husbondfolket eller dettas gäst. Enligt Missgärningsbalken i 1734 års lag låg hustjufnad i tveböte mot annan tjufnad. Enligt 1864 års strafflag skulle sådan tjufnad anses vara begången under en försvårande omständighet; och i fall den utgjorde stöld (tillgrepp af mer än 15 kr. värde), kunde t. o. m. straffskärpning inträda. Efter 1890 behandlas den såsom vanlig tjufnad. Norges strafflag innehåller lika litet som finsk strafflag någon särskild bestämmelse om hustjufnad. Enligt Danmarks strafflag får däremot vid tjufnad från husbonde det allmänna tjufnadsstraffet, som är fängelse vid vatten och bröd, skärpas till förbättringshusarbete i två år. J. H—r. (N. S—g.) Hustoje, rutenska namnet på Huszt (se d. o.). Hus, tomt och jord i staden. Se Hus och tomt i staden. Hustru (sidoform till husfru, jfr Fru, med t-inskott mellan s och r, sedan f fallit interkonsonantiskt), gift kvinna, maka. Om hustruns juridiska ställning se Boskillnad, Familjerätt, Giftermål, Giftorätt, Målsman, Vigsel, Äktenskap och Äktenskapsförord. Hustrupper, krigsv., egentligen och ursprungligen de trupper, som ha till åliggande att utgöra hedersvakt hos den regerandes person. De sammanfalla vanligen med gardestrupperna (se Garde). Som egentliga hustrupper förekomma numera endast slottsgardeskompaniet i Preussen, slottsgrenadjärkompaniet m. fl. särskilda truppafdelningar i Ryssland, hofborgvakten och ungerska kronvakten i Österrike-Ungern samt särskilda afdelningar i England och andra stater. I Sverige bära gardestrupperna, lifregementets tre regementen och de båda lifgrenadjärregementena benämningen K. M:ts Lif- och hustrupper. C. O. N. Husum, lastageplats med post-, telegraf- och tullstation i Grundsunda socken, Västernorrlands län, samt sågverk med 6 ramar och 1 hyfvelmaskin, tillhörig Gideå och Husums aktiebolag, som 1905 inom Västernorrlands och Västerbottens län egde skogs- och jordbruksfastigheter om 36 mtl med ett taxeringsvärde af 2,322,600 kr. Vid H. sågades och hyflades 1908 omkr. 35,500 kbm. trävaror och kolades 70,000 hl. träkol. Antalet arbetare var omkr. 260. Bolaget har, efter ångsågens brand i maj 1909, beslutat nedlägga rörelsen. Antalet till H. ankomna och därifrån afgångna fartyg 1906 var 90 om 72,500 tons dräktighet, nästan alla i utrikes fart. Wbg. Husum, kretsstad i preussiska prov. Schleswig-Holstein, vid den kanaliserade Husums-ån, 4 km. från Nordsjön. 8,268 inv. (1900). Stora kreatursmarknader samt export af nötkreatur till England. H. nämnes mycket tidigt, men fick stadsrättigheter först 1603. (J. F. N.) Husurna, arkeol., ett slags lerkärl, som visar större eller mindre likhet med ett hus. Bottnen är flat och konturen rund, oval eller fyrkantig (fyrkantig med afrundade hörn). Väggen är vanligen lodrät. Taket kan vara af olika slag, kupolformadt, med svag hvälfning och något öfverskjutande, uppåt afsmalnande eller i form af valmtak eller sadeltak o. s. v. En fyrkantig öppning på sidan eller i taket lämnar tillträde till urnan. Dörren, om denna är bevarad, utgöres af en lerplatta, som medelst en tvärslå fasthålles vid "dörposterna". Ett "rökhål" förekommer ofta i taket. Husurnorna ha oftast tjänat som grafkärl för brända människoben. Man känner husurnor från Mindre Asien (se Chantre, "Mission en Cappadoce"), Italien, Tyskland, Danmark och Sverige. De tyska husurnorna nedsattes antingen i stenkistor eller omgåfvos och betäcktes med stora stenar. I Sverige äro 2 husurnor funna, den ena i en grafhög i Stora Hammars socken, Skåne, den andra i ett grafröse i Mönsterås socken, Småland. Husurnan från Stora Hammar har en rund taköppning och är målad i svart och gult. Dörren i väggen är markerad genom målning i svart. Märklig är en nyligen i Pommern funnen husurna med rektangulär grundplan, stående på 4 stolpar (af lera) och sadeltak med lång takås. De italienska husurnorna äro ofta försedda med diverse ornament. Husurnorna synas tillhöra förra hälften af årtusendet före Kristi födelse, alltså äldre järnåldern, resp. yngre bronsåldern. Jfr Bostad, pl. I, fig. 1—3. T. J. A. Huswedel, Johan Albert, läkare, f. 1618 i Rostock, d. 1674, med. doktor i Padua, praktiserade i Hamburg, där han 1659 blef ordinarie och kort därefter förste stadsfysikus. 1672 kallades han af Karl XI och äkedrottningen till Stockholm och erhöll strax arkiaters fullmakt jämte säte och stämma i Collegium medicorum. Skrifter: Kurtze bericht, wie bey einfallender krankheit ein jeder sich verhalten solle (1663) och Consilium quaternionis unice medicum ab ipso et collega Joh. Gamero. R. T—dt. Husviktangen. Se Dröbaksund. Husvisitation, jur. Se Husrannsakan. Husvärd. Se Hyresvärd. Huszt (ruten. Hustoje), köping i ungerska komitatet Máramaros, vid Theiss. 8,716 inv. (1901), mest rutener och ungrare. J. F. N. Huså, kopparhytta, sedan flere år ej använd, och jordegendom i Kalls socken, Jämtlands län, tillhörigt Huså aktieb. Grufvorna såldes 1909 till ett amerikanskt bolag, som ämnar återupptaga brytningen. Vid H. nedsmältes 1879 518,550 kg. malm (från Bjelkesfältet i Kalls socken och Fröåfältet i Åre socken), hvaraf erhöllos 14,129 kg. garkoppar. Hutan. Se Chotan. <img l>

Hutcheson [ha'tʃisən], Francis, skotsk filosof, f. 1694 på Irland, d. 1747, var skolföreståndare i Dublin till 1729, då han blef professor i filosofi i Glasgow. H. tillhörde de s. k. skotske moralfilosoferna och står bland dem närmast Shaftesbury, hvars läror han gaf en mer systematisk form. Nästan alla hans skrifter röra sig inom estetiken och etiken, Inquiry into the original of our ideas of beauty and virtue (1725), Philosophiæ moralis institutio compendiaria (1742), System of moral philosophy (1755) m. fl. H:s verk utgåfvos samlade i 5 band 1772. L. H. Ä.* Hutchinsia R. Br., bot., växtsläkte af fam. Cruciferæ, igenkännes därpå, att fodret är öppet och