hvarje kompani eller motsvarande enhet under en särskild officers befäl. Manskapet öfvas i alla idrotter, äfven velociped- och skidåkning, och, där det låter sig göra, i jakt på vilda djur. Från 1895 har ett antal, till en början 12, af hvarje kommandos manskap gjorts beridet och utbildats till rapportryttare. Jägarkommandot bibehålles som sådant äfven i krig, och under senaste kriget med Japan hade hvarje asiatiskt skarpskytteregemente ett beridet jägarkommando om 144 man. C. O. N. Jäger, Johannes. Se Crotus Rubianus. Jæger [jǟ-], norsk släkt. 1. Nikolaj Henrik J., stadsfogde i Arendal, f. 1780, d. 1846, utgaf holländskt lexikon, grammatik och läsebok. 2. Henrik Bernhard J., den föregåendes sonson, litteraturhistoriker, född 4 jan. 1854 i Bergen, d. 19 dec. 1895 i Kristiania, aflade 1874 examen artium, hade därefter anställning vid en huvudstadstidning, var en tid artistisk rådgifvare vid Kristiania teater, tills platsen 1883 indrogs. Spelåret 1888—89 var han instruktör vid Bergens teater. J. utgaf ett par dramatiska arbeten, Löse fugle (1882), Arvegods (1885) samt proverbet Et fotografi (1881). I tidningspressen var J. en flitig medarbetare, i synnerhet som följetongsförfattare och kritiker. En kort tid redigerade han ock ”Ny illustreret tidende”. Mest framstående var han som litteraturhistoriker genom Literaturhistoriske pennetegninger (1878), Norske forfattere. Literaturbilleder (1883), Mixed pickles (1889), Henrik Ibsen 1828—88 (1888; öfv. till flera språk), Henrik Ibsen og hans værker (1892) och Illustreret norsk literaturhistorie (2 bd, 1892—96, ofullb.; efter förf:s död afslutad af skolföreståndaren O. Andersson, 1897), hans förnämsta verk. 3. Hans Henrik J., sonson till J. 1, författare, f. 2 sept. 1854 i Drammen, d. 8 febr. 1910 i Kristiania, hade fört ett rätt äfventyrligt sjömanslif, då han 1875 blef student och tio år senare utgaf romanen Fra Kristiania-bohémen (2:a omarb. uppl. 1895), som ej utmärkte sig för litterärt värde, men kännetecknades af brutal framfusighet och inom det akademiska och konstnärliga lägret i Norges hufvudstad framkallade den s. k. ”bohemrörelsen”, som i flera hänseenden präglat kulturströmningarna i Norge de sista 25 åren. Tack vare sin godmodighet hade J. vunnit ett stort antal vänner och kamrater, och dessa togo parti för honom, då regeringen genom åtal och domfällande inskred mot hans författarskap med dess samhällsupplösande tendenser. Slitningarna blefvo så mycket mera i ögonen fallande, som de följde på dyningarna efter riksrättsstriden och inträffade samtidigt med, att politiska kombinationer beredt det västländska kyrkopartiet och dess omfattande organisationsplaner en framstående plats i Norges samhällslif. På det hela taget bestod ”Fra Kristiania-bohémen” såväl som J:s öfriga böcker, hvilka ständigt konfiskerades, af rena monstruositeter och utopiska drömmerier, som vid hans död voro mer än halfförgätna; upplagorna voro delvis ytterligt små och distribuerades privat. 4. Oscar Gustav J., den förres broder, nationalekonom, politiker, f. 16 juni 1863, blef student 1881 och 1894 filos. doktor på en afh. om Den moderne statsökonomis grundlæggelse ved Adam Smith (tysk uppl. 1899). Efter 1897 aflagd juridisk ämbetsexamen blef J. 1898 universitetsstipendiat och utnämndes 1902 till professor i statsekonomi och finansvetenskap vid Kristiania universitet. Han har flera gånger anlitats vid kommittéutredningar i sociala frågor och är ordf. i den 1907 tillsatta departementala kommittén för utarbetande af förslag till invaliditets- och ålderdomsförsäkring, omfattande hela norska folket. Förutom en mängd nationalekonomiska uppsatser (mest i ”Statsökonomisk tidsskrift”) har han skrifvit äfven flera dogmkritiska och liberalt kyrkopolitiska broschyrer, påverkad bl. a. af V. Rydberg, och flitigt deltagit i pressdiskussionen om dithörande frågor. J. deltog 1909 i bildandet af det nya, Michelsen närstående partiet ”Det frisindede venstre”. 1—3. O. A. Ö. 4. V. S—g. Jäger, Gustav, tysk målare, f. 1808 i Leipzig, d. 1871, studerade i sin födelsestad, i Dresden, München och Rom. Från 1837 målade han i slottet i München fresker efter utkast af Schnorr. 1847 kallades han till direktor för konstakademien i Leipzig. Hans förnämsta monumentalverk äro väggmålningarna i Herder-rummet i Weimars slott (1848). Han målade dessutom religiösa oljetaflor, såsom Moses bön under slaget (1835), Jesu grafläggning (1838), Mose begrafves af änglar (liksom den föregående i Leipzigs museum), Synderskan vid Jesu fötter (1850) och Den heliga Katarinas testamente (1855, Dresdengalleriet). Hans teckningar till Cottas bibel räknas till det bästa, som den nyare tyska konsten i denna riktning åstadkommit. J. var en stillsam karaktär, som lefde i sina ideala drömmar, svärmiskt och innerligt tillgifven romantiken och dess ledare. C. R. N. (G—g N.) Jäger (skref sig Jaeger), Eduard, ritter von Jaxtthal, österrikisk ögonläkare, f. 1818 i Wien, d. där 1884, 1854 docent och 1883 ord. professor i Wien, egnade sig med särskild förkärlek åt oftalmoskopien och utgaf bl. a. en mycket använd oftalmoskopisk atlas. Allmänt kända och begagnade äro äfven hans stilskalor (9:e uppl. 1896) för bestämmandet af synskärpan. R. T—dt. Jäger, Emil Friedrich Oskar, tysk historieskrifvare, pedagog, f. 26 okt. 1830 i Stuttgart, var 1865—1901 direktor för Friedrich-Wilhelms-gymnasium i Köln, erhöll sedan n. h. o. v. af ord. professor i pedagogik i Bonn och geheime regeringsråd och har äfven varit politiskt verksam som en af de nationalliberales ledare i Rhenländerna. Bland hans historiska arbeten märkas Geschichte der römer (1861; 8:e uppl. 1901), Geschichte der griechen (1866: 7:e uppl. 1908), Die punischen kriege, nach den quellen erzählt (3 bd, 1869—70), Geschichte der neuesten zeit vom Wiener kongress bis zur gegenwart (3 bd, 1874—75; 25:e uppl. 1904) och Weltgeschichte (4 bd, 1887—89, 6:e uppl. 1904). J. har utgifvit äfven tal och uppsatser (Pro domo, 1894, Erlebtes und erstrebtes, 1907) samt författat åtskilliga skrifter om gymnasiet och undervisningen, såsom Gymnasium und realschule erster ordnung (1871), Aus der praxis (del I 1883, 2:a uppl. 1885; del II 1897, 2:a uppl. 1901) och Didaktik und methodik des geschichtsunterrichts (1895, 2:a uppl. 1904). Tills. med G. Uhlig har han varit utgifvare af tidskriften ”Das humanistische gymnasium”. G. W—k. Jäger (skrifver sig Jaeger), Gustav, tysk zoolog, f. 1832, blef 1858 zoologie docent i Wien,