kreatursskötsel, trädgårds- och skogsskötsel samt jordbrukets ekonomi utgör jordbrukslära en afdelning af landthushållningsläran. H. J. Dft. Jordbruksminister. Se Jordbruksdepartementet. Jordbruksutskottet, ett af den svenska riksdagens ständiga utskott, bestående af 16 ledamöter, 8 från hvardera kammaren. Enligt R. O. § 43 skall jordbruksutskottet erhålla del af konungens ang. statsverkets tillstånd och behof till riksdagen afgifna proposition, i hvad den angår de under jordbruksdepartementet lydande ärenden, och åligger det utskottet att utreda och uppgifva statsverkets behof med hänsyn till denna styrelsens gren äfvensom att f. ö. afgifva betänkanden och förslag i anledning af de från kamrarna till utskottet hänvisade jordbruksärenden. Vidare tillkommer utskottet jämväl att meddela utlåtanden och afgifva förslag i anledning af alla från kamrarna dit hänvisade frågor, som angå stiftande, ändring, förklaring eller upphäfvande af lagar och författningar rörande hushållningen med allmänna och enskilda skogar, om jakt och fiske, om vattenrättsförhållanden, om skatteköp, afvittringar, skiften och jordstyckningar samt därmed sammanhängande ämnen, så ock ang. vägar och skjutsväsen. Jordbruksutskottet upprättades enligt konungens och riksdagens beslut 1909. Ofvannämnda ärenden behandlades förut dels af statsutskottet, dels af lagutskottet. S. B—h. Jordbäfning. Se Jordskalf. Jordbäfningshärd, det ställe under jordytan, från hvilket en jordbäfning leder sitt ursprung. Se Jordskalf. Jordebok, kam., förteckning på alla inom ett visst distrikt (socken, fögderi eller län) befintliga jordegendomar jämte uppgifter om deras kamerala förhållanden, såsom mantal, grundskatt, rustning, rotering, för alltid skedda afsöndringar m. m. En såvidt möjligt fullständig samling af kronans jordeböcker förvaras i Kammarkollegium och Kammararkivet. Länens jordeböcker äro tillgängliga i landskontoren och fögderiernas å häradsskrifvarkontoren. Ett exemplar af hvarje sockens jordebok skall förvaras i sockenkyrkan. — I midten af 1500-talet upprättades de första jordeböckerna, af hvilka den äldsta bär årtalet 1541. Detta viktiga steg hade möjliggjorts genom två förberedande åtgärder af genomgripande beskaffenhet, nämligen dels den allmänna skattläggning i landet, som Gustaf Vasa genomfört, dels Vadstena mötes beslut 1524, att fogdarna skulle fögderivis uppgöra register öfver kronans räntor och andra förmåner äfvensom öfver antalet skattebönder inom hvarje fögderi. Man skilde i äldre tider mellan å ena sidan den utförliga special- l. persedel-jordeboken, den s. k. ”liggaren”, som uppgjordes till en början hvart 6:e, sedermera hvart 10:e år, samt å andra sidan den summariska extrakt-jordeboken, som årligen upprättades, till dess häradsskrifvarna, på samfälld ansökan om lindring i göromål, genom k. resol. 4 dec. 1794 befriades från skyldigheten att upprätta årlig jordebok och fingo sig ålagdt att i stället årligen upprätta ett förändringsextrakt (se d. o.) af jordeboken. Om de under drottning Kristinas regering upprättade krigsfolksjordeböckerna se d. o. — Utom ofvannämnda kronans jordeböcker upprättades efter hand en mängd jordeböcker för stiftelser, försedda med gods, räntor och andra förmåner, bundna vid jorden, såsom Uppsala akademi, Stora barnhuset i Stockholm, Hvitfeldtska stipendiestiftelsen i Bohus län, de många hospitalen o. s. v. Hvarje kyrka i Skåne, Halland och Blekinge hade sin egen jordebok, och den jordegande adeln bokförde sorgfälligt sina hemman och räntor i egna jordeböcker. Stundom lämnade regeringen uttryckliga föreskrifter rörande enskildas eller korporationers jordeböcker. 1801 erhöll Kammarkollegium befallning att upprätta en särskild jordebok öfver alla postgårdar i riket och deras postföringsskyldighet i miltal. 1827 förordnades om uppläggning af särskild jordebok för de åt lotsverket anslagna lägenheter jämte noggrann uppgift på innehafvarnas skyldigheter och rättigheter. — Genom k. br. 20 febr. 1821 anbefalldes, att nya persedeljordeböcker skulle utarbetas i alla län. Denna uppsättning af jordeböcker kallas med ett gemensamt namn 1825 års jordebok. Till följd af stadgande därom i k. kung. 11 maj 1855 började arbetet med ännu en ny uppsättning, ett omfattande verk, som kräft mycket arbete (jfr Jordebokskontoret), stora statsanslag och nära 2 decennier. 1884 voro nya jordeböcker för alla län färdiga, slutgranskade och fastställda med undantag af Kopparbergs, för hvilket 1825 års jordebok fortfarande är i bruk. Detta gäller dock ej Västerbergslags fögderi, för hvilket ny jordebok är utarbetad och fastställd. De nyaste jordeböckerna äro uppställda efter ett särdeles enkelt och lättfattligt system i jämförelse med de äldre, för hvilkas läsning och tolkning särskild öfning erfordras. Vid deras upprättande ha nämligen de stora skattereformerna, ränteförenklingen och penningeomsättningen, blifvit iakttagna, till följd hvaraf de gamla, i olika landsdelar till namn och beskaffenhet mycket skiftande skattepersedlarna icke längre äro synliga, utan endast fixa penningbelopp i ränta och tionde för hvarje särskildt hemman. Man får därjämte korta, men praktiska upplysningar om jordafsöndringar, skogsförhållanden, odlingslån m. m. Kbg. Jordeboksdagsverke, kam., gammal jordränta, som urspr. bestod i personligt arbete och som återfinnes i jordeböckerna som underafdelning till jordeboksräntan (se d. o.). Kbg. Jordeboksdivisionen, förv. Se Jordebokskontoret. Jordeboksförändringsextrakt, kam. Se Förändringsextrakt. Jordebokskontoret, förv., en tillfällig afdelning i Kammarkollegium, hvars organisation var grundad på föreskrifterna i k. br. 22 jan. 1858. En extra ledamot i Kammarkollegium var chef för detsamma, och det hade 3 afdelningar, hvar och en med 1 kamrerare och 2 revisorer; därjämte fanns en för alla afdelningarna gemensam notarie. Kontorets arbete bestod hufvudsakligen i granskning af de för vårt kameralväsen så viktiga ränteförenklingsuträkningarna och af de nya jordeböckerna. Då kontoret med 1870 års utgång upphörde, var dock icke detta arbete färdigt (jfr Jordebok). För pröfning och fastställande af dessa ärenden förordnades i samma bref om bildandet af en särskild tillfällig division af Kammarkollegium, Jordeboksdivisionen, bestående af jordebokskontorets chef, den föredragande kamreraren samt antingen ett kammarråd eller en af de öfrige kamrerarna i Jordebokskontoret.