfver kometer m. m. Bland hans skrifter märkas Micrometrical observations of the double stars discovered at Pulkowa, made with the 36-inch and 12-inch refractors of the Lick observatory, together with the mean results of the previous observations of these stars (1901) samt hans i Lickobservatoriets "Bulletin" offentliggjorda kataloger öfver nyupptäckta dubbelstjärnor. B—d. Hussiter. Se Husiter. Husslöjd. Se Slöjd. Husspindlar l. Hörnspindlar, Tegenaria, zool., ett till underordningen rörspindlar (Tubitelariae) och trattspindlarnas (Agalenidae) familj hörande spindelsläkte, af hvilket ett par arter af öfvervägande gulgrå färg med mörka fläckrader på bakkroppen äro vanliga inomhus. Störst är den ända till 19 mm. långa T. domestica. I hörnen inuti uthus och i boningsrum, särskildt uppe vid taket, förfärdiga husspindlarna sina bekanta hängmattslika väfvar, hvilka bildas af från ena väggen till den andra spända trådar, som ligga tätt och i flera lager, hvarigenom de uppsamla damm, som genom sin tyngd ger nätet en nedåt buktig form. Inåt hörnet afslutas denna väf af en kort tunnel, som antingen ändas fritt eller sluter sig intill någon springa. Denna tunnel tjänar spindeln till boning och tillflykt, om han är utsatt för fara. G. A—z. Hussvalan, zool. Se Hirundinidæ. Hussvamp l. Träfrätare, Merulius lacrimans L., bot., en till fam. Polyporaceæ bland Basidiomyceterna hörande svamp. Den igenkännes på sina läderartade, gula och bruna, nätådriga fruktkroppar, som äro vidt utbredda öfver det underlag, hvarpå svampen växer. Svampen visar sig först som ett bomullsliknande överdrag (mycelium), hvilket äfven omgifver fruktkroppen. Myceliet afsöndrar vanligen vatten i stora droppar eller tårar, som uppkommer genom vedens sönderdelning, hvaraf artnamnet lacrimans, "den gråtande". Hussvampen (äfven kallad tårsvamp) föröder golfplankorna och väggarnas trävirke i fuktiga byggnader, i det myceliet intränger i trämassan och bringar denna till förmultning; den kan till och med tränga in i murar och sönderspränga dessa. Svampen kan äfven intränga i och förstöra torrt trä. Den genomtränger småningom golf och panel samt utbreder en svår lukt i de rum, där den växer. Den är mycket svår att utrota. Jfr Timmersvamp. Litt.: Carl Mez, "Der hausschwamm und die übrigen holzzerstörenden pilze der menschlichen wohnungen" (1908). O. T. S. (G. L—m.) Hussyrsan, zool. Se Syrsor. Hussäte, detsamma som husman. Se Inhyseshjon. Hustaflan. Se Katekes. Hustjufnad, jur., olofligt tillgrepp, begånget af tjänstehjon eller annan enskild tjänare från