Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hygrometri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Daniells. Alluards och Crovas hygrometrar
äro nyare modifikationer af Regnaults. Alla
dessa kallas med ett gemensamt namn
kondensationshygrometrar l.
daggpunktsmätare. 1783 angaf
schweizaren H. B. de Saussure en ny metod, grundad på
hygroskopiciteten hos ett från fett befriadt
hår. Detta absorberar nämligen fuktighet ur
luften och förlänges därvid, mera ju fuktigare
luften är. Håret spännes medelst en liten
vikt eller svag fjäder och rullas kring en
vridbar axel, uppbärande en visare, som vid
hårets sammandragning eller förlängning
rör sig öfver en graderad skala. Genom
jämförelse med en normalhygrometer kan
skalan delas så, att visaren anger relativa
fuktigheten i procent. Hårhygrometern l.
absorptionshygrometern är oberoende af luftens
temperatur, och emedan det i hårets porer
insugna vattnet icke fryser ens vid sträng
köld, är instrumentet användbart äfven
under fryspunkten. Tid efter annan måste
det dock kontrolleras genom jämförelse med
en normalhygrometer. På nyare hårhygrometrar
användes vanligen ett knippe af många lika spända
hår, och utväxlingen med visaren inrättas så, att
minsta möjliga friktion uppstår. Hårhygrometern
kan bekvämt göras själfregistrerande och har
som sådan på sista åren vunnit stor användning, i
synnerhet för undersökning af de öfre luftlagren
medelst drakar och ballonger. Den f. n. mest
använda hygrometern torde dock vara Augusts,
vanligen kallad Augusts psykrometer. Denna
består af två vanliga termometrar. Kulan på den
ena af dessa är öfverdragen med tunt muslin,
som hålles fuktigt antingen därigenom, att
termometerkulan med omhölje en stund före
observationen neddoppas i vatten, eller ock
därigenom, att man låter muslinet beständigt
hänga ned i en kopp med vatten såsom en veke,
då fuktigheten, till följd af kapillärkraften,
stiger upp i det tyg, som omgifver själfva
termometerkulan, och afdunstar från denna. Genom
afdunstningen kommer den våta termometern att
visa ett lägre gradtal, och skillnaden blir
större i samma mån som luften är torrare. Ur
denna skillnad och den våta termometerns stånd
beräknas, enligt formel eller med användning
af tabeller, luftens absoluta fuktighet eller
fuktighetstryck. I sin ursprungliga form
är dock psykrometern föga noggrann, emedan
värmestrålningen från omgifningen inverkar
störande på båda termometrarnas temperatur,
och mera ju mindre luftväxlingen kring dem
är. Detta fel upphäfves ganska väl genom
stark luftväxling, men fullständigast genom
dylik i förening med strålningsskydd. En metod
härför är slungpsykrometern, å hvilken de båda
termometrarna äro fästa bredvid hvarandra
i en slunga, som hastigt (ända till 10 m. i
sek.) svänges omkring i cirkelformig bana af
iakttagaren. En ännu bättre metod är den af
R. Assmann konstruerade aspirationspsykrometern
(fig. 2). De aflånga termometerbehållarna
äro insatta i dubbla, förnicklade och
blankpolerade rör till skydd mot värmestrålning,
och ventilationen sker medelst en liten turbin,
som, drifven af ett urverk, suger luft genom
rören. Utom de nämnda metoderna finnes äfven
den kemiska, som går ut på att direkt uppsamla
och väga den i en viss luftvolym befintliga
fuktigheten. För ändamålet erfordras en aspirator
(se d. o.). Denna metod är
mycket noggrann, men alltför omständlig för
vanligt bruk, hvarför den nyttjas endast vid
undersökningar af andra hygrometrar. Vidare
må omnämnas den af Schwackhöfer uppfunna
volymhygrometern, i hvilken en viss luftvolym
instänges samt uttorkas med koncentrerad
svafvelsyra eller fosforsyreanhydrid, hvarefter
volymförminskningen uppmätes. Från
början föga noggrann, blef denna hygrometer
betydligt förbättrad af O. Pettersson,
som på ett sinnrikt sätt försåg den med
temperaturkompensation. En ytterligare
förbättring infördes af Kl. Sondén, som, i
stället för att uttorka luften, mättade den med
fuktighet, hvilket sker nästan ögonblickligt,
under det att uttorkningen kräfver ända
till 20 minuter. (Fig. 3 visar utseendet af
Sondéns hygrometer.) Med Sondéns hygrometer
som kontrollinstrument har A. Svensson utfört
en särdeles noggrann undersökning af Assmanns
psykrometer och på grund häraf för sistnämnda
instrument angifvit en god formel. Slutligen må
omtalas svafvelsyrehygrometern, som
grundar sig på egenskapen hos svafvelsyran
att höja sin temperatur, då den upptager
vatten. Om nämligen den ena termometern i en
psykrometer fuktas med koncentrerad svafvelsyra
i st. f. vatten, höjer sig dess temperatur öfver
luftens, i st. f. att såsom vid den vanliga
anordningen, då man fuktar med vatten, blifva
afkyld. Af temperaturhöjningens storlek ansåg
man sig kunna tillräckligt nöjaktigt beräkna
luftens fuktighet; men detta låter sig icke göra,
ty höjningen blir olika alltefter svafvelsyrans
koncentration, som oupphörligt minskas, då syran
suger till sig fuktighet ur luften.
Jfr Hygroskop.
R. R. L. A. F. (N. E—m.)
 |
| Fig. 2. Assmanns aspirationspsykrometer. |
|
| Fig. 3. Sondéns hygrometer. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
