utan diftonger. Om folkmålen i J. se Svenska landsmålen I, II och XIII samt Noreen, "Vårt språk", I (1903). Litt.: J. O. Hagström, "Beskrifning öfver Jemtland" (1751), A. Hülphers, "Samlingar till en beskrifning öfver Norrland. 2. Jemtland" (1775), P. Rissler, "Anteckningar om Jemtlands län" (1866), E. Bull, "Bidrag til J:s historie fra Kristian III til Kristian IV" (i "Hist. afhandl. tilegnet professor dr J. E. Sars", 1905). Se vidare den i art. Härjedalen, sp. 144--145 anförda litteraturen. Lll. Jämtlands bibliotek. Se Frösön. Biblioteket skall, med regeringens tillstånd, flyttas till Östersund. Jämtlandsboskapen. Se Fjällboskapen. Jämtlands fältjägarkår (N:o 23) och Jämtlands hästjägarkår (N:o 8) voro roterade och förlagda i Jämtland. Detta landskap hade redan 1645 förbundit sig att hålla 300 ständiga knektar, men indelades 1689 till ett slags rusthåll med 1,048 nummer, hvilka skulle utgöra "Jämtlands dragonregemente". Detta blef dock aldrig beridet. Regementet blef 1820 äfven till namnet infanteri, då det började kallas Jämtlands fältjägarregemente. Det förändrades samtidigt till rotehåll, ehuru rotehållarna fortfarande fingo åtnjuta de förut anslagna hemmansräntorna. Styrkan nedsattes 1827 till 800 man. -- Sedan gammalt hade en hästjägarskvadron om 100 man varit indelad i landskapet, och för att erhålla ytterligare en sådan anslogos 1830 200 nummer af fältjägarregementet till detta ändamål. Ny rotereglering verkställdes 1851, hvarvid landskapet indelades i 925 rotar, af hvilka 525 lämnades till den s. k. Jämtlands fältjägarkår och 200 dubbelrotar till Jämtlands hästjägarkår. Af dessa sistnämnda rotar höllo halfva antalet karl och andra hälften häst. Till roteringens understöd anvisades vid samma tillfälle i ett för allt 11,850 rdr. Därjämte utgingo i st. f. till det förra rusthållet anvisade augmentsräntor i Medelpad årligen 4,540 kronor. Af dessa och andra medel bildades Jämtlands roteringskassa, från hvilken hvarje rote, som höll fältjägare, och hvarje dubbelrote årligen bekommo 20 kr. samt den sistnämnda vid remontering 250 kr. Fältjägarkårens verkliga styrka utgjorde slutligen 22 officerare, 18 underofficerare och 529 man samt hästjägarkårens 9 officerare, 8 underofficerare, 192 man och 194 hästar. Båda kårernas mötesplats var Frösö läger nära Östersund. Den förra kåren har utvecklats till Jämtlands fältjägarregemente (se d. o.), den senare till Norrlands dragonregemente (se d. o.). C. O. N. Jämtlands fältjägarregemente (N:r 23) är en utveckling af Jämtlands fältjägarkår (se d. o.), hvilken gjordes 1892, då dennas nummerstyrka genom tillägg af volontärer uppbragtes till 700 man (500 indelta, 200 volontärer eller värfvade). Genom 1901 års härordning blef regementet likställdt med öfriga infanteriregementen. Det erhåller sitt värnpliktiga manskap från Jämtlands län och från nordligaste delen af Gäfleborgs län. Det kommer att förläggas till Östersund. C. O. N. Jämtlandshäst. Se Hästafvel, sp. 169. Jämtlands hästjägarkår. Se Jämtlands fältjägarkår. Jämtlands län omfattar landskapen Jämtland och Härjedalen samt en liten del af det egentliga Hälsingland (se dessa ord) och är beläget mellan 61° 34' och 65° 7' n. br. samt 1° 1' och 6° 3' v. lgd från Stockholms observatorium och gränsar i v. till Norge, i s. till Kopparbergs län, i ö. till Gäfleborgs och Västernorrlands län och i n. ö. till Västerbottens län. Länets största längd, i n.--s., är 390 km. och största bredd, i ö.--v., inemot 250 km. Ytinnehållet är 50,972 kvkm., i hvilken summa ingå 297 kvkm., som ännu ej kunnat fördelas på de särskilda socknarna och ej heller på land och vatten; arealen af land upptages därför t. v. till 47,512 kvkm. och af vatten till 3,460. Folkmängden vid 1909 års slut utgjorde 117,021 personer (59,749 mankön och 57,272 kvinnkön), hvaraf 108,812 å landsbygden och 8,209 i länets stad. Folkmängdstätheten var sålunda blott 2 à 3 personer på 1 kvkm. land. I förhållande till rikets folkmängd hade länet 2,14 proc. däraf och var näst det sista i ordningen af länen beträffande såväl folkmängden som folkmängdstätheten. Folkökningen i länet har varit ganska betydande, och folkstocken har på de sista femtio åren nära fördubblats och under de senaste tjugufem åren ökats med fullt 29 proc., och folkmängden särskildt i staden har under dessa tidsperioder blifvit resp. fyrdubblad och fördubblad. I folkmängden ingår till ringa del en lappbefolkning, som vid 1909 års slut räknades till 860 personer. (Om åtgärder för lappväsendet i J. se Jämtländska lappväsendets fond och Jämtländska renbetesfjällens skogsfond.) I afseende på proportionen mellan könen började detta län 1863 uppvisa flera mankön än kvinnkön -- hvilket förhållande sedan inträdt äfven i de andra nordligaste länen --, och detta har därefter fortgått, så att ofvan anförda tal uppvisa mot 1,000 mankön blott 959 kvinnkön, medan detta tal för riket lägst varit 1,045. -- I judiciellt hänseende är länets landsbygd delad i 4 domsagor under Svea hofrätt, nämligen Jämtlands östra, norra och västra domsagor samt Härjedalens domsaga. Fögderierna äro ock 4, nämligen J:s östra, J:s norra, J:s västra och J:s södra fögderi, af hvilka de tre första sammanfalla med de liknämnda domsagorna och det fjärde med Härjedalens domsaga; de omfatta resp. 6, 6, 7 och 7 länsmansdistrikt. Länets enda stad, Östersund, har sin rådstufvurätt. Landskommunerna äro 59, inom hvilka finnas 6 municipalsamhällen. -- I ecklesiastikt hänseende ingå länets församlingar i Härnösands stift, där de bilda 4 kontrakt, och äro 1 stads- och 60 landsförsamlingar, af hvilka 1 har en liten del inom Kopparbergs län. -- Länet ingår i Norra bergmästar-, Norra post- och telegraftrafikdistrikten, i Nedre norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet samt i dels Mellersta Norrlands, dels Gäfle-Dala skogsdistrikt och utgör justeringsdistriktet n:r 48. Vidare omfattar länet 7 provinsialläkardistrikt, hvarjämte finnas 6 extra-provinsialläkardistrikt. I staden ligger länslasarettet. Inom länet, i synnerhet i fjälldalarna, har upprättats en mängd talrikt besökta enskilda kurorter, äfven för lungsotspatienter. Två länsveterinärer äro i länet anställda. I juni 1910 trädde en tillfällig remontdepå på Kungsgården i verksamhet. -- En landtmannaskola finnes på Frösön och en folkhögskola i Birka (adress Täng), Ås socken. -- I riksdagens Första kammare