Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jouy ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
H. K. Andersen hämtat motivet till ”Kejserens
nye klæder”, en samling berättelser, delvis
af österländskt ursprung (utg. senast 1869,
öfv. till ty. af Eichendorff 1840, till
franska af A. de Puibusque 1854), det mest
betydande af J. M:s arbeten, Libro de los
castigos é consejos, Libro de las reglas cómo
se debe trovar las cantigas och Libro sobre la
fé. Några af J. M:s arbeten finnas i Rivadeneiras
”Biblioteca de autores españoles”, bd 51.
Ad. H—n.
Juan-schi-kai (engelsk stafning Yuan-shi-kai),
kinesisk statsman, den hittills verksammaste
främjaren af Kinas reformering, f. troligen
på 1850-talet i prov. Honan, var i början af
1890-talet kinesisk resident i Korea och förde
1894 befälet öfver den af en tysk instruktör
utbildade elitkår, hvars transportering till
Korea närmast föranledde krigsutbrottet mellan
Kina och Japan. Han utsågs sept. 1898 till
befälhafvare för en armékår i prov. Tschi-li
med uppgift att militärt stödja kejsar
Kuang-sus brådstörtade reformpolitik. Då han af
kejsaren fick order att fängsla den mäktiga
änkekejsarinnan, yppade han genast denna
kejsarens plan för henne, hvilket föranledde
den statskupp, som förvandlade kejsaren till
fånge i sitt eget palats och öfverlämnade
styrelsemakten åt änkekejsarinnan. J. belönades
med utnämning till guvernör öfver prov. Schantung
och utmärkte sig där under boxarupproret 1900
genom att vidtaga energiska kraftåtgärder mot
upprorsmännen och effektivt skydda utlänningar
till lif och egendom. I nov. 1901 kallad till
Tientsin som vice-konung öfver prov. Tschi-li
samt till följd af forna tjänster i besittning
af änkekejsarinnans förtroende, blef
J. snart Kinas inflytelserikaste ämbetsman
och främjade energiskt sträfvandena för
en grundlig reformering af armén och hela
förvaltningen. Skolväsendet organiserades
med hjälp af en amerikansk fackman, Tientsin
fick elektrisk belysning, vattenledning och
modernt polisväsen; omfattande gaturegleringar
i hygieniskt syfte vidtogos. Hela den norra
armén reorganiserades med hjälp först af tyska,
sedan af japanska instruktörer. J:s moderata
reformpolitik, som gick ut på Kinas reformering
genom kineserna själfva, vann trots reaktionära
ränker från mandschuiska ämbetsmanna- och
hofkretsar i allmänhet änkekejsarinnans gillande,
och han öfverhopades med nya ämbeten och
ynnestbevis. Sålunda blef han 1902 handelsminister
med högsta uppsikten öfver handel, bergverk,
järnvägar och telegrafanläggningar i hela riket
samt 1908 medlem af stora rådet och president i
utrikesministeriet (wai-wu-pu). Han uppgifves ha
genomdrifvit dekretet om opieförbud (nov. 1906),
utsändandet af studiekommissioner till Europa
och upprättandet af ett nytt statsråd (eller
en notabelförsamling) som en förberedelse för
införandet af en modern författning för det
kinesiska riket (1907). Därjämte verkade han för
införande af enhetligt mynt-, mått-, mål- och
viktsystem för hela Kina samt för det gamla
examensväsendets ersättande med ett bättre system
för ämbetsmannarekryteringen. Kejsar Kuang-sus
och änkekejsarinnans död (nov. 1908) tycktes till
en början ej skola inverka på J:s maktställning;
han utsågs 18 dec. af regenten prins Tschun till
äldste guvernör för den minderårige nye kejsaren
Pu-ji, men 2 jan. 1909 afskedades han plötsligt
från alla sina ämbeten och befalldes återvända
till sin födelseort. I afskedsdekretet uppgafs
blott, att han
drabbats af en åkomma i benet, som gjorde det för
honom ”svårt att gå och att vederbörligt uppfylla
fastställda regler”; faktiskt tyckes det ha
varit de reaktionäre mandschuiske ämbetsmännens
fiendskap och ränker från eunuckerna vid
hofvet, hvilka fruktade sitt aflägsnande,
som framkallat J:s plötsliga fall. Han har
sedan dess i sträng tillbakadragenhet vistats
i en liten provinsstad i sin födelsebygd. Jfr
L. F. Lawton och H. Hobden, ”The fall of Yuan
Shih-kai” (i ”Fortnightly review”, mars 1910).
V. S—g.
Juárez [choa’reth]. 1. (Förr El Paso del Norte).
Stad vid norra gränsen af mexikanska
staten Chihuahua, utgångspunkt för mexikanska
centralbanan, skild från nordamerikanska
staden El Paso genom Rio Grande, öfver hvilken
två broar föra. 8,218 inv. (1900). Liflig
handel; i omgifningarna trädgårdar och
vinplanteringar. — 2. Distriktshufvudstad i
argentinska prov. Buenos Aires, vid järnvägen
Buenos Aires—Bahia Blanca. Omkr. 4,000 inv.
J. F. N.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
