de första bandelarna Jonsered—Göteborg och Lund—Malmö öppnades för trafik, till 1908 framgår af följande sammandrag. Under öfverste Ericsons tid öppnades för allmän trafik hela Västra stambanan (Stockholm—Göteborg) jämte dess utgreningar, dels till Södertälje, dels från Hallsberg till Örebro, äfvensom af Södra stambanan (Falköping—Malmö) linjerna Malmö—Liatorp och Falköping—Mullsjö. Den återstående delen af Södra stambanan var fullbordad vid slutet af 1864. Nordvästra stambanan (Laxå—norska gränsen) äfvensom den s. k. Sammanbindningsbanan genom Stockholm fullbordades 1871. Östra stambanan (Katrineholm—Nässjö) fullbordades 1874 och linjen Sköfde—Karlsborg 1876. Af Norra stambanan (räknad från Stockholm till Morjärv) fullbordades linjen Stockholm—Storvik 1866—75 (Stockholm—Uppsala 1866, Uppsala—Krylbo 1873 och Krylbo—Storvik 1875), linjen Storvik—Ånge — där denna stambana är satt i förbindelse med den 1882 färdiga s. k. Tvärbanan genom Jämtland — 1881, linjen Bräcke—Sollefteå 1886, linjen Långsele (föreningsstation för Sollefteålinjen) — Vännäs 1891, linjen Vännäs—Boden 1894 samt under de följande åren t. o. m. 1903 utom linjen från Boden till Morjärv äfven linjerna därifrån till Luleå och till Riksgränsen. Om den projekterade Inlandsbanan se d. o. Genom inköp 1885 och ombyggnad af den förut befintliga smalspåriga järnvägen mellan Sundsvall och Torpshammar samt den likaledes smalspåriga järnvägen mellan Söderhamn och Bergvik och dennas framdragande till Kilafors station äro kuststäderna Sundsvall och Söderhamn satta i förbindelse med Norra stambanan. Genom af staten utförda järnvägsbyggnader är förbindelse åvägabragt jämväl mellan Norra stambanan och kuststäderna Hudiksvall, Örnsköldsvik och Umeå. Sidobanan Ljusdal—Hudiksvall (hvaraf den förr befintliga smalspåriga sträckan Näsviken—Hudiksvall i likhet med de två nyssnämnda hade inköpts af staten) öppnades sålunda för trafik 1888, banan Mellansel—Örnsköldsvik 1892 och banan Vännäs—Umeå 1896. Den s. k. Värtan-banan, som från stationerna Karlberg och Tomteboda förbinder stambanan med Stockholms hamn vid Lilla Värtan, öppnades för trafik 1882. Genom köp har statsverket ytterligare förvärfvat de af enskilda anlagda järnvägarna Hallsberg—Mjölby 1879, Luleå—Gällivare 1891 samt Göteborg—Hälsingborg, Åstorp—Höganäs, Landskrona—Ängelholm och Malmö—Billesholm 1896. Dels genom nybyggnad, dels genom inköp 1900—09 ha tillkommit banan Örebro—Krylbo, banan Örebro—Svartå, den s. k. Bohusbanan (Göteborg—Uddevalla—Skee—Strömstad) samt linjen Malmö—Trälleborg, hvilken sistnämnda bandel inköptes i samband med anordnandet af statens nya ångfärjeled mellan Trälleborg och Sassnitz på Rügen. Den första ångfärjeleden mellan Malmö och Köpenhamn togs i trafik 1900. (Ångfärjeleden mellan Hälsingborg och Helsingör är dansk.) Genom statens försorg ha sålunda kommit till stånd med Norge tre olika förbindelser, nämligen genom Värmland till Kristiania, genom Jämtland till Trondhjem och genom Lappland från Boden öfver Gällivare, Kiruna och Riksgränsen till Narvik; med Danmark öfver Malmö till Köpenhamn och med Tyskland öfver Trälleborg till Sassnitz, och numera är sålunda det skandinaviska normalspåriga järnvägsnätet satt i direkt förbindelse med den europeiska kontinentens. Sammanlagda längden af statens järnvägar vid 1908 års slut utgjorde 4,341 km. Se den utförliga skildringen "Statens järnvägar 1856—1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning” (3 bd, 1906). Från de nu nämnda statsbanorna ha genom privat företagsamhet i förening med bidrag från stat och kommuner enskilda järnvägar blifvit byggda till de flesta af landets kuststäder äfvensom till städerna vid de stora insjöarna. Så utgå från Västra stambanan enskilda banor till Nyköping och hamnen vid Oxelösund samt Eskilstuna och Torshälla, till Finspång i Östergötland, till Mariestad, Skara, Lidköping, Vänersborg och Uddevalla, till Hjo, Tidaholm, Borås och Varberg; från statsbanan Hallsberg—Mjölby banor till Askersund, öfver Vadstena till Ödeshög och Mjölby—Hästholmen, från olika stationer vid Södra stambanan enskilda banor till Ulricehamn, Eksjö, Oskarshamn, Halmstad, Växjö, Kalmar, Säfsjöströms bruk, Karlskrona och Karlshamn, till sjön Bolmen samt till de skånska städerna Hälsingborg, Landskrona, Trälleborg, Ystad, Simrishamn, Kristianstad och till Sölvesborg; från Östra stambanan en enskild bana till Åtvidaberg och Västervik, hvilken stad genom en järnväg till Hultsfreds station på Nässjö—Oskarshamns järnväg är satt i förbindelse äfven med Vimmerby och södra Sveriges järnvägsnät; från Nordvästra stambanan enskilda banor till Stribergs järnmalmsfält, till Nora, till Otterbäckens hamn vid Vänern och till Filipstad. Vid Kils station korsas Nordvästra stambanan af landets största enskilda bana, Bergslagernas järnväg, som sammanbinder Göteborg och Falun, därvid berörande Åmål och genom en kort sidobana från Daglösens station äfven Filipstad. Från denna bana, som vid Öxnered korsar banan mellan Herrljunga och Uddevalla, utgår vid Melleruds station en järnväg genom Dalsland till norska gränsen, där den sammanbindes med den norska Smaalensbanan och därigenom bildar den fjärde förbindelselänken mellan Sverige och Norge. Från Filipstad sträcker sig en järnväg norrut till hamnplatsen Edebäck vid Klarälfven. Vid Hörkens station ansluter sig en bana från Annefors. Vid Ludvika och Ställdalen är Bergslagernas järnväg satt i förbindelse med den en längre sträcka jämnlöpande äldre järnvägen, som sammanbinder Ludvika och Nya Kopparbergs m. fl. järnmalmsfält med Linde och Örebro. Vid Borlänge station tillstöter en bana från Krylbo — vid Norra stambanan — med fortsättning till sjön Siljan, hvarigenom en bekväm förbindelseled är sträckt mellan Dalarna och hufvudstaden. Från Bergslagernas järnvägs andra ändpunkt Falun är förbindelse medelst järnväg sedan lång tid tillbaka åvägabragt med Gäfle, och från denna stad finnes järnväg till Uppsala med bibanor till Dannemora och Söderfors. Från Dannemora är en bana anlagd till Hargs hamn vid Ålands haf. Från Uppsala utgår äfven en bana öfver Länna bruk till Norrtälje. Utom de åt n. och s. löpande stambanorna utgår från Stockholm landets näst största enskilda bana, Stockholm—Västerås—Bergslagens järnväg, öfver Enköping och Västerås till Köping, där den sammanträffar med Sveriges äldsta järnväg,