sitt höga pris funnit afsättning öfver hela världen. Å andra sidan ha svenskarna mycket tidigt tillgodogjort sig götframställningsmetoderna, och sedan 1895 är götjärnsproduktionen större än välljärnsproduktionen. Ursprungligen kom bessemermetoden mest i användning, men den får mer och mer vika för martinmetoderna, särskildt den basiska. Äfven den svenska götmetallen utmärkes af en mycket hög kvalitet och exporteras i afsevärd utsträckning. Å andra sidan importeras mycket järn i form af järnvägsskenor, byggnadsbalkar och plåt. Den svenska järnhandteringen rustar sig dock mer och mer att upptaga konkurrensen i fråga om dessa prisbilligare järnvaror. De elektriska järnframställningsmetoderna ha i Sverige tilldragit sig mycken uppmärksamhet, då de synas särskildt lämpliga att komma till användning med den billiga vattenkraft och de höga bränslepris, som här äro för handen.

Fig. 3. Grafiskt schema öfver järnframställningsmetoderna samt järntillverkningen i Sverige 1908.

Följande siffror öfver tackjärnstillverkningen i de förnämsta järntillverkande länderna för 1907 åskådliggöra järnhandteringens omfattning. Amerikas förenta stater tillverkade omkr. 26,2 mill. ton, Tyskland 13 mill., Storbritannien 10 mill., Frankrike 3,6 mill., Ryssland 2,8 mill., Belgien 1,4 mill., Österrike 1,4 mill. och Sverige 0,6 mill. Världens totala tackjärnstillverkning uppgick 1907 till omkr. 61 mill. ton, 1897 till 33,5 mill. ton och 1887 till 22,8 mill. ton. Enligt Kommerskollegii berättelse ang. bergshandteringen funnos i Sverige 1908 145 masugnar (hvaraf dock 24 icke under året voro i verksamhet), i hvilka framställdes 567,800 ton tackjärn till ett värde af 40 mill. kr. S. å. användes i Sverige 278 färskningshärdar, 20 bessemerugnar, 61 martinugnar, 9 degelstålsugnar, 4 elektriska smältugnar och 5 brännstålsugnar. Tillverkningen af vällmetall uppgick till omkr. 152,300 ton, bessemergötmetall 81,000 ton, hvaraf 43,000 ton i ugnar med basisk infodring, martingötmetall 354,400 ton, hvaraf 203,000 ton ”basiskt”, samt degelgötmetall 1,169 ton. Det totala värdet af det smidbara järnet uppgick till omkr. 62 mill. kr. Vid järnverken voro anställda 16,270 arbetare. 1. P. T. C. (H. E.) 2. I. O.