Fig. 1. Underkäkshalfva af foster af grönlandshvalen, för att visa dess tänder, samt några uttagna tänder.

Fig. 2. Platanista gangetica.

Fig. 3. Hvitfisken.

Fig. 4. Grönlandshvalen (konturteckning).

Fig. 5. Skelett af grönlandshvalen.

Fig. 6. Nordkaparen.

käkarna ett fullständigt tandgarnityr, som väsentligen öfverensstämmer med tandhvalarnas (se fig. 1). Men dessa fostrets tänder genombryta aldrig tandköttet, de upplösas, försvinna före hvalungens födelse och blifva således ej i tillfälle att utöfva någon som helst funktion. Bardhvalarnas tänder äro alltså typiska rudimentära organ utan det ringaste gagn för innehafvaren. — De flesta hvaldjurens föda utgöres af små fiskar, blötdjur och små kräftdjur. Födan tuggas ej, utan sväljes hel. I sammanhang härmed står, att magsäcken har en mycket sammansatt byggnad; den består af 4—5 afdelningar. — Hvaldjuren föda i regel en unge, som är mycket stor, 1/4 till 1/3 af moderns längd. Dräktighetstiden är 10—12 månader, hos de största arter kanske ännu längre. — Hvaldjurens intelligens synes vara rätt högt utvecklad; man har flera exempel på, att hvaldjur blifvit tämda. Moderskärleken är mycket framträdande hos vissa af dem; modern utsätter stundom sitt lif för den största fara för att rädda ungen. Hvaldjuren lefva i allmänhet i hafvet och äro utbredda öfver hela jordklotet; endast få arter förekomma regelbundet i sött vatten. Omkr. 150 lefvande arter äro kända. H. kunna indelas i tre underordningar, Archæoceti, Odontoceti, Mystacoceti. Underordningen Archæoceti, utdöd, lefde under eocentiden, är ursprungligast byggd af alla hvaldjur. Den skiljer sig från de öfriga bl. a. därigenom, att tändernas byggnad bättre öfverensstämmer med vanliga ryggradsdjurs och att en tandömsning egt rum; att näsborrarna ligga längre tillbaka än hos andra hvaldjur och öfverlagras af väl utbildade näsben; att kraniet ej är osymmetriskt, att halskotorna ej äro förkortade eller sammanväxta o. s. v. Hit höra släktena Zeuglodon, Prozeuglodon o. a. Underordningen Odontoceti, tandhvalar, har mer eller mindre enkla tänder, stundom blott i underkäken; kraniet är mer eller mindre osymmetriskt; blott en yttre näsöppning finnes; näsgångarna äro