målarskola sedan 1837. Då de äldre Düsseldorfs-målarna sysselsatte sig hufvudsakligen med fantiserade ämnen, följde däremot H. den hos den samtida litteraturen rådande lusten att upptaga och behandla sociala frågor, och han har i detta hänseende icke utan skäl blifvit ställd vid sidan af skalden Freiligrath. Bland H:s arbeten äro De schlesiske väfvarna, Vedtjufven, Utvandrare besöka före afresan sina käras grafvar (1846, nationalgalleriet i Kristiania), Utpantning (1847, Königsberg), Jakträtten (1845, Ravenéska galleriet i Berlin), Räddning vid eldsvåda (1853, hans mest betydande målning) och den larmoyanta Synderskan vid kyrkdörren (1867, Berlins nationalgalleri). C. R. N. (G—g N.) Hübner, Otto, tysk statistiker, f. 1818, d. 1877, idkade ekonomiska studier i Paris och London samt hörde från 1842 till det tyska frihandelspartiets verksammaste medlemmar. En tid var han anställd i Österrikiska Lloyd (se d. o.), men blef 1849 till följd af sina tyska sympatier förvisad från Österrike. Han flyttade då till Berlin och grundade där "Statistiches zentralarchiv". 1851 började han utgifva de årligen utkommande "Statistische tafel aller länder", de bekanta "Hübnerska tabellerna", som efter H:s död fortsatts af Juraschek (se d. o.). Af hans öfriga statistiska arbeten må nämnas Die banken (1853). 1862 stiftade H. den första hypoteksbanken i Preussen: "Preussische hypoteken-versicherungs-aktiengesellschaft" (sedan 1895 "Preussische pfandbriefbank") och stod i spetsen för densamma till sin död. J. R. N. Hybo, järnvägsstation i Ljusdals socken, Gäfleborgs län, vid statsbanelinjen Ljusdal—Hudiksvall. Hudiksvalls trävaruaktiebolag har där en större ångsåg (4 ramar), vid hvilken 1908 försågades 49,352 kbm. trävaror och tillverkades 150,899 hl. träkol. 269 arbetare, hvaraf 3 kvinnor. Hybodus Ag., paleont., fossilt, i trias-, jura- och kritsystemen lefvande hajsläkte, hvars tänder hade en hög midtspets och en mängd sidospetsar, som utåt blefvo allt mindre. Ryggfenans taggar voro djupt räfflade och vid bakre randen försedda med två rader krökta taggar. Chordaslidan var oledad. Se Ichthyodorulit. A. Hng. Hybrid (lat. hibrida, af grek. hybris, våld), om djur och växter, detsamma som bastard (se d. o.); sammansatt ord, som är hämtadt ur två olika språk. Med trippelhybrid menas inom botaniken en hybrid mellan en hybrid och en art, med kvadruppelhybrid en hybrid mellan två hybrider. Sådana hybrider förekomma t. ex. inom släktena Salix och Vitis. — Hybridation, korsning (kroasering). — Hybridisera, bot., befrukta en art med en annan, bilda hybrid. — Hybriditet, hybridform, bastard. G. L—m. Hybridation. Se Hybrid. Hybridisera. Se Hybrid. Hybriditet. Se Hybrid. Hybridogen (af hybrid,, se d. o., och grek. genein, födas), bot., säges om en växtart, som uppkommit genom hybridisering. Hybris. 1. Grek. myt., gudinna, representerande öfvermodet, den mänskliga förhäfvelsen. — 2. Astron., en af småplaneterna. — 3. Zool. Se Ugglesläktet. Hübsch, Heinrich, tysk arkitekt, f. 1795 i Weinheim (Baden), d. 1863 i Karlsruhe, studerade först vid universitetet i Heidelberg och blef 1815 arkitekturelev. Efter ett par resor till Italien blef han 1827 kallad till Karlsruhe, där han utförde flera stora byggnader. H., som utmärkte sig mera för klart förstånd än rik fantasi, var i synnerhet stark i det konstruktiva. Hans bästa verk är Konstskolan i Karlsruhe. Vidare märkas af honom brunnssalongen och teatern i Baden-Baden och flera kyrkor i trakten af Karlsruhe. Äfven restaurerade han mycket hårdhändt domkyrkan i Speier 1845. — Därjämte var H. författare. 1828 utgaf han: In welchem style sollen wir bauen? Sina grundsatser uttalar han i Die architektur und ihr verhältnis zur heutigen malerei und skulptur (1847). Die altkristlichen kirchen utkom 1859—63. C. R. N.* Hübschmann, Heinrich, tysk språkvetenskapsman, f. 1848 i Erfurt, d. 1908, filos. doktor 1872, privatdocent i Leipzig 1875, e. o. professor 1877 och ord. professor i indoeuropeisk språkvetenskap i Strassburg 1877, där han verkade till sin död. H. arbetade företrädesvis på det iranska och armeniska området, och hans beståndande förtjänst är att slutgiltigt ha anvisat armeniskan plats som en särskild indoeuropeisk familj vid sidan om den ariska, grekiska, italiska o. s. v. — i st. f. att man förut mest ansåg den som en iransk dialekt — genom Über die stellung des armenischen im kreise der indogermanischen sprachen (i Kuhns "Zeitschrift für vergleichende sprachforschung", XXIII) samt Armenische studien. I. Grundzüge der armenischen etymologie (1883). Af det stort anlagda Armenische grammatik hann H. utgifva endast bd I (1897). Af hans öfriga utanför de vetenskapliga tidskrifterna offentliggjorda arbeten må nämnas Ein zoroastrisches lied (1872), Zur kasuslehre (1875), Zur geschichte Armeniens und der ersten kriege der araber (1875), Das indogermanische vokalsystem (1885), Etymologie und lautlehre der ossetischen sprache (1887) och Persische studien (1895). K. F. J. Hyby. 1. Socken i Malmöhus län, Bara härad. 5,534 har. 2,025 inv. (1908). H. utgör ett till egaren af Klågerup patronellt pastorat i Lunds stift, Bara kontrakt. Inom socknen, vid Klågerup, anlade Lunds sockerfabriksaktiebolag (nu Svenska sockerfabriksaktiebolaget) en saftstation, filial till Staffanstorps sockerbruk, och i kyrkobyn H. ligger ett bränneri, som under tillverkningsåret 1907—08 tillverkade 53,230 liter brännvin af normalstyrka. — 2. Fideikommiss i nämnda socken, 10 9/16 mtl, tax. till 482,800 kr. (1907), däraf ett bränneri 4,000 kr. H., under medeltiden Höveby, Höijby, är en gammal sätesgård, hvars förste kände egare tillhörde den släkt, som i slutet af 1300-talet begagnade namnen Galen och Litle. Under Fredrik I:s tid indrogs H. till kronan, och efter freden 1660 förblef H. kronogods och kungl. ladugård. 1789 förvandlades H. till utsocknefrälse. 1812, sedan det genom köp kommit till frih. Wrangel von Brehmer, gjordes det till fideikommiss inom hans släkt. Hufvudbyggnaden tillbyggdes 1883—84 efter ritning af H. Zettervall. Fideikommisset innehafves nu (1909) af frih. K. G. Wrangel von Brehmer. Hyckert, Anders Jansson, riksdagsman, f. 7 aug. 1770 i Söderbärke församling i Kopparbergs län. d. 8 aug. 1826 å Ytterboda i Älfkarleö