oxiderats och blifvit svart, och äfven om ytan genom filning gjorts blank, stöter färgen åt rödt. Samma är förhållandet med silfverpjäser, som en längre tid varit begagnade. Ändamålet med hvitkokningen är att ur det yttersta lagret af legeringen upplösa den däri befintliga kopparn, hvarigenom ytan kommer att utgöras af ett tunt lager rent silfver. Den vätska, som härtill nyttjas och som måste kunna upplösa kopparn, utan att angripa silfret, utgöres vanligen af en kokvarm lösning af vinsten och koksalt i vatten. Äfvenledes brukar man begagna mycket utspädd svafvelsyra eller en lösning af surt kaliumsulfat. För att vätskan skall vara fullt verksam, bör kopparn i metallens yta förut oxideras genom glödgning. Se vidare Förtenning. C. A. D.* Hvitkorn, bot., detsamma som leukoplaster (se Cell, sp. 1390). Hvitkål, bot. Se Brassica. Hvitling, zool. Se Torsksläktet. Hvitlinglyran, zool. Se Torsksläktet. Hvitlök, bot. Se Lök. Hvitlöksört, Löktraf, Alliaria officinalis Andrz., bot., hör till fam. Cruciferæ, växer helst i skugga och i mullrik jord under träd samt förekommer tämligen allmänt i södra och mellersta Sverige. Stjälken blir ända till 1 m. hög, har tämligen stora, äggrundt hjärtlika, groft och ojämnt trubbtandade blad samt uppbär en jämntoppad samling af hvita blommor. Skidorna äro utstående. Hela örten luktar och smakar hvitlök. Örten och fröna, Herba et semina alliariæ, voro förr officinella och använda mot hvarjehanda sjukdomar. O. T. S. (G. L—m.) Hvit mahogny, bot. Se Acajou. Hvitmo, geol. Se Mo. Hvitmolla, bot. Se Chenopodium. Hvitmossa, bot. Se Sphagnum. Hvitmosse, geol. Se Mosse. Hvitmåra, bot. Se Galium. Hvitmåsen, zool. Se Måssläktet. Hvitnackade svärtan, Oedemia perspicillata, zool. Se Andfåglar, sp. 961. Hvitnosen, Delphinus albirostris, zool. Se Delfinsläktet, sp. 93. Hvitormen, folkl., en i nordisk (äfven svensk-estnisk) samt i tysk folksägen omtalad orm, som ofta sammanställes med den s. k. ormkungen. Enligt Olaus Magnus bär ormarnas härskare en hvit, kronlik kam. Hvitormen uppehåller sig enligt folktron vintertiden under sådana ekar, som då icke fälla sina löf. Olaus Magnus uppgifver, att de t. o. m. skola bibehålla sin grönska. I de österrikiska alpländerna och i Tyrolen kallas hvitormen hasselorm och säges bo under mycket gamla hasselbuskar. Lyckas någon fånga och koka en hvitorm, erhåller han genom förtärande af spadet siarförmåga, kunskap om fåglarnas språk (jfr Sigurd Fafnesbane), blir en mäktig helbrägdagörare o. s. v. Äfven kan man genom att hålla en hvitorm fången tillvinna sig underbar förmåga och framgång. Se vidare Lindorm och Ormkult. N. E. H. Hvitpeppar. Se Piper, bot. Jfr Hirs, sp. 747. Hvitpil, bot., namn på Salix alba. Hvitplister, bot., namn på Lamium album L. Hvitpoppel, bot., namn på Populus alba. Hvit prustrot, bot. Se Veratrum. Hvitramannaland l. De hvite männens land, äfven Irland it mikla l. Stor-Irland, kallade islänningarna ett i fjärran väster beläget land, dit islänningen Are Mårsson omkr. 980 blifvit stormdrifven. Det berättas, att äfven andra resande besökt detta land och där träffat Are, som stod i högt anseende hos infödingarna, men ej fick lämna dem. Enligt G. Storm har myten om H. sin grund i Dicuils berättelse, att irländska munkar varit bosatta på Island före nordmännens ankomst dit (redan på 790-talet), hvilket gifvit islänningarna anledning att skapa detta Stor-Irland. (J. F. N.) Hvitriddare (da. hvid ridder) kallades i Danmark riddarna af Dannebrogsorden till dess omdaning 1808. Jfr Blåriddare. Hvitrockan l. Blaggarnsrockan, zool. Se Rockor. Hvitrost, bot. Se Cystopus. Hvitrot, bot., namn på Triticum repens L. Se Kvickrot. Hvitryggiga hackspetten, zool. Se Hackspettsläktet. Hvitsand, socken i Värmlands län, Fryksdals härad. 21,645 har. 1,962 inv. (1908). Annex till Fryksände, Karlstads stift, Fryksdals kontrakt. Hvitsenap, bot. Se Senap. Hvitsidingen, Delphinus acutus, zool. Se Delfinsläktet, sp. 93. Hvitsippa, bot. Se Anemone. Hvitsot. 1. Benämning på bleksot och hvit fluss (se dessa ord). — 2. Detsamma som leukemi (se d. o.). Hvitsten, lastageplats i Vestby härad, Akershus amt, i Norge, på Kristianiafjordens östra kust, 18 km. s. om Dröbak. 107 inv. (1900). Platsen, som i förhållande till sitt invånarantal eger det största antal fartyg i Norge, exporterar is och virke i ej obetydlig mängd samt är om sommaren mycket besökt för sina hafsbad. O. A. Ö. Hvitsärk, en af Ragnar Lodbroks söner med Aslög. Om honom berättas, att då han en gång härjade i österväg, kom en så stor Öfvermakt mot honom, att han icke kunde göra motstånd, utan blef tagen till fånga. Han valde sig då det dödssättet, att han skulle brännas på ett af människohufvud upprest bål. Th. W.* Hvitsöndag. Se Hvita veckan. Hvittanliden, kronopark i Lycksele och Örträsks socknar, Södra Lycksele och Fredrika revir, Västerbottens län, afsatt 1886 vid afvittringen inom Lycksele socken och dåv. Örträsks kapellförsamling. För block I inom Fredrika revir är skogshushållningsplan fastställd 1906 med årlig afverkning af 1,325 kbm. eller 0,46 kbm. per har efter 160-årig omloppstid. Virkesförråd 130,067 kbm. För block II inom Södra Lycksele revir är plan fastställd 1901 med årlig afverkning af 1,142 kbm. eller 0,44 kbm. per har. Båda blockens areal 6,979 har. G. Sch. Hvittaryd, socken i Kronobergs län, Sunnerbo härad. 6,030 har. 600 inv. (1908). H. bildar med Berga och Dörarp ett konsist. pastorat i Växjö stift, Sunnerbo kontrakt. Hvittinge, socken i Västmanlands län, Torstuna härad. 14,425 har. 2,226 inv. (1908). H. utgör ett konsist. pastorat i Uppsala stift, Fjärdhundra södra kontrakt.