Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hydrografi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i hafsytan. Undersöker man dem närmare, finner
man, att de utgöra samlingsplatsen för en mängd
flytande föremål, såsom hafstång, maneter,
fiskägg och plankton. Genom iakttagelser vid
den svenska hydrografiska stationen å Bornö
(se d. o.) i Gullmarsfjorden har man lyckats
förklara orsaken härtill. Skumränderna i
hafvet äro nämligen platser, där en ytström
dyker under den andra. Det nedsjunkande vattnet
kvarlämnar i ytan (i skumranden) alla partiklar,
stora och små, som äro så lätta, att de ej kunna
medfölja vattenpartiklarna till djupet.
O. P.
Hydrografiska byrån, förv. Efter att under nära
2 årtionden ha varit föremål för utredningar
och utlåtanden af olika slag bragtes frågan
om inrättandet af en särskild hydrografisk
undersökning af Sveriges färskvatten 1907
till sin lösning, i det att riksdagen biföll
en då för första gången framlagd kungl.
proposition därom. I enlighet med denna,
som i hufvudsak byggde på det förslag, som
af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gemensamt
med Landtbruksstyrelsen framlagts, skulle den
hydrografiska undersökningen ske under ledning
af en för ändamålet nyinrättad Hydrografisk
byrå, men därjämte ett samarbete mellan denna
och två äldre institutioner ega rum, nämligen
så, att de för den hydrografiska undersökningen
nödvändiga meteorologiska observationerna skulle
utföras af Statens meteorologiska centralanstalt,
de hydrogeologiska specialundersökningarna af
Sveriges geologiska undersökning. Öfverinseendet
öfver byråns arbeten och ordnandet af detta
samarbete utöfvas af en styrelse, bestående af
chefen för Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som
ordförande samt chefen för Sveriges geologiska
undersökning, byråchefen för agrikulturtekniska
ärenden i Landtbruksstyrelsen, föreståndaren
för Statens meteorologiska centralanstalt,
föreståndaren för Hydrografiska byrån och
vattenfallsdirektören som ledamöter.
Meningen är att genom byråns verksamhet såväl
en vetenskaplig som en praktisk kännedom om de
svenska färskvattnens hydrografi skall erhållas,
och bland byråns ämbets- och tjänstemän,
som tills vidare utgöras af en af K. M:t
utsedd föreståndare och två af ofvannämnda
styrelse förordnade byråingenjörer, bör därför
sakkunskap finnas såväl i de hydrografiska
problemens vetenskapliga behandling som ock i
den tekniska. Båda dessa uppgifter äro emellertid
beträffande den hydrografiska forskningen intimt
sammanhörande, men otvifvelaktigt är, att den
förnämsta anledningen till byråns tillkomst och
densammas hufvuduppgift är tillgodoseendet af
en mängd praktiska intressen, särskildt genom
ordnandet af vattenståndsobservationer i de
svenska vattendragen och dessas bearbetande,
genom anställande af dessa kompletterande
hastighetsmätningar, hvarigenom kännedom om
de afrinnande vattenmängderna erhålles,
genom undersökningar af förhållandet
mellan den fallna nederbörden och flodernas
vattenmängder, grundvattensundersökningar,
utredningar om möjligheten af att genom
sjöregleringar o. a. dylika hjälpmedel förbättra
afrinningsförhållandena m. m. sådant. Resultaten
af byråns arbeten skola göras tillgängliga
genom publikationer, af hvilka de viktigaste
äro årsböcker, innehållande lämpliga
sammanställningar och bearbetningar af
observationsmaterialet, och monografier,
innehållande sammanfattande uttömmande
beskrifningar af enskilda systematiskt undersökta
flodområden och detta beträffande frågor, som
höra till såväl den vetenskapliga som den praktiska
hydrografien. Sedan under 1908 byråns arbeten
organiserats och bl. a. de öfver landets
alla delar spridda stationer inrättats och
utrustats, vid hvilka mätningar af vattnets höjd,
temperatur, nederbörden o. d. skola regelbundet
utföras, började den egentliga verksamheten
1909. Kostnaderna för hela undersökningen af
Sveriges färskvatten äro i 1909 års stat upptagna
till ett belopp af 61,700 kr.
Andra länders s. k. hydrografiska
byråer ha en annan uppgift än den
svenska. Se därom Hydrografi, sp. 1456.
A. Wallén.
Hydrografiska departement. Se Hydrografi,
sp. 1456.
Hydrografiska kommissionen. Se Hydrografi,
sp. 1456.
Hydrografiska konferenser. Se Hydrografi,
sp. 1457.
Hydrografiska stationer. Se Bornö och Hydrografi,
sp. 1457.
Hydrografisk-biologiska kommissionen. Se Hydrografi, sp. 1456.
Hydrografisk geologi. Se Hydrogeologi.
Hydroidea Brandt, zool., första ordningen af
kl. Hydromedusæ inom Cœlenterata (kavitetsdjuren).
Hydroidéerna äro vanligen fastsittande
polyper eller bilda små polypstockar, hvilka
ha en mosslik eller trädartadt förgrenad form
och äro försedda med könsknoppar, som likna
medusor, eller med små medusor (hydroidmaneter)
som könsdjur. Jfr Armpolyp och Cœlenterata.
Hydroilmenit Blomstrand (af grek. hydor,
vatten, och ilmenit, se d. o.), miner., en
vattenhaltig förvittringsprodukt af ilmenit.
A. Hng.
Hydrokarbur, fr. hydrocarbure (af
lat. hydrogenium, väte, och carbo, kol),
kem., numera föråldradt namn för kolväte.
Hydrokarp (af grek. hydor, vatten, och karpos,
frukt), bot. Se Aërokarp.
Hydrokinon (af lat. hydrogenium, väte, och
kinon, se d. o.), kem., en förening af kinon
med väte, C6 H4 (OH)2, således en tvåatomig
fenol af bensol, paradioxibensol, bildar
färglösa, sublimerbara nålar. Det användes till
framkallning af fotografier. En förening mellan
hydrokinon, metylhydrokinon och drufsocker
är den i mjölonris förekommande glukosiden
arbutin. Hydrokinon nedsätter kroppstemperaturen
vid feber och är svagt antiseptiskt. Som
läkemedel har det dock ringa betydelse.
P. T. C.* F. B.*
Hydrokonion (af grek. hydor, vatten, och
konis, stoft), ett slags inhalationsapparat.
Hydrolea L., bot. Se Hydrophyllaceæ.
Hydrologi (af grek. hydor, vatten, och logos,
lära), detsamma som hydrografi; läran om
mineralvattnen; den underjordiska hydrografien.
Hydrolys (af grek. hydor, vatten, och lysis,
lösning), kem., en kemisk reaktion, som
består däri, att ett ämne under förening med
vattnets väte och hydroxyl sönderfaller i sina
beståndsdelar. Så bildas t. ex. af cyankalium
genom hydrolys blåsyra och fritt kali enligt
formeln:
KCN+H2O=HCN+KOH
I allmänhet inträder hydrolys momentant, så snart
man i vatten löser salter, hos hvilka basen eller
syran eller bådadera äro svaga. Den hydrolytiska
spjälkningen är desto fullständigare, ju svagare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
