i hafsytan. Undersöker man dem närmare, finner man, att de utgöra samlingsplatsen för en mängd flytande föremål, såsom hafstång, maneter, fiskägg och plankton. Genom iakttagelser vid den svenska hydrografiska stationen å Bornö (se d. o.) i Gullmarsfjorden har man lyckats förklara orsaken härtill. Skumränderna i hafvet äro nämligen platser, där en ytström dyker under den andra. Det nedsjunkande vattnet kvarlämnar i ytan (i skumranden) alla partiklar, stora och små, som äro så lätta, att de ej kunna medfölja vattenpartiklarna till djupet. O. P. Hydrografiska byrån, förv. Efter att under nära 2 årtionden ha varit föremål för utredningar och utlåtanden af olika slag bragtes frågan om inrättandet af en särskild hydrografisk undersökning af Sveriges färskvatten 1907 till sin lösning, i det att riksdagen biföll en då för första gången framlagd kungl. proposition därom. I enlighet med denna, som i hufvudsak byggde på det förslag, som af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gemensamt med Landtbruksstyrelsen framlagts, skulle den hydrografiska undersökningen ske under ledning af en för ändamålet nyinrättad Hydrografisk byrå, men därjämte ett samarbete mellan denna och två äldre institutioner ega rum, nämligen så, att de för den hydrografiska undersökningen nödvändiga meteorologiska observationerna skulle utföras af Statens meteorologiska centralanstalt, de hydrogeologiska specialundersökningarna af Sveriges geologiska undersökning. Öfverinseendet öfver byråns arbeten och ordnandet af detta samarbete utöfvas af en styrelse, bestående af chefen för Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som ordförande samt chefen för Sveriges geologiska undersökning, byråchefen för agrikulturtekniska ärenden i Landtbruksstyrelsen, föreståndaren för Statens meteorologiska centralanstalt, föreståndaren för Hydrografiska byrån och vattenfallsdirektören som ledamöter. Meningen är att genom byråns verksamhet såväl en vetenskaplig som en praktisk kännedom om de svenska färskvattnens hydrografi skall erhållas, och bland byråns ämbets- och tjänstemän, som tills vidare utgöras af en af K. M:t utsedd föreståndare och två af ofvannämnda styrelse förordnade byråingenjörer, bör därför sakkunskap finnas såväl i de hydrografiska problemens vetenskapliga behandling som ock i den tekniska. Båda dessa uppgifter äro emellertid beträffande den hydrografiska forskningen intimt sammanhörande, men otvifvelaktigt är, att den förnämsta anledningen till byråns tillkomst och densammas hufvuduppgift är tillgodoseendet af en mängd praktiska intressen, särskildt genom ordnandet af vattenståndsobservationer i de svenska vattendragen och dessas bearbetande, genom anställande af dessa kompletterande hastighetsmätningar, hvarigenom kännedom om de afrinnande vattenmängderna erhålles, genom undersökningar af förhållandet mellan den fallna nederbörden och flodernas vattenmängder, grundvattensundersökningar, utredningar om möjligheten af att genom sjöregleringar o. a. dylika hjälpmedel förbättra afrinningsförhållandena m. m. sådant. Resultaten af byråns arbeten skola göras tillgängliga genom publikationer, af hvilka de viktigaste äro årsböcker, innehållande lämpliga sammanställningar och bearbetningar af observationsmaterialet, och monografier, innehållande sammanfattande uttömmande beskrifningar af enskilda systematiskt undersökta flodområden och detta beträffande frågor, som höra till såväl den vetenskapliga som den praktiska hydrografien. Sedan under 1908 byråns arbeten organiserats och bl. a. de öfver landets alla delar spridda stationer inrättats och utrustats, vid hvilka mätningar af vattnets höjd, temperatur, nederbörden o. d. skola regelbundet utföras, började den egentliga verksamheten 1909. Kostnaderna för hela undersökningen af Sveriges färskvatten äro i 1909 års stat upptagna till ett belopp af 61,700 kr. Andra länders s. k. hydrografiska byråer ha en annan uppgift än den svenska. Se därom Hydrografi, sp. 1456. A. Wallén. Hydrografiska departement. Se Hydrografi, sp. 1456. Hydrografiska kommissionen. Se Hydrografi, sp. 1456. Hydrografiska konferenser. Se Hydrografi, sp. 1457. Hydrografiska stationer. Se Bornö och Hydrografi, sp. 1457. Hydrografisk-biologiska kommissionen. Se Hydrografi, sp. 1456. Hydrografisk geologi. Se Hydrogeologi. Hydroidea Brandt, zool., första ordningen af kl. Hydromedusæ inom Cœlenterata (kavitetsdjuren). Hydroidéerna äro vanligen fastsittande polyper eller bilda små polypstockar, hvilka ha en mosslik eller trädartadt förgrenad form och äro försedda med könsknoppar, som likna medusor, eller med små medusor (hydroidmaneter) som könsdjur. Jfr Armpolyp och Cœlenterata. Hydroilmenit Blomstrand (af grek. hydor, vatten, och ilmenit, se d. o.), miner., en vattenhaltig förvittringsprodukt af ilmenit. A. Hng. Hydrokarbur, fr. hydrocarbure (af lat. hydrogenium, väte, och carbo, kol), kem., numera föråldradt namn för kolväte. Hydrokarp (af grek. hydor, vatten, och karpos, frukt), bot. Se Aërokarp. Hydrokinon (af lat. hydrogenium, väte, och kinon, se d. o.), kem., en förening af kinon med väte, C₆ H₄ (OH)₂, således en tvåatomig fenol af bensol, paradioxibensol, bildar färglösa, sublimerbara nålar. Det användes till framkallning af fotografier. En förening mellan hydrokinon, metylhydrokinon och drufsocker är den i mjölonris förekommande glukosiden arbutin. Hydrokinon nedsätter kroppstemperaturen vid feber och är svagt antiseptiskt. Som läkemedel har det dock ringa betydelse. P. T. C.* F. B.* Hydrokonion (af grek. hydor, vatten, och konis, stoft), ett slags inhalationsapparat. Hydrolea L., bot. Se Hydrophyllaceæ. Hydrologi (af grek. hydor, vatten, och logos, lära), detsamma som hydrografi; läran om mineralvattnen; den underjordiska hydrografien. Hydrolys (af grek. hydor, vatten, och lysis, lösning), kem., en kemisk reaktion, som består däri, att ett ämne under förening med vattnets väte och hydroxyl sönderfaller i sina beståndsdelar. Så bildas t. ex. af cyankalium genom hydrolys blåsyra och fritt kali enligt formeln:<br><tab><tab>KCN+H₂O=HCN+KOH<br> I allmänhet inträder hydrolys momentant, så snart man i vatten löser salter, hos hvilka basen eller syran eller bådadera äro svaga. Den hydrolytiska spjälkningen är desto fullständigare, ju svagare,