Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Julius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upphäfdt 1790, låg vid nuv. byn J. (905
inv. 1901). 27 km. v. om Rouen. Vackra ruiner. Se
monografi af Loth (3 bd, 1882—85).
Jumilla [chomi’lja], stad i spanska prov. Murcia,
vid foten af Sierra de los Cabras. 16,446
inv. (1900). Vin- och espartoodling, väfverier.
J. F. N.
Jumkil, socken i Uppsala län, delad med 2,603
har, 396 inv. (1908), å Bälinge härad och
med 5,874 har, 262 inv., å Ulleråkers härad,
tillsammans 8,477 har, 658 inv. Annex till
Åkerby, Uppsala stift, Ulleråkers kontrakt.
Jummoo [dʃam-mō’]. Se Jammu.
Jumna [dʃa’mnə], Djamna, Jamna, Djumna
(sanskr. Djamuna, guden Djamus’ syster), biflod
till Ganges, rinner upp på Himalayabergen, nära
Jumnotri, 3,306 m. ö. h., flyter i sydlig och
sydöstlig riktning parallellt med Ganges, förbi
Delhi och Agra samt utmynnar vid Allahabad. Längd
omkr. 1,400 km. Flodområde 305,600 kvkm. Floden
delar sig kort nedanför sina källor i flera
armar, och kanaler äro afledda från den, dels
för landets vattning, dels emedan flodbädden
erbjuder svårigheter för flodfarten (ofvanför
Delhi är den alldeles ofarbar); så t. v. den
260 km. långa Doab- l. östra Jumnakanalen
(från Faizabad till Delhi), t. h. den öfver
500 km. (utom fördelningskanalerna) långa
västra Jumnakanalen, som börjar vid Hathni
Kund nedanför bergen och likaledes går till
Delhi. J:s största bifloder nedanför bergen äro
fr. h. Banganga, Chambal, Sindh, Betva och Ken,
fr. v. Hindan, Sengar och Rind. J. anses som
en helig flod, och särskildt till dess mynning
vallfärda hinduerna för att genom badning i
det renande vattnet aftvå sina synder. Landet
mellan Ganges och J. kallas Doab (se d. o.).
(J. F. N.)
Jumnotri, Djamnotri
[dʃamnō’trī], en för hinduerna helig ort i
brittisk-indiska vasallstaten Garhwal i
närheten af Jumnas källor. 2,974 m. ö. h.
J. F. N.
Jumpers [dʃa’mpəṡ], eng., ”hoppare”,
”springare”, kallades en i Wales och Cornwallis
omkr. 1760 uppkommen sekt, som utgick ur
den whitefieldska metodismen. Namnet
angifver sektens egendomlighet, som bestod
däri, att församlingsmedlemmarna vid sina
gudstjänster hoppade och sprungo under högljudda
glädjeyttringar. Som stöd för det berättigade i
detta beteende åberopade de sig på Luk. 6: 23,
Apg. 3: 8 och 2 Sam. 6: 16. Sektrörelsen, som i
början spred sig med fart, aftog småningom. Äfven
i Amerika nedslog denna sekt sina bopålar
utan att där spela någon betydande roll. —
Om den svenska s. k. hopparsekten se d. o.
J. P.
jun., förkortning för lat. junior (se d. o.).
Junabäck. Se Jönköping.
Junaköping. Se Jönköping.
Juncaceæ, Junceæ, Junkacéer, Tågväxter,
bot., växtfamilj af serien Liliifloræ bland
monokotyledonerna. De anemofila blommorna
äro homoioklamydeiska, med högbladlikt hylle,
vanligen tvåkönade, med oftast 6 ståndare och
1 stift med trådlika märken. Frukten är en
kapsel. Hithörande omkr. 250 arter äro oftast
fleråriga, gräsliknande örter, som vanligen
växa på fuktiga ställen i tempererade och kalla
trakter. Familjen är i Sverige representerad af
släktena Juncus och Luzula.
G. L—m.
Juncaginaceæ, bot. Se Scheuchzeriaceæ.
Junceæ, bot. Se Juncaceæ.
Juncta, boktryckarfamilj. Se Giunta.
Junction city [dʃa’ȵkʃən si’ti], stad i
nordamerikanska staten Kansas, vid föreningen
af Smoky hill och Republican river till Kansas
river. 4,695 inv. (1900). Spannmålshandel.
J. F. N.
Juncus L., Tåg, bot., ett artrikt växtsläkte,
som bildar typen för fam. Juncaceæ (se
d. o.) och således har samma kännemärken som
familjen. Tågarterna höra till kl. Hexandria. De
äro af växlande storlek, från en längd af
några cm. till mer än 1/2 m. De äro glatta,
gräsliknande örter, hvilka ofta växa i tufvor
och ha inuti vanligen märgfylld stjälk (”strå”),
stundom nästan bladlös (t. ex. J. effusus,
se fig.), stundom försedd med trinda eller
rännformiga blad med klufna slidor. Blommorna
äro, små, oftast brunaktiga och sittande
i små knippen eller hufvudlika samlingar.
O. T. S. (G. L—m.)
 |
| Juncus effusus. |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
