Men detta är oriktigt, ty det svenska namnet hvitsöndag (i äldre språket: hviti sunnudagher), liksom den i tyska medeltidsskrifter förekommande benämningen weisse suntag, betecknar första söndagen i fastan. — På engelska heter pingstdagen whitsunday, hvilken benämning jämväl islänningarna upptagit (hvítasunnudagr l. hvítidagr). Hvitax, bot., sjuklig förändring af gräsens blomställningar, bestående däri, att småaxen bli tomma och hvitna. Sjukdomen förorsakas af insekter eller kvalster, som gnaga inuti strået eller suga å stråets mjuka del ofvanför öfversta ledknuten. Som exempel kunna nämnas Hadena secalis, hvitaxflyet, som angriper säden, Thrips, blåsfoting, som angriper hafre och fodergräs, och Pediculoides graminum, hvitaxkvalstret, som angriper ängsgräs. Jfr Gallkvalster. G. L—m. Hvitaxflyet, Hadena secalis, zool., en till nattflyens underordning hörande fjäril, hvars larv åstadkommer skada å sädesslag, hufvudsakligen råg. Fjäriln är gråbrun, rätt varierande i färg och teckning; larven är grönaktig med två rödaktiga längslinjer utefter ryggen, den når en längd af 30 mm. Fjäriln flyger på eftersommaren och början af hösten samt lägger sina ägg på den späda rågbrodden, i hvars nedre del larven öfvervintrar. Följande vår äter larven af den uppväxande rågen och träffas som äldre vanligen inom öfversta bladslidan, där den gnager strået, så att s. k. "hvitax" (se d. o.) uppkomma. I slutet af maj eller början af juni undergår den förpuppning i jorden. Ehuru vanlig i Sverige, har denna insekt dock ej hos oss orsakat några svårare härjningar sedan midten af 1700-talet. I Finland härjade den 1897, och då anslogs dess skadegörelse till 1,5 mill. kr. O. G. Hvitaxkvalster, zool. Se Hvitax. Hvita ön. Se Giles land. Hvita örns orden, dels en ursprungligen polsk, numera rysk, dels en serbisk riddarorden. Se Ordnar. Hvitbeta, bot. Se Beta. Hvitbetsflugan, Betflugan. Anthomyia (Pegomyia) conformis, zool., en fluga, hvars larv angriper betornas blad. Den har vanligen två generationer årligen; den första generationens larver angripa de späda bladen och kunna ofta döda de unga plantorna, mot den senares angrepp äro de äldre bladen på hösten motståndskraftigare. Larverna gnaga i bladköttet gångar af tilltagande storlek, slutande med en uppsvälld blåsa. Flera larver träffas i samma gång. Då den senare generationen öfvervintrar som puppa, rekommenderas djupplöjning på hösten som ett medel mot denna insekt. Äfven genom tät sådd kan man i någon mån neutralisera förlusten af första generationens angrepp. G. G. Hvitbetsockertillverkningsafgiften (se Betsockertillverkning, sp. 174), en sedan 1869 förekommande accis på betsockertillverkningen. Den upptogs i statsverkspropositionen särskildt t. o. m. 1906, men uppgick fr. o. m. 1 sept. 1906 i sockerskatten (se d. o.). Hvitbleck. Se Bleck. Hvitbok, bot. Se Annbok och Bok. Hvit bok (ty. weissbuch). Se Blå böcker. Hvitbuken, zool. Se Andfåglar, sp. 960. Hvit ceder, bot. Se Chamæcyparis. Hvite, bot., detsamma som fröhvita. Se Frö, sp. 54. Hvitek, bot. Se Ek, sp. 75. Hvitemölla, municipalsamhälle i Hvitaby socken, Albo härad, Kristianstads län, omfattande H. fiskeläge vid Östersjön jämte närmaste omgifning. 447 inv. (1908). Taxeringsvärde 75,800 kr. (1907), hvaraf 8,400 kr. å jordbruksfastighet. Ordnings-, byggnads- och brandstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgan för riket i hvad den afser stad tillämpas enl. k. br. 19 maj 1899. Hviteseidvandet, detsamma som Kviteseidvand. Se Bandak. Hvitfeld. Se Huitfeldt. Hvitfisken, zool. Se Hvaldjuren, sp. 1386, och Siksläktet. Hvit fisklefverolja, farm. Se Fisklefverolja. Hvit flugsvamp, bot., namn på Amanita virosa (se Flugsvamp). Hvit fluss. 1. Med. Fluor albus 1. Leukorré, hvitaktig flytning ur kvinnliga genitalia. Se Kvinnosjukdomar. — 2. Metall. kem. Se Fluss 2. Hvit fosfor, kem. Se Fosfor. Hvit förgätmigej, bot. Se Omphalodes. Hvitgarfning. Se Läder. Hvit gentiana [-tsiāna], farm. Se Album græcum. Hvitglödgning, kem., upphettning af ett ämne till så hög temperatur, att det utstrålar hvitt ljus. Hvitglödgningstemperaturen ligger vid omkr. 1,300° för svårflyktiga ämnen. P. T. C.* Hvitgran, bot., namn på Picea canadensis. Hvithafre. Se Hafre. Hvithalsade flugsnapparen, zool. Se Flugsnapparsläktet. Hvithult, kronopark i Granhults och Nottebäcks socknar, Värends revir, Kronobergs län. Jämlikt k. br. 16 maj 1879 inköptes för 176,830 kr. hemmanet Hvithult n:o 1—4, Granhult n:o 1 och Brorsmölla n:o 1 och jämlikt k. br. 20 april 1892 för 1,800 kr. del af Galtabäcks kronogård n:r 5. Vidare ha inköpts enl. k. br. 21 febr. 1896 för 35,000 kr. 3/8 mtl Galtabäck n:o 2, k. br. 28 jan. 1898 för 20,000 kr. 1/2 mtl Nottebäck n:o 1 och k. br. 8 juli 1898 för 15,000 kr. 1/4 mtl Galtabäckstorp n:o 1. Genom ett flertal k. br. ha sedermera med det inköpta området förenats indragna militie- och civilboställena 1/4 mtl Galtabäck, 1/4 mtl Nottebäck kronojord och 1/4 mtl Galtabäck Fösingsgård. Kronoparkens namn fastställdes genom Kammarkollegii beslut 18 juni 1896. Totalareal 3,257 har. G. Sch. Hvitingsö, ö i Buknfjorden, utanför staden Stavanger (Norge). Areal 2,1 kvkm. Jämte de kringliggande öarna var H. fordom en af det västanfjällska Norges mest besökta platser för vårsillfisket. O. A. Ö. Hvit kanel, bot. farm. Se Canellaceæ. Hvitkindade hjälmfågeln, zool. Se Musophagidæ. Hvitklöfver, bot., namn på Trifolium repens L. Hvitkokning, tekn., kallas vanligen den operation, hvarigenom man åt legeringar af silfver med koppar meddelar silfrets karakteristiska hvita färg. Genom de under bearbetningen förekommande glödgningarna har nämligen kopparn i legeringens yta