Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 353-354 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jäck ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

odlingsarbeten ha pågått i dessa för
spannmålsproduktion förträffligt lämpade
trakter. Utanför kusten sträcker sig den
långa och farliga sandbanken Jæderens
rev. Längs en del af kusten, från Ekersund
till Stavanger, går en järnväg, 76 km. lång.
O. A. Ö.


Jäderholm, Axel Olof Gustaf, läkare, f. 9 april
1837 i Lilla Malma i Södermanland, d. 9 okt. 1885
i Stockholm, blef student i Uppsala 1855,
med. kandidat 1862, licentiat 1867 samt doktor
1869, efter det han försvarat afh. Studier öfver
grå degeneration i ryggmärgen, hvilken äfven
förvärfvade honom docentur i patologisk anatomi
vid Karolinska institutet. 1869 förordnades
han att förestå e. o. professuren i rätts- och
statsmedicin vid nämnda institut samt blef 1874
ord. innehafvare af densamma. Sedan 1879 var han
därjämte föreståndare för Gymnastisk-ortopediska
institutet i Stockholm. Bland J:s skrifter
märkas de i ”Nord. med. arkiv” införda och
senare till tyska öfversatta uppsatserna Om den
rättsmedicinska diagnosen af koloxidförgiftning
(1874), Undersökningar öfver blodfärgämnet
och dess sönderdelningsprodukter (1876),
Om mikro-spektroskop (1878) samt Om
methemoglobin (1879). 1871—75 redigerade
J. tidskriften ”Hygiea”; 1881—82 var han Svenska
läkarsällskapets ordförande. Han nedlade denna
befattning med ett föredrag om Rättsläkarens
uppgift i frågor om tillräknelighet (i ”Hygiea”,
1883).
R. T—dt.

Jäderin. 1. Axel Vilhelm J., tidningsman,
politiker, f. 7 sept. 1850 i Stockholm, blef
student i Uppsala 1869 och började redan följande
år sin trägna verksamhet såväl i landsorts- som
hufvudstadspressen. Han var juli 1883—nov. 1884
redaktionssekreterare i ”Stockholms dagblad” och
därjämte under några månader 1884 dess ansvarige
utgifvare samt var hufvudredaktör och utgifvare
af ”Svenska dagbladet” från dess uppsättande,
dec. 1884, till nov. 1888, och på hans initiativ
bildades under denna tid (1887)
Tidningsmannaföreningen. J. var en del af 1892 medarbetare
i Svenska pressbyrån och 1893—1903 redaktör i
Svenska telegrambyrån. Till den konservativa
hufvudstads- och landsortspressen har han
därjämte sedan 1888 lämnat ett betydande antal
ledande artiklar. Han var 1896—1905 sekreterare
åt riksdagsmännens protektionistiska valnämnd
samt är sedan okt. 1904 sekreterare i Allmänna
valmansförbundet och har i denna egenskap hållit
möten och offentliga föredrag på en mängd platser
i vidt skilda delar af landet. Bland särskildt
utgifna skrifter må nämnas Diktförsök af Run
(1870), romanerna Brottsjöar (1891) och Fädernas
föredömen (1895) samt de politiska broschyrerna
Andra kammaren inför valen år 1902 (1902) och
Rösträtt och valrätt i kommun och stat (1909).

2. Edvard J., den föregåendes broder, geodet,
f. 5 mars 1852 i Stockholm, filos. kandidat
i Uppsala 1875, amanuens vid Stockholms observatorium
1870—71 och vid Uppsala observatorium
(meteorologiska afdelningen) 1874 samt biträdande
astronom vid Stockholms observatorium 1876—78,
är sedan 1878 lektor i geodesi och topografi vid
Tekniska högskolan i Stockholm. På uppdrag af
föreläsningsföreningar i flera större svenska
städer har J., en utmärkt föreläsare, alltifrån
1881 hållit ett mycket stort antal populära
föredrag i naturvetenskapliga ämnen. Han var
1881—82 och 1890 föreståndare för Stockholms
arbetarinstitut. J. har konstruerat en geodetisk
basmätningsapparat (se Geodesi), som väckt
mycket uppseende, samt har, på inbjudning,
lämnat undervisning i densammas begagnande
åt officerare och geodeter i Finland och
Ryssland (1884 och 1888) samt Frankrike
(1895). Han var chef för den förberedande
gradmätningsexpeditionen 1898 och tog verksam del
i det stora svensk-ryska gradmätningsarbetet på
Spetsbergen 1899—1902, delvis som chef för
den svenska afdelningen. Bland J:s skrifter
märkas En metod för geodetisk basmätning med
stålband (1879, i ”Öfversigt af Vet. akad:s
förhandl.”; en beskrifning på den fullkomnade
metoden är införd i Franska vet. akad:s
handl., 1897), Stjernverlden (1888, tills.
med K. V. L. Charlier), Komparationer emellan
Sveriges meterprototyp och tre statens
institutioner tillhöriga hufvudlikare och
normalmått (1895, i Vet. akad:s ”Handl.”),
Förnyade komparationer etc. (1908; ibid.) och ett
stort antal artiklar i Nordisk familjebok. 1900
blef han led. af Krigsvet. akad. J. har äfven
gjort sig bemärkt som framstående fackman inom
försäkringsväsendet.

3. Anna Matilda Charlotta J., den föregåendes
syster. Se Branting 2.
1. T—s. 2 (B—d.)

Jädersån. Se Virån.

Jädran, älf i Dalarna och Gästrikland, bildas
af två vattendrag, af hvilka det norra,
kalladt först Hynsån, sedermera Svartnäsån,
afför vattnet från Hyn, Svarten m. fl. sjöar;
det södra kommer från Storsjön. J. upptager
från h. Kungsbergsån och från v. Högboån
från Öjaren samt utfaller i Gästriklands
Storsjö. Längd från öfversta källan 100 km.
A. G.*

Jädraås, järnbruk med masugn och
lancashiresmedja (6 härdar) samt ånghammare,
i Ockelbo socken, Gäfleborgs län, vid Jädran
och J. station vid Dala—Ockelbo—Norrsundets
järnväg. Masugnen anlades 1856—57 (ombyggdes
1890), och lancashiresmedjan byggdes
1904. J. är ett af de s. k. Ockelboverken
och tillhör Kopparbergs och Hofors
sågverksaktiebolag, som vid J. äfven har
mek. verkstad och gjuteri, liksom smedjan
drifna medelst elektrisk kraftledning från
Pallanitedammen i Jädraån, omkr. 2 km. från J.
Wbg.

Jäf, jur., anmärkning mot ett anspråks
riktighet eller mot en persons behörighet att
i en viss egenskap uppträda, äfven grund för
dylik anmärkning; t. ex. jäf mot fordran vid
lagsökning eller i konkurs, jäf mot en persons
tilltänkta äktenskap med en annan, domar- och
vittnesjäf. Viktigast bland jäfven äro de bägge
sistnämnda. Domare kan jäfvas, om han är inhabil,
d. v. s. icke uppfyllt alla de villkor, som för
utöfning af ämbetet äro föreskrifna, eller om han
skäligen kan antagas vara partisk i sitt omdöme
i saken, såsom när han står i skyldskaps- eller
svågerlagsförhållande till endera af parterna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>