mycket mer betydande, identifieras af de fleste
kommentatorer med Marco Polos
Ja-chi; den är
medelpunkten för provinsens koppartillverkning
och har flera andra industrier samt exporterar
opium, te och koppar. Nordöst om staden ligger
templet Tsu-tschi (från 17:e årh.), helt och
hållet af koppar.
(J. F. N.)
Jyntea, detsamma som
Jaintia.
Jürgensen, Vilhelm, norsk partigängare,
f. 1762 i Husum i Holstein, d. 1842 på Ringerike,
blef 1802 kapten för Leirdölernes nyupprättade
jägarkompani, med hvilket han vid krigsutbrottet
1808 slöt sig till brigaden Staffeldt i Solör
och utmärkte sig i ett par fäktningar. J:s
bedrifter ha af traditionen förstorats till en
rad sagolika episoder. 1812—18 var J. major vid
Oplandska infanteriregementet. Jfr H. J. Barstad,
”Leirdölernes saga” (1901) och H. Angell,
”Kaptein Jürgensen og leirdölerne hans” (s. å.).
O. A. Ö.
Jürgensen. 1.
Urban J., dansk urmakare,
f. 1776 i Köpenhamn, d. 1830, etablerade sig
1809 i Köpenhamn samt vann ryktbarhet äfven
utomlands genom sina ypperliga kronometrar
och en lärd afh.,
Regler for tidens nöjaktige
afmaaling ved uhre (1804, 2:a uppl. 1838,
båda uppl. samtidigt öfv. till franska). 1815
blef han medlem af Videnskabernes selskab. —
Hans son
Louis Urban J. (f. 1806, d. 1867),
som utvidgade faderns affär, fick vid 1851
års världsutställning i London pris både för
kronometrar och metalltermometrar.
2.
Jörgen J. (
Jörgensen), den
föregåendes broder, dansk äfventyrare, f.
1780, d. 1845 i Tasmanien, gick som gosse
till sjöss och gjorde i engelsk tjänst flera
expeditioner i Söderhafvet. Han var 1807—08
dansk kapare, råkade i engelsk fångenskap
och kom i juni 1809 ombord på ett engelskt
kaparfartyg till Island. Dess egare, engelske
köpmannen Phelps, tillät sig våldsamheter mot
myndigheterna, då ej hans kraf på fri handel med
islänningarna genast villfors. Och tydligen
i dennes intresse gjorde J. sig dagen därpå, 25
juni, till herre i Reykjavik, förklarade Island
för oafhängigt af Danmark, gaf ön egen flagga,
påbjöd konfiskering af all dansk egendom och
lofvade ön själfstyrelse med ett folkvaldt
parlament. Flera ämbetsmän föllo till föga,
och allting råkade i förvirring. J., som omgaf
sig med en lifvakt af 8 personer, kallade sig
visserligen ”regent” eller ”protektor”, men
lydde i själfva verket den engelske köpmannen. I
aug. kom ett engelskt örlogsfartyg till Island,
och då gjordes hastigt slut på J:s regemente,
hvarjämte han själf 25 aug. fördes till England
och hölls i ett års fängelse, emedan han
brutit sitt ord och lämnat England. Senare
förde han ett äfventyrligt lif, tills han 1825
för förfalskning deporterades till Tasmanien.
Jfr Hogan, ”En deporteret konge” (1892),
och ”Kong Jörgen Jörgensen” (afh. i ”Museum”,
s. å.), samt A. Sommerfelt, ”Stiftamtmand
Grev F. Chr. Trampe. En biografi” (i
”Trondhjemske samlinger”, 1901).
3.
Georg Urban Fredrik (
Frits)
J., den föregåendes brorson, dansk tecknare,
f. 1818 i Köpenhamn, d. 1863, var hofurmakare,
studerade teckning och måleri för Roed, utförde
en mängd skämtteckningar, dilettantiskt gjorda,
men som belyste tidslynnet och det småborgerliga
Köpenhamns intressesfär. J:s teckningar
utkommo samlade efter tecknarens död.
