induktionsströmmar, som, hvad vertikalintensiteten beträffar, motverka primärströmmarna. — Ordnas variationsobservationerna efter månens dagliga rörelser, finner man en tydlig ”mån-daglig” period, fastän med ringa amplitud. En annan period, som man ansett sig kunna påvisa i de magnetiska variationerna, skulle vara öfverensstämmande med solens rotationstid. Öfverensstämmelsen härvidlag är emellertid svår att tyda, då ”solens rotationstid” varierar med latituden på solen och äfven, enligt nyare undersökningar, med höjden, resp. djupet under de högsta partierna af solens yta. — De magnetiska elementens årliga variation, sedan sekulära variationen frånräknats, tycks i regel försiggå så, att medelläget passeras vid ekvinoktierna, de yttersta lägena vid solstånden. Amplituden är mycket ringa; för deklinationen i Parc S:t Maur (nära Paris) enligt tioårigt medeltal endast 0′,34. År 1741 märkte Celsius’ amanuens Hiorter häftiga rörelser hos deklinationsnålen samtidigt med norrskensfenomen. Då vid granskning af äldre observationer dylika sammanträffanden visade sig ofta förut ha egt rum, var sambandet mellan de båda fenomenen klart. Numera vet man, att en lugn norrskensbåge väl kan vara synlig, utan att dylika magnetiska perturbationer eller oväder uppstå, men att däremot ett föränderligt norrskensfenomen, med uppskjutande och åter slocknande strålar, alltid är åtföljdt af magnetiskt oväder. Troligen gäller ock omvändt, att starka magnetiska perturbationer uppträda endast i samband med föränderliga norrsken, fast dessa ej alltid äro synliga på någon af de orter, där perturbationerna iakttagas. Perturbationerna inträffa i regel samtidigt öfver större delen af den bebodda delen af jordytan, så att motsvarande variationskurvor följas åt äfven i detaljerna. Däremot saknas ett sådant nära samband mellan perturbationerna på lägre breddgrader och de inom polarområdena. Redan ur de af Gauss utgifna ”Resultate aus den beobachtungen des magnetischen vereins” framgår, att kurvorna för Bosekop ej längre öfverensstämma med kurvor för sydligare nejder. Numera vet man, att gränsen går någonstädes mellan Uppsala och Sodankylä i Finland; närmare bestämning saknas i brist på lämpligt belägna magnetiska observationer. I likhet med norrskenen — och solfläckarna, af hvilka dessa på ett eller annat sätt synas bero — visa de magnetiska perturbationerna en periodicitet, där periodens längd är ungefär 11 år, i medeltal (de olika perioderna äro nämligen ej fullt lika långa). Perturbationerna äro talrikast och störst vid solfläcksmaxima, sällsyntast och minst vid solfläcksminima. Äfven på den regelbundna dagliga variationen utöfva solfläckarna inflytande, så att dagliga amplituden är större vid solfläcksmaxima än vid solfläcksminima, vare sig den dagliga variationen beräknas ur alla observationer eller ur sådana från endast lugna dagar. E. S. Jordmandel, bot. Se Cyperus. Jordmetaller, kem. Se Jordartmetaller. Jordmån, landtbr. Se Jordarter. Jordmärg, geol., fordom i folkspråket använd benämning för hvad som nu kallas märgel. E. E. Jordmätning. Se Geodesi. Jordnatur, jur., den olika natur, som utmärker olika jordbruksfastigheter med hänsyn dels till eganderätten, dels ock till dispositionsrättens omfattning. Jordnaturen är af tre slag: krono, skatte och frälse. Med afseende på eganderätten angifver jordnaturen, om fastigheten är i statens eller enskild ego. Fastigheten är i förra fallet krono, i det senare antingen skatte eller frälse. All jord i riket med ett och annat undantag uppföres under någon af dessa tre titlar i jordeböckerna och äfven i det jordregister, som jämlikt k. förordn. 13 juni 1908 upprättas. Hvad fastigheter af krononatur angår, utgöras de dels af sådana, som äro under allmän disposition, såsom kungsgårdar, boställen för ecklesiastikstaten samt för vissa statens tjänstemän, för statsverkets räkning utarrenderade kronoegendomar samt kronoskogar, dels ock af sådana, som äro under enskild disposition, nämligen de med ständig åborätt upplåtna hemman och lägenheter, hvilka kunna af åbon skatteköpas, samt nybyggen å kronans skogar i de norra länen, hvilka fastigheter efter fullgjorda byggnads- och odlingsskyldigheter utan lösen till förmån för åbon omföras till skatte. Sedan de under enskild disposition varande fastigheter af krononatur äfvensom fastigheter af skatte eller frälse natur befriats från dem åliggande grundskatt samt rustning och rotering (se dessa ord), förefinnes ej vidare någon olikhet dem emellan i fråga om beskattning. För de fastigheter, som äro af krono natur, samt allmänna inrättningars hemman och lägenheter, äfven om de äro frälse och skatte, gälla jämlikt k. förordn. 26 jan. 1894 ang. hushållningen med de allmänna skogarna i riket vissa inskränkningar i fråga om innehafvarens rätt att begagna skogen samt å skogsmark verkställa nyodling m. m. För vissa orter i riket har genom särskilda författningar egares eller innehafvares rätt att disponera öfver skogen blifvit i viss mån inskränkt. Sålunda har utfärdats lag 30 mars 1894 ang. åtgärder till förekommande af skogsförödelse inom Gottlands län, ny lag 13 juni 1906 ang. vård af enskildas skogar inom Gottlands län, och k. förordn. 24 juli 1903 ang. åtgärder till förekommande af öfverdrifven afverkning å ungskog inom Västerbottens och Norrbottens län. I lag ang. vård af enskildas skogar af s. d. stadgas, att å skogsmark tillhörig enskilde afverkning ej må så bedrifvas eller efter afverkningar med marken så förfaras, att skogens återväxt uppenbarligen äfventyras. A. A. Jordnötskaka, ett inom husdjursskötseln mycket användt fodermedel, som erhålles som biprodukt vid oljefabrikation. Råmaterial är därvid jordnöten (se Arachis). Jordnötskakan värderas mycket högt på grund af sin stora ägghvitehalt (om dess sammansättning se Fodermedel, sp. 701—702) och sin lättsmälthet och utfodras hufvudsakligen till mjölkkor, men äfven till öfriga nötkreatur, hästar och får. Den bästa jordnötskakan kallas ”rufisque-kakan” och är till färgen jämnt gråhvit. Billigare och mera vanlig är ”Coromandelkakan” från Marseille. H. F. Jordnötsolja, Arachidolja, bot. Se Arachis. Jordnötter, Apnötter, Arachidnötter, bot., frukterna l. fröna af Arachis hypogæa. Jfr Arachis. G. L—m. Jordomsegling. Se Världsomsegling. Jordpelare, Jordpyramider, geol., kallas