Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvellinge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landstinget. Däremot uttalade han sig 1854 med
styrka mot helstatsreaktionen. Köpenhamns
kommun reste 1879 en kolossal byst af H. i
Örstedsparken.
E. Ebg.
Hvidöre. 1. En dansk kungsgård vid Sundet, 11
km. n. om Köpenhamn, som Kristian II 1513 gaf
Dyveke till sommarbostad. — 2. En präktig villa
vid Öresund, som drottning Alexandra af England
och ryska änkekejsarinnan Dagmar sedan 1906 ega
gemensamt.
1 o. 2. E. Ebg.
Hviezdoslav, slovakisk skald, f. 1849, heter
eg. Pavel Országh och är bosatt i norra Ungern
som advokat. Han anses vara den främste nu
lefvande poeten bland slovakerna. Hans förnämsta
verk äro de idylliska hjältedikterna Hájnikova
žena (1866) och Ežo Vlkolinský (1890) med ämnen
ur det slovakiska landtlifvet. Hans samlade
dikter föreligga hittills i 2 bd (1892, 1895).
A—d J.
Hvil, sjöv., en liten stoppad dyna af
segelduk, som hänges på utsidan af en båt för
att skydda mot stötar och nötning. Så snart
båten ej är under rodd eller segling, utläggas
hvilar. Hvil kallas ofta frihult (se d. o.).
R. N.*
Hvila, mek., det tillstånd, i hvilket ett
föremål befinner sig, då det bibehåller sitt
läge i förhållande till ett annat föremål. All
hvila är relativ och f. ö. alltid förenad med
rörelse. Ett hus t. ex., som befinner sig i
hvila på marken, följer jorden i hvarje dess
rörelse och rör sig sålunda på samma gång som
det är i hvila. Ångpannan å ett lokomotiv är i
hvila på lokomotivets vagnsram, men är samtidigt
i rörelse under tågets gång på banan. En gördel å
en pansarbrytande kanonkula är i hvita på kulan,
äfven då denna vid skjutning passerar kanonröret
o. s. v. Någon absolut hvila, d. v. s. hvila
i förhållande till ett föremål, som själft
icke ändrar sitt läge, finnes icke. Allt
rör sig, och detta är händelsen i hvarje
tidsmoment. Beaktandet af samtidigheten af hvilo- och
rörelsetillstånden för ett föremål hvilket
som helst är för förklaringen af en hel
del företeelser, särskildt inom tekniken,
af principiell betydelse. Se Rörelse.
O. E. W.
Hvilan. 1. Municipalsamhälle i Norra
Åsums socken, Kristianstads län, vid
föreningspunkten af de till Kristianstad löpande
vägarna. 1,556 inv. (1908). Taxeringsvärde
896,500 kr. (1907), hvaraf 13,000 kr. å
jordbruksfastighet. Ordnings-, byggnads-
och brandstadgan för rikets städer samt
hälsovårdsstadgans för riket bestämmelser
röjande stad tillämpas enl. k. br. 31 juli
1903. — 2. Sveriges äldsta folkhögskola och
därmed förenad landtmannaskola och mejeriskola
i Tottarps socken, Bara härad, Malmöhus län. Den
inrättades 1868 på initiativ af landtbruksklubben
i Bara härad och under medverkan af en för
ändamålet bildad garantiförening samt har
alltsedan sin grundläggning t. o. m. 1908
föreståtts af L. P. Holmström (se denne). En
kvinnlig kurs förenades med densamma
1873. Landtmannaskolan öppnades 1887, och sedan
1900 hållas årliga kurser för utbildning af
mjölkkontrollassistenter, sedan 1903 dylika för
småbrukare, och 1905 öppnades en hushållsskola
för kvinnliga elever. Skolan fick egen lokal 1874
(se Folkhögskolor, sp. 757—761 med figurer).
Hvilande inteckningsansökning. Se Inteckning.
Hvilande lagfartsansökning. Se Lagfart.