1 o. 2. E. Ebg. 3. G—g N.
Jürgensen, Kristian, dansk matematiker,
f. 1805, d. 1860, var 1833—53 lärare vid
sjökadettakademien, sedan 1842 medlem af
direktionen öfver k. lifförsäkringsanstalten,
till hvilken han utarbetat planen,
och blef 1857 professor i matematik vid
universitetet i Köpenhamn. J. författade
läroböcker i matematikens olika delar och
skref monografier i åtskilliga tidskrifter
(”Arkiv for sövæsenet”, den norska ”Tidsskrift
for naturvidenskaberne” och Crelles ”Journal
für die reine und angewandte mathematik”).
C. R.*
Jürgensen, Theodor von, tysk kliniker,
f. 1840 i Flensburg, blef 1864 docent och 1869
e. o. professor i Kiel samt 1873 ord. professor
i invärtes medicin i Tübingen. J. har
utgifvit ett stort antal arbeten inom olika
områden af invärtes medicinen, bland dem
åtskilliga läroböcker, såsom
Lehrbuch
der speziellen pathologie und therapie
(1886, 4:e uppl. 1902),
Erkrankungen der
kreislaufsorgane (i Nothnagels ”Handbuch”, 1903).
R. T—dt.
Jürgenson, Peter Ivanovitj, rysk
musikförläggare, f. 1836 i Reval, d. 1904 i
Moskva, öppnade 1861 egen affär i sistnämnda stad
och upparbetade sitt musikförlag (hufvudsakligen
ryska mästares verk) till rang af en bland de
största världsfirmorna i branschen. J. utgaf
(1863—73) första billighetsupplagorna
af Mendelssohns, Schumanns och Chopins
pianokompositioner. Hans söner
Boris och
Grigorij J. inneha nu förlaget.
Jys-basji, turk., ”kapten”. Se
Basj.
J’y suis, j’y reste [ʃi sui ʃi räst], fr. (”här
är jag och här stannar jag”). Se
Mac Mahon.
Jüterbog (
Jüterbogk), kretsstad i
preussiska reg.-omr. Potsdam (Brandenburg),
32 km. n. ö. om Wittenberg,
vid Anhalt—Berlin-järnvägen. 7,102
inv. (1905). Skollärarseminarium (sedan
1908). J. är ännu omgifvet af en ringmur
med 3 torn. Liflig industri. Vid J. öfverföll
Torstensons kavalleri 23 nov. 1644 det kejserliga
och sachsiska kavalleriet, som af den i Magdeburg
inneslutne Gallas blifvit sändt på väg till
Sachsen, tog 1,500 man och 3,500 hästar samt
skingrade återstoden. — Slaget vid
Dennewitz,
5 sept. 1813, uppkallas äfven efter J., där en
god del af striden utkämpades.
C. O. N.*
Jyväskylä vapen.
Jyväskylä. 1. Stad i Vasa län, Finland,
belägen vid Jyväsjärvi vik vid norra ändan
af sjön Päijänne. Privilegierna utfärdades
1837. Areal 606 har, hvaraf stadsplanen med
trädgårdar och parker upptager omkr. 128
har. 3,330 inv. (1908). J. är centrum i ett
betydande skogsafverkningsområde. Staden hade
1907 71 handlande. J. har afdelningskontor af
Finlands bank, Föreningsbanken och Nordiska
aktiebanken för handel och industri samt
Nationalaktiebanken. Stadsbornas taxerade
inkomster utgjorde 1908 2,4 mill. mark. Staden
har sin egentliga betydelse genom de där förlagda
läroverken: 1) den första statsskolan med finskt
undervisningsspråk (nu 7-klassigt lyceum),
öppnad som högre elementarskola 1858, 2) landets
första
