har länet 3 representanter och i den Andra (f. n. och till 1911 års val) 4 från landsbygden, medan staden är förenad med Hudiksvall till en valkrets. Fr. o. m. 1911 års allmänna val utses 3 repr. inom hvardera af länets två valkretsar. -- Af länets egovidd af fast mark upptaga åker och annan odlad jord 1,2 proc., naturlig äng 0,8 och skogbärande mark 62. En medelmåttig skörd beräknas i 1,000 hl. af råg till 13, korn 170, hafre 14, blandsäd 4, ärter 5, potatis 230 och andra rotfrukter 75. Om ock de bördigaste socknarna ha öfverskott af spannmål, har dock länet i sin helhet brist för det egna behofvet. Kreatursstocken 1908 uppgafs till 15,625 hästar, 61,133 nötkreatur, hvaraf 45,436 kor och 14,130 ungnöt, 48,005 får, 24,011 getter och 9,795 svin; lappbefolkningen hade 18,570 renar 1909. I regel förefinnes öfverskott till afsalu af hästar, nötkreatur och ladugårdsalster. Skogstillgången är trots den mycket betydliga afverkningen mer än tillräcklig, men allt mindre dimensioner afyttras. Någon egentlig bergshandtering förekommer ej; i de kalkförande områdena ingår kalkbränning i binäringarna till jordbruket. Brännvinsbränning bedrifves ej inom länet. Fabriksverksamheten, frånsedt förädlingen af skogsprodukter, är af ringa betydelse. Vid 153 fabriker med 2,078 arbetare uppgick 1907 värdet till 9,1 mill. kr., hvaraf kommo på trämassefabriker 3,6 mill. och på sågverk och hyflerier 3 mill. kr. Den för bevillning taxerade inkomsten var 0,79 mill. kr. Stora mängder af skogsprodukterna flottas ned mot kusten, där de bearbetas af flera aktiebolag, som i länet ega fastigheter, och af dessa bolag hade 1905 de sex största, hvilkas fastigheter där taxerats till mer än 1 mill. kr., jordbruksfastigheter till ett taxeringsvärde af 11,2 mill., men andra fastigheter till blott 0,2 mill. kr. Handtverkarnas antal 1907 var 979 med 544 arbetare, och den för bevillning uppskattade inkomsten af handtverksdriften uppgick till 470,493 kr. Antalet handlande var s. å. 648 med 447 biträden, och inkomsten af handelsrörelsen uppskattades till 1,122,653 kr. Af fartyg om minst 20 nettoton funnos 12 ångfartyg, tillsammans 588 ton och 1,161 hästkrafter. -- Vid 1909 års slut funnos i länet 359 km. statens järnvägar, af Norra stambanan och Norrländska tvärbanan, samt 27 km. af den enskilda, normalspåriga Orsa--Härjedalens järnväg. -- Hemmantalet å landsbygden utgör 1,110,03 mantal och beräknades för staden till 0,95. Taxeringsvärdet 1909 var för jordbruksfastigheter 77,991,100 kr. å landsbygden och 159,900 kr. i staden samt för annan fastighet 8,257,700 kr. å den förra och 10,994,200 kr. i den senare, hvartill kommer värdet af statens och menigheters bevillningsfria fasta egendom, taxerad å landsbygden till 12,512,700 kr. och i staden till 1,443,200 kr. Någon fideikommissegendom finnes ej inom länet. Vid slutet af 1905 var den fasta egendom, som tillhörde inhemska aktiebolag, taxerad till 21,786,200 kr., hvaraf allra största delen kom på trävarubolag, nämligen Skönviks ab. 3,1, Vifstavarfs ab. 3, Bergvik och Åla nya ab. 1,7, tre andra aktiebolag öfver 1 mill. kr. o. s. v. Vid samma tid var den 137 utländska undersåtar tillhöriga fasta egendomen taxerad till 1,441,150 kr., hvaraf 261,750 kr. kommo på 132 norrmän. J. erhöll sitt nuv. område 1810. K. S. Jämtlands norra domsaga, i Jämtlands län, omfattar Lits, Hammerdals, Rödöns tingslag. 