Hvilceller, Hvilsporer l. Cyster,
bot., celler eller sporer, som först efter någon tids
hvila utveckla sig vidare. De förekomma hos
svampar, sötvattensalger och flagellater, äro
vanligen tjockväggiga och fördraga en längre
tids torka.
G. L—m.
Hvilohem, Rekonvalescenthem, Rekreationshem,
anstalter afsedda eg. för personer, som
genomgått akuta sjukdomar eller behöfva
återhämta krafter efter operationer. De
äro vanligen belägna på landet (namnen på
dem återfinnas i Sv. turistför:s vägvisare,
43). En olägenhet ha de flesta: de äro anlagda
utan sakkunnig kontroll och stå icke heller
under sådan uppsikt. Därföre böra patienterna,
när de lämna sjukhusen eller sjukbädden,
af sina läkare begära förhållningsregler
på den diet, som de på anstalten böra föra,
och erhålla kunskap om den efterbehandling, som
sjukdomen kan fordra. Patienterna böra förstå,
att de till en början skola spara sina krafter
och först småningom återgå till sitt normala
lefnadssätt. De hufvudsakliga reglerna äro i
korthet följande. Man bör icke alltför länge
vistas i fria luften, under den första tiden ej
företaga några långa och tröttande fotvandringar;
en magsjuk bör fortsätta med sin diet, undvika
all slags hårdsmält föda, spritdrycker, starkt
kaffe och te; under den första tiden bör man
ej begagna några upprifvande badformer, ingen
gymnastik eller massagekur, utan endast genom
hvila från så väl kroppsligt som andligt arbete
söka återvinna sin hälsa.
Ln.
Hviloström, elektrot. Se Arbetsström.
Hvilostånd, bergsv., kallas den tid, under
hvilken en grufegare har tillåtelse att, med
behållande af eganderätten till grufva, inställa
grufdriften. Ansökning om hvilostånd jämte
uppgift om skälen därför skall ingifvas till
bergmästaren, som eger att bevilja hvilostånd
för högst 4 arbetsår. För att hvilostånd skall
kunna beviljas erfordras, att grufvan skall vara
utmålslagd samt arbetsskyldigheten fullgjord för
minst 3 år. Förlängdt hvilostånd kan beviljas
af Bergsöfverstyrelsen för ytterligare högst
4 år, hvarvid dock fordras medgifvande af
jordegaren. Jfr grufstadgan af 16 maj 1884,
kap. 5.
Th. N—m. (K.S—ll.)
Hvilperiod, bot. Se Hvilstadium.
Hvilsporer, bot. Se Hvilceller.
Hvilstadium, Hvilperiod, bot., en
stilleståndsperiod i växtens lif, som är
oberoende af yttre förhållanden och icke kan
upphäfvas därigenom, att växten bringas under
gynnsamma yttre betingelser. Exempel på ett
sådant hvilstadium erbjuda många frön, som, ehuru
de äro mogna, icke kunna bringas till groning
förr än efter en längre eller kortare tid äfven
under de mest gynnsamma groningsbetingelser,
samt trädens vinterknoppar, många lökar och
rotstockar etc., som icke kunna bringas till
utveckling, förrän de, ehuru fullt utvecklade,
genomgått en kortare eller längre tids
hvila. Det går lättare att drifva bladknoppar
o. d. till utveckling på eftervintern än på
hösten och förvintern. Hvilan kan upphäfvas
eller förkortas genom eterisering (se d. o.).
H. Hn.
Hvirfvelbill, zool. Se Vattenkretsare.
Hvirfveldjur, Hjuldjur, Rotatoria, zool.,
till större delen mikroskopiskt små varelser,
som med afseende på lefnadssättet erinra
om infusionsdjuren, med hvilka de fordom
sammanfördes. Främre kroppsändan är besatt med
en hårkrans (hjulorganet), hvilken dels tjänstgör
som rörelseorgan, dels leder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
