oplysning om befolkningsforholdene og almuens ekonomiske stilling i Bohuslen för afstaaelsen (1528—1608), i ”Norsk hist. tidsskr.” 1905, dissertationen De norske stænder. Bidrag til oplysning om folkets deltagelse i statsanliggender fra reformationen til enevældet (1537—1661) i ”Christiania Videnskabsselskabs skrifter”, 1906, Hannibal Sehesteds statholderskab (1909) och — i samarbete med T. Pedersen — en lärobok för gymnasierna i Norges, Danmarks og Sveriges historie (s. å.). J. skildrar tiden 1660—1814 i samlingsverket ”Norges historie” och utger sedan 1909 ”Aktstykker til de norske stændermöders historie 1548—1661”. O. A. Ö. Johnson, Eric, svensk-amerikansk politiker och publicist, son af sektstiftaren Erik Jansson, föddes 15 juli 1838 i Österunda, Västmanland, medföljde föräldrarna 1846 till Amerika och uppväxte inom Bishop hill kolonien. Han deltog under ett års tid i inbördeskriget och steg till kapten för ett kompani svenska frivilliga. 1864 började han utgifva en liten tidning på engelska i Galva, Illinois, och på nyåret 1869 i samma stad en tidning med namnet ”The Illinois Swede”, hvars innehåll i början var till öfvervägande del på engelska, det andra på svenska. Detta var första företaget af detta slag i Amerika. Med den växande spridningen användes svenska språket i allt större utsträckning och efter omkring två år uteslutande. På samma gång ändrades tidningens namn och kallades ”Nya verlden”. Med dess flyttande till Chicago afgick J. från tidningen. Under en följd af år innehade han politiska sysslor och egnade sig äfven åt merkantil verksamhet. 1879 utgaf han tillsammans med C. F. Peterson det förtjänstfulla arbetet Svenskarne i Illinois. Han har senare verkat som publicist. 1906 utgaf han månadsskriften ”The Viking”, som var uteslutande egnad åt svensk-amerikanernas historia. O. A. L—r. Johnson, Alexander Edward, svensk-amerikansk affärsman, föddes 29 juli 1840 i Forsnäs, Karlskoga församling, Värmland, och flyttade 1854 med föräldrarna till Amerika. Fadern afled i kolera på vägen dit, och J. blef sålunda nödsakad att med detsamma börja draga försorg om sig själf. Han studerade 1860—64 vid ett seminarium och egnade sig därefter åt affärslifvet. 1868—70 var han immigrationskommissarie för staten Minnesota och 1881—83 i samma egenskap anställd hos ett af de stora jordegande järnvägsbolagen. J. bidrog mer än någon annan till ledandet af den svenska utvandrarströmmen till nordvästra staterna. Sedan 1883 är han hufvudman för ångbåtslandaffärs-firman A. E. Johnson & C:o i New York med filialer i flera städer, den största i sitt slag i Amerika. J. har sedan 1890 varit den direkta skandinaviska ångbåtslinjens generalagent i Amerika. 1905—08 var J. tillförordnad svensk generalkonsul i New York. Han är stor konstvän, och hans stora konstsamling omfattar ett antal arbeten af svenska och svensk-amerikanska konstnärer. Mot svenska läroverk och andra inrättningar till främjandet af kultur bland landsmännen och stödjandet af svenska intressen har J. visat ett storartadt mecenatskap. O. A. L—r. Johnson, Axel, köpman, skeppsredare, f. 23 mars 1844 i Jönköping, egnade sig vid unga år åt handelsyrket, sedan 1862 i Stockholm, där han 1873 etablerade sig i järn- och kolbranschen under firma A. Johnson & C:o. Firman sysselsätter sig med export af svenskt järn och stål samt med import af stenkol och kox i hufvudsak för den svenska järnhandteringen. Avesta stålverk vid Dalälfven (med omkr. 20,000 hkr vatten tillhörande bruket) står numera under hans ledning och utveckling. För att göra sitt fädernesland bekant i fjärran Östern anordnade J. på egen bekostnad en utställning af svenska alster och prof — hufvudsakligast inom järn- och stålindustrien, men jämväl uti landtbruksredskap och Eskilstunasmiden — uti Bangkok (Siam) 1885, där ock vårt land är väl kändt. J. blef 1884 Siams konsul och har sedan 1892 varit dess generalkonsul för Sverige (till 1905 äfven för Norge). Han var stadsfullmäktig 1888—98, har två gånger valts till bankofullmäktiges suppleant, har varit led. af Stockholms enskilda banks styrelse (till 1909) och var led. af Handels- och sjöfartskommittén 1898—1900. Han är en bland stiftarna af Sveriges allmänna exportförening och Stockholms handelskammare. Uti svenska sjöfartsnäringen torde J. kunna sägas ha ingjutit nytt lif, ty framgången af hans företag att bygga stora fartyg — han var den förste i Sverige, som byggt ett så stort fartyg som ”Oscar II”, hvilket lastar 5,500 ton — lockade kapitalet till rederinäringen, och det svenska tonnaget har raskt tillväxt. J:s nuv. flotta uppgår till 86,800 deplacementston och 58,300 ton dödvikt. (Hela svenska örlogsflottans deplacement 1909 utgjorde endast omkr. 76,000 ton.) J:s reguljära linje på Argentina och Brasilien, Johnson line, hvilket företag öppnat för svenska industrien nya stora afsättningsfält, började 1904 med två speciellt för ändamålet byggda fartyg, men ytterligare två skola inom kort insättas på linjen, och äfven Brasilien samt, då frakter anmälas, Montevideo (Uruguay) skola anlöpas af densamma. För den argentinska linjen har rederiaktiebolaget Nordstjärnan, som eges af J., åtnjutit statsunderstöd, men detta har visat sig otillräckligt, hvadan J., som ej anser något offer för stort, då det gäller fäderneslandets nytta, af egna medel tillsatt afsevärda belopp. Då emellertid ökningen af svenskt gods sker ganska jämnt, kan man hoppas, att linjen snart skall komma att bära sig. Johnson, Erik Gustaf, läkare, f. 22 jan. 1852 i Sunne socken, Värmland, blef student i Uppsala 1871 och med. licentiat 1881, promoverades till med. doktor 1884 på afh. Bidrag till kännedomen om nervsutur och nervtransplantation (tr. i ”Nord. med. arkiv”, 1882) och är sedan 1883 praktiserande läkare i Stockholm. J. har företrädesvis egnat sig åt studiet och behandlingen af magens och tarmkanalens sjukdomar. Han har skrifvit många uppsatser i ”Nordiskt med. arkiv”, ”Hygiea”, Svenska läkarsällskapets förhandlingar och ”Medicinsk månadsrevy”. Johnson, John Albert, nordamerikansk politiker, föddes 28 juli 1861 i S:t Peter i Minnesota af från Sverige inflyttade föräldrar. Fadern var från Östergötland, modern från Småland. På grund af faderns ostadiga lefnadssätt slutade J. vid 12 års ålder själfmant sin skolgång för att bli i tillfälle hjälpa sin hårdt sträfvande moder att försörja familjen. Han fick plats som springpojke och blef ett år senare elev på ett apotek.