14,427 kvkm. 31,308 inv. (1909). Jämtlands norra kontrakt, i Härnösands stift, omfattar de sex pastoraten Hammerdal och Gåxsjö; Ström och Alanäs; Lit, Kyrkås och Häggenås; Rödön, Näskott, Aspås och Ås; Föllinge, Laxsjö och Hotagen; Frostviken. De två sistnämnda församlingarna ha hvar sin lappförsamling. 14,427 kvkm. 31,308 inv. (1909). Jämtlands revir. 1. Norra Jämtlands revir omfattar samtliga socknar i Hammerdals, Lits, Rödöns och Sunne tingslag af Jämtlands län och är uppdeladt i 3 bevakningstrakter samt har en kronoparksareal af 16,280 har produktiv skogsmark, som 1904 lämnade en bruttoinkomst af 93,121 kr. och en nettobehållning af 68,103 kr. eller 4,18 kr. per har skogsmark. -- 2. Västra Jämtlands revir omfattar samtliga socknar i Hallens, Undersåkers, Offerdals och Ovikens tingslag af Jämtlands län och är uppdeladt i 4 bevakningstrakter med namn efter ofvannämnda tingslag. Kronoparkerna ha en areal af 26,580 har produktiv skogsmark, som 1904 lämnade 66,381 kr. i bruttoinkomst och 46,641 kr. i netto eller 1,75 kr. per har. -- 3. Östra Jämtlands revir omfattar samtliga socknar i Ragunda, Refsunds och Brunflo tingslag af Jämtlands län och är uppdeladt i 3 bevakningstrakter samt har en kronoparksareal af 16,018 har produktiv skogsmark, som år 1904 lämnade en bruttoinkomst af 193,383 kr. och en nettobehållning af 167,373 kr, eller 10,45 per har skogsmark. 1--3. G. Sch. Jämtlands roteringskassa. Se Jämtlands fältjägarkår. Jämtlands södra kontrakt, i Härnösands stift, omfattar de fem pastoraten Berg, Åsarne, Klöfsjö och Rätan; Sveg, Älfros och Linsell; Hede (med lappförsamling), Storsjö, Vemdalen och Tännäs (med Ljusnedals bruk); Lillhärdal; (Hogdal eller) Ytter-Hogdal och Öfver-Hogdal. Arealen något mer än 16,520 kvkm. 19,143 inv. (1909). Jämtlands västra domsaga, i Jämtlands län, omfattar Sunne, Ovikens, Hallens, Undersåkers, Offerdals tingslag. 12,267 kvkm. 25,567 inv. (1909). Jämtlands västra kontrakt, i Härnösands stift, omfattar de fem pastoraten Oviken och Myssjö; Undersåker (med lappförsamling), Mörsill, Åre och Kall; Alsen och Mattmar; Offerdal; Hallen och Marby. 11,951 kvkm. 21,338 inv. (1909). Jämtlands östra domsaga, i Jämtlands län, omfattar Ragunda tingslag samt Refsunds, Brunflo och Näs tingslag. 7,455 kvkm. 32,843 inv. (1909). Jämtlands östra kontrakt, i Härnösands stift, omfattar de nio pastoraten Refsund, Sundsjö, Bräcke, Bodsjö och Nyhem; Brunflo, Marieby, Lockne och Östersunds stad; Näs och Hackås med Gillhofs kapell; Sunne och Norderön; Frösön; Ragunda; Hällesjö och Håsjö; Fors; Stugun och Borgvattnet. 7,776 kvkm. 45,281 inv. (1909). Jämtländska lappväsendets fond, en genom k. beslut 22 maj 1891 inrättad och under Statskontorets inseende ställd fond, som har uppkommit till följd af ett stadgande (i 1886 års lag ang. de svenske lapparnas rätt till renbete inom landet) därom, att sådana renbetesland, som ej användas, böra, intill dess behof af dem för lapparna åter uppstår, genom länsstyrelsens försorg utarrenderas till bete och slåtter