Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 117-118 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordan ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till 2,176,100 kr. Hufvudgården, belägen midt
på slättbygden nära landsvägen mellan Malmö
och Ystad, har under de senare egarnas händer
omdanats till ett prydligt herresäte, omgifvet
af park och trädgård. — J. omtalas redan på
1300-talet och tillhörde vid Skånes öfvergång
till Sverige den mäktige Ivar Krabbe, som,
sedan gården under kriget 1644 blifvit bränd,
uppförde det nuv. boningshuset. J. köptes 1811 af
landshöfdingen frih. E. R. von Nolcken (d. 1834),
ärfdes af hans son frih. K. A. von Nolcken
(d. 1857), hvilken gaf J. dess nuv. utseende,
tillhörde sedan dennes måg, ryttmästaren
C. G. Stjernsvärd och eges nu af hans änka, fru
Klara Stjernsvärd. — 2. Hvitbetssockerfabrik
i Källstorps socken, Malmöhus län, vid
J. station å Börringe—Östratorps järnväg,
anlades 1891 af J. sockerfabriksaktiebolag
och är jämte 25/64 mtl i Källstorps samt 6 365/2048
mtl i Ö. Vemmenhögs socken (Tofthögs gård)
taxerad till nära 1,5 mill. kr. (1908).
Wbg.

Jordbeskrifning. Se Geografi.

Jordbin, zool. Se Gräfbin.

Jordblad, bot., de ofta stora, långskaftade
örtblad, som stå omkring stammens bas (vid
rothalsen, däraf det oriktiga namnet rotblad)
och ha annan form än högre upp sittande örtblad.
G. L—m.

Jordblandning, trädg. Till mera ömtåliga
trädgårdsväxter, i synnerhet krukväxter,
kan i allmänhet icke utan vidare tagas vanlig
”trädgårdsjord” af de slag, som förekomma ute på
trädgårdslanden, då sådan vanligen är för mager,
för ogenomsläpplig eller har en alltför ensidig
sammansättning. I trädgårdarna brukar man därför
anskaffa förråd af olika jord- och gödselslag
samt jordförbättringsmedel och vid plantering
af hvarje särskildt växtslag hopblanda sådana
ämnen, som befunnits passande för växten i
fråga. För växter (palmer, rosor m. fl.), som
trifvas i mera styf, näringsrik jord, beredes
en jordblandning af t. ex. grästorfjord (beredd
genom kompostering af torfvor, som skurits upp
från en gräsvall på lerjord), kogödsel, kolstybb,
grus m. m., och för växter, som kräfva mindre
näring, men mera porös, luftrik jord, såsom
fallet är med vissa begonior, Cyclamen, Camellia,
hopblandas exempelvis löf- eller ljungjord,
brunnen hästgödsel, sand, kalkgrus o. d.
C. G. D.

Jordborrning afser flerfaldiga ändamål,
såsom undersökning af byggnadsgrunder och
beskaffenheten af jordmånen i allmänhet,
torfmossar och lerlager, upptagande af
källor och brunnar, undersökning af de
under den lösa jorden liggande berglagren
o. s. v. Arbetet utföres antingen för hand
med sked-, spiral-, ventilborr (se fig. 1—3)
eller snäckborr eller med djupborrningsmaskiner
(se Borrmaskiner). I Kina har man sedan äldsta
tider användt jordborrning för att skaffa
vatten, och s. k. artesiska borrbrunnar (se
Artesisk brunn) finnas där i stor mängd. I
Europa började man tidigt använda jordborrning
för att upptäcka vattenådror. I Amerika har
jordborrningen fått en otroligt stor användning
vid eftersökande af petroleum, i synnerhet inom
Pennsylvanias oljeförande distrikt. I Sverige
har på senare tider en mängd jordborrningar
utförts, i synnerhet i Skåne för uppdagande af
stenkolslager, och där ha borrhål af öfver 200
m. djup nedslagits på flera ställen. Äfven många
artesiska brunnar finnas där, t. ex. för Malmö
stads behof (se Artesisk brunn).
I det öfriga landet ha på hundratals ställen
vatten genom borrning erhållits, och flera
märkliga mineralkällor, t. ex. Karlstads berömda
järnvattenskälla, ha uppdagats.
Th. N—m. (K. S—ll.)

Fig. 1 skedborr, fig. 2 spiralborr, fig. 3 ventilborr (ventilen nedtill öppnar sig vid cylinderns nedförande och sluter sig vid uppdragningen, så att borrmjölet eller slammet följer med upp).

Jordbrand, geol., fys., en vid jordytan
eller på större eller mindre djup därunder
försiggående, till följd af själfantändning
eller människors åtgöranden uppkommen förbränning
af torfaflagringar, stenkols- och brunkolsflötser
eller andra kolhaltiga bildningar. Förbränningen
sker långsamt och i allmänhet utan låga, men
sträcker sig ofta öfver stora områden och är i
de flesta fall omöjlig att dämpa. Vid brand i
stenkols- och brunkolslager blifva de närmast
öfver och under liggande bergartslagren
(lera, skifferlera och lerig sandsten)
genom hettans inverkan ”brända”, sintrade
och delvis förglasade, på ungefär liknande
sätt som lerteglen i en tegelugn. Sådana
bergartsförändringar äro kända vid flera af
Tysklands kolfält (Saarbrücken, Zwickau,
Abtrode i Hessen, Bilin och Karlsbad i Böhmen,
Zittau i Sachsen). I torfbildningar (torfmossar)
uppstår brand icke genom själfantändning, utan
genom direkt antändning vid skogseldar eller på
annat sätt. Förbränningen kan i dem sträcka sig
betydligt djupt och fortfara flera månader. I
Ryssland förekommer sådan jordbrand (torfbrand,
mossbrand) ej sällan, i Sverige någon gång. Jfr
Skogsbrand.
E. E.

Jordbruk, i vidsträckt bemärkelse detsamma som
landtbruk l. landthushållning (se Landtbruk),
i inskränkt och egentlig bemärkelse den del af
landtbruket, som sysselsätter sig med växtodling.

Jordbruksarbetarfrågan. Se Arbetarfrågan,
sp. 1335—36.

Jordbruksboställen. Se Boställen, sp. 1296.

Jordbruksdepartementet, Kungl., ett af
de statsdepartement, i hvilka den svenska
statsförvaltningen är delad. Enligt k. stadgan
31 mars 1900 med ändringar 30 jan. 1903 och 30
sept. 1904 höra till detta departement ärenden
rörande jordbruk, landtmannanäringar, husslöjd
och skogshushållning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>