seminarium för bildande af lärare och lärarinnor
för folkskolan, likaledes med finskt
undervisningsspråk, provisoriskt öppnadt
1863, med internat och i förbindelse med en
normalfolkskola jämte barnträdgård,
samt 3) en finsk flickskola. I staden
finnas dessutom döfstumskola och högre
handtverksskola. Sedan 1897 står staden genom
Jyväskylä—Haapamäki järnvägslinje i förening
med Finlands järnvägsnät. Utom staden ligger
Kangas (Lohikoski) pappersbruk. J. bildar ett
konsist. pastorat af 3:e kl., Borgå stift,
J. prosteri. — 2. Socken af Laukas härad,
omsluter staden J. Areal 744 kvkm.; befolkningen,
finsk, 9,755 pers. (1908). Konsistoriellt
pastorat af 1:a kl.
— 3. Domsaga under Vasa hofrätt, med 3
tingslag. Landareal 5,232 kvkm. 46,473 inv.
(1908). — 4. Prosteri af Borgå stift,
bestående af 12 kyrkoförsamlingar.
Landareal 8,697 kvkm. 76,125 inv. (1908).
A. G. F.
1. Kyrkan. — 2. Hotell. — 3. Telegrafstation. —
4. Postkontor. — 5. Finskt statslyceum. —
6. Finskt folkskollärarseminarium och
normalfolkskola. — 7. Järnvägsstation. —
8. Järnvägens område. — 9. Godsmagasin. —
10. Sommarrestaurang. — 11. Utsiktstorn.
Jäck, sjöv., ett litet gaffelsegel, sprisegel
eller trekantigt segel, som på en del
kuttrar och båtar föres längst akterut på
en nära akterspegeln stående mast, kallad
jäckmast. Jäcken är särskildt lämplig
på större bankfiskebåtar, hvilka under
fisket drifva för sin jäck. Jfr
Yawl.
R. N.*
Jäckmast, sjöv. Se
Jäck.
Jäckstag (eng.
jackstay) l.
Rålejdare,
sjöv., en längs råns öfverkant sittande smäcker
järnstång, en med hål försedd träribba eller
ett väl sträckt tåg, hvartill seglets öfra
lik (råliket) medelst ”råbanden” fästes. Den
förra benämningen nyttjas uteslutande ombord på
handelsfartyg och den senare på örlogsfartyg. Jfr
Lejdare.
R. N.*
Jäder. 1. Socken i Södermanlands län,
Öster-Rekarne härad. 5,171 har. 1,375
inv. (1909). J. bildar med Barfva ett till egaren
af Fiholm patronellt pastorat i Strängnäs stift,
Öster-Rekarne kontrakt. Kyrkan är i afseende
på sina äldsta delar en medeltida kyrka med
rektangulär grundplan. Genom de betydande
om- och tillbyggnader, som A. Oxenstierna på
1640—50-talen lät utföra, med N. Tessin d. ä. som
arkitekt (ovisst är, om eller i hvad mån J. De
la Vallée, från hvars hand finnes
en grundplan, varit verksam vid byggnaden),
förändrades kyrkan (se fig.) till ett af
landets märkligaste byggnadsminnen från
renässanstiden. Kyrkan har ett i flera
afseenden rikt inventarium. Under högkoret
hvilar A. Oxenstierna; invid kyrkans södra sida
finnes den s. k. Tidögrafven, där medlemmar
af många adliga släkter ligga begrafna. Jfr
G. Upmark, ”Jäders kyrka” (i ”Valda skrifter”,
1901). Uti J. socken ligger det genom sina
ristningar ryktbara Ramsundsberget (se d. o.). —
2. Järnbruk och landtegendom i Arboga socken,
Västmanlands län, vid Arbogaån och Jäders bruks
järnvägsstation på Köping—Örebrojärnvägen,
utgör med underlydande i Götlunda socken, Örebro
län, 8 1/4 mtl, taxerade till 290,000 kr. (1908),
hvartill kommer taxeringsvärdet, 105,000 kr.,
å annan fastighet. Vid järnbruket, som är
utarrenderadt, finnas 2 lancashirehärdar och
2 räckhärdar, och smältstycken tillverkas för
ett värde af något öfver 100,000 kr. Till
egendomen höra äfven tegelbruk, kvarn och
såg. — J. hörde under medeltiden till Julita
kloster, indrogs af Gustaf I till kronan
och var med ett kort afbrott kronogods
till 1663, då det kom i enskild ego. Det
tillhör f. n. (1910) fru Const. Holmstedt.
2. B. S.*
Jäders kyrka.
Jäderbo, socken i Gäfleborgs län. Se
Järbo 1.
Jæderen (af fno.
jadarr, rand), en jämn,
skoglös, delvis af flygsand uppfylld landsträcka
i Stavanger amt i Norge, omgifves i s. och
v. af hafvet, i n. och ö. af Ryfylke och
Dalene. Distriktet innefattar häradena Ogne,
Varhaug, Nærbö, Klep, Time, Gjesdal, Höiland,
Haaland och Hetland, inalles 1,047,75 kvkm. med
26,255 inv. (1900). Betydliga
