(se d. o.), men mot medeltidens slut var vägen till Hvita hafvet så godt som bortglömd. Den upptäcktes på nytt af engelsmannen R. Chancellor 1553, då en expedition företogs under Willoughby för att finna en nordöstlig väg till Indien. Öfver Hvita hafvet gick sedan, så länge Östersjön var stängd för Ryssland, nästan hela detta rikes handel med västra Europa. — 2. Namn på festivitetssalen i Stockholms slott. 1. (J. F. N.) Hvita huset (eng. The white house), det af hvit sandsten byggda residenset i Washington för Nord-Amerikas förenta staters president. Se Washington, stad. Hvita hästen, namn på ett fängelserum i bottenvåningen af Stockholms äldsta rådhus (beläget vid Stortorget, där Börsen sedan uppbyggts). I rådhusets bottenvåning funnos dessutom flera andra fängelserum, såsom den redan på 1400-talet omtalade "Syskeburen", "Gamla rådstugan", "Skattkammaren", "Hvita märren" och "Nya kölden"; i källaren låg det beryktade pinorummet "Tjufkällaren", där bl. a. skotten Blackwell torterades. Äfven Hvita hästen tyckes ha användts till framtvingande af bekännelser i politiska rättegångar och torde ha tillhört de tortyrfängelser, hvilka enligt Gustaf III:s förklaring i rådet 27 aug. 1772 (strax efter revolutionen) skulle förstöras. Jfr F. U. Wrangel, "Anteckningar om Stockholms äldsta rådhus" (i "Samfundet S:t Eriks årsbok", 1903). V. S—g. Hvita hästens dal. Se Berks. Hvita kornmasken, zool. Se Kornmalen. Hvita Krogs befästning, å Vämmö i Blekinge, byggdes 1709 till försvar för Karlskrona mot landsidan. Befästningen underhölls sedan nödtorftigt, men var förfallen 1880, då den ombyggdes. Se vidare Oskarsvärn. L. W:son M. Hvita linjen. Se Hof, veter. Hvita makten, allmogens namn på hvit fluss (se Kvinnosjukdomar). Hvita myror, zool. Se Termiter. Hvita mössan, symboliskt för studentexamen, emedan studenterna vid de svenska universiteten begagna mössor af hvit sammet. Hvita nätter har man i Stockholm kallat ett fenomen, som visade sig natten till 1 juli 1908 och följande nätter med gradvis aftagande styrka. I Stockholm var hela natten 30 juni till 1 juli så ljus, att den finaste tryckstil kunde läsas obehindradt inomhus äfven vid midnattstiden. Orsaken visade sig vara solreflex från fina, höga, något strimmiga eller flockiga cirrus-liknande skyar, troligen fint stoft på flera mils höjd. I följd häraf lyste norra delen af himlahvalfvet från horisonten nästan upp till zenit med ett mildt hvitgult fullkomligt stadigt sken. Samma fenomen iakttogs i hela Skandinavien, Nord-Tyskland, Holland och på Brittiska öarna. I Tyskland och England visade detta fenomen praktfulla färgskiftningar i rödt och grönt, hvilket förklaras ur det diffusa ljusets gång genom lägre atmosfäriska lager än i Sverige (se art. Himmel). I Berlin fann man de lysande skyarna vara snarlika dem, som 1885—91 där iakttogos och fotograferades af O. Jesse m. fl. och hvilkas höjd af denne beräknades vara ända till 80 km. Dessa berodde efter all sannolikhet på det fina vulkanstoft, som utslungades från vulkanen Krakatoa i Sundasundet vid Java 26—27 aug. 1883. De utomordentligt praktfulla skymningsfenomen, som efterföljde detta utbrott, liknade obestridligen i hög grad dem, som iakttogos i början af juli 1908, ehuru de sistnämnda hvarken voro så intensiva eller så utbredda. Men hittills har man ingen kännedom om något vulkaniskt utbrott, som kan ha föranledt de sistnämnda. Omöjligt är ju icke, att det fina stoft, som i sistnämnda fall förorsakade fenomenet, kan ha inkommit i jordatmosfären från världsrymden. N. E—m. Hvita och blå, partibenämningar under franska revolutionen. Se Blancs et bleus. Hvita rasen, detsamma som kaukasiska rasen. Hvita regnbågen, meteor., kallas en hvitaktig båge, som någon gång observeras gentemot solen på låga, tjocka moln, merendels strax efter soluppgången. Den har en radie af 33°—42°. Då radien är 42°, finnes merendels därjämte en mycket ljussvag vanlig regnbåge. Den hvita regnbågen uppkommer däraf, att luften är fylld af mycket små vattendroppar. L. A. F.* Hvita rosen, det engelska huset Yorks vapen och sedermera namn på dess parti under inbördeskriget i England 1455—85 (se England, sp. 615—616). Hvita Ryssland, gemensamt namn på de ryska provinser som i 13:e och 14:e årh. eröfrades af storfurstarna i Litauen (krivitjernas, polotjanernas, dregovitjernas, drevljanernas och dulebernas forna områden). Det omfattar de nuv. guv. Vitebsk, Mohilev och Minsk samt delar af Grodno, Vilna, Smolensk och Tjernigov. Sannolikt är Hvita Ryssland den ryska stammens ursprungliga hemland, hvarifrån den sedan utbredt sig åt n. ö., ö. och s. ö. (J. F. N.) Hvitaskald. Se Olaf Tordsson. Hvita skräckväldet. Se Frankrike, sp. 1158. Hvita slafhandeln, den affärsverksamhet, hvarigenom unga kvinnor under förespegling om goda, väl aflönade platser som sällskapsdamer, lärarinnor, affärsbiträden, gymnaster o. d., lockas till utlandet, där de säljas till otuktshus. De tillämnade offren lockas på olika sätt: dels genom agenter, bofasta eller kringresande, som engagerats af öfver stora rikedomar förfogande internationella bolag, dels genom vissa kommissionskontor eller mindre handelsetablissemang, dels genom annonser. Den unga flicka, som lyssnar till anbuden, skickas — oftast i sällskap med andra tillämnade offer — till utlandet och föres direkt till ett osedligt ställe, och först där får hon klart för sig, hvad man fordrar af henne. Om hon vägrar att underkasta sig, får hon veta, att hon är skyldig en viss penningsumma, d. v. s. den summa, som af agenten eller kommissionären, som fungerat som mellanhand, utbetalats för hennes resa, äfvensom de penningar, som han vid levererandet af hennes person bekommit. Priset rättar sig oftast efter "varans" utseende — det har händt, att flickor försålts för 2,000 kr. och därutöfver —, men "kursen" växlar ibland efter rådande "konjunkturer". Då ju detta är en skuld, som den olyckliga aldrig kan betala, drifves hon i de flesta fall att underkasta sig det i hennes tanke oundvikliga, såvida hon ej föredrar att beröfva sig lifvet. Hon kan endast undantagsvis göra sig förstådd på landets språk, och om hon försöker att fly, blir hon fasttagen och ej sällan ådömd