ilgods (jfr nedan) af högst 10 kg. vikt och 50 kbdm. rymd och som indelas i tre klasser, omfattande paket af t. o. m. 2, 5 resp. 10 kg., utgå afgifterna per stycke. På längre afstånd undergå afgifterna en relativt ringa förhöjning. För ilgods, hvarmed förstås gods, som skall befordras snabbare än vanliga godssändningar (fraktgods) och som därför i allmänhet transporteras med det ordinarie bantåg, som snarast efter godsets inlämnande framkommer till bestämmelseorten, samt efter framkomsten utlämnas så fort ske kan och framför annat, bantåget åtföljande gods, utgå afgifterna per 10 kg. för styckegods, d. v. s. sändningar intill 2,500 kg., samt per 100 kg. för vagnslastgods, d. v. s. sändningar om minst 2,500 kg. Afgifterna bruka stå i visst förhållande till den för fraktgods gällande högsta tariffen. Å statens järnvägar utgå sålunda afgifterna för ilgods i sändningar intill 2,500 kg. med ungefär 100 proc. och i sändningar om minst 2,500 kg. med 50 proc. högre afgifter än i fraktgodstariffen 1 samt i sändningar om minst 5,000 kg. lika med afgifterna i nämnda tariff. För styckegods, för hvilket frakt skall beräknas för minst 20 kg., skall förutom frakten beräknas en inskrifningsafgift af 10 öre för hvarje i sändningen ingående kolli. Minsta afgiften utgör 25 öre, inskrifningsafgiften oberäknad. — För fraktgods äro afgifterna fastställda per 100 kg. Alltefter godsets olika värde och hvarje sändnings vikt fraktdebiteras godset efter olika tariffer, enligt hvad närmare angifves i en godsindelning. De ordinarie fraktgodstarifferna äro å statens järnvägar 12 stycken, hvartill komma ännu två i godsindelningen angifna tariffer, nämligen tariff 1—15 proc. samt tariff U (= tariff 12—20 proc.). Afgifterna bilda en fallande tariff. Frakten beräknas för styckegods efter begynnande tjugutal kg., dock ej för mindre vikt än 40 kg., samt för vagnslastgods efter begynnande 100 kg. Minsta afgiften för styckegods är 25 öre, för vagnslastgods 5 kr. Jfr Järnvägssamtrafik. A. Aqt. Järnvägstelegraf l. Bantelegraf finnes i regel anordnad vid alla järnvägar, som äro öppnade för allmän trafik, och har till särskildt och främsta ändamål att betjäna tågledningen vid banan samt att öfverbringa egna angelägna tjänstemeddelanden, men är äfven öppen för den privata telegramväxlingen. Järnvägsstationernas apparater, som hittills för det mesta varit s. k. visarapparater, börja numera allmänt utgöras af morseapparater. Anordningarna i öfrigt för en järnvägstelegraf äro fullt lika som för den allmänna telegrafen med stolplinjerna uppsatta utefter banan å järnvägens eget område. H. L. Järnvägstid, Järnvägstidtabell. Se Tidtabell. Järnvägstjänstemannaföreningar. Vid de svenska järnvägarna existerar ett stort antal tjänstemannaföreningar, af hvilka somliga fått ett afsevärdt antal medlemmar, exempelvis Svenska järnvägsmannaförbundet, bildadt 1899 med syfte bl. a. att verka för lagstiftning ang. normal arbetstid och rättvisas skipande vid befordringar och bestraffningar m. m. och f. n. (1910) räknar mer än 20,000 ledamöter. Det ger ut veckotidningen ”Signalen”, hvars upplaga är 24,000 ex. Den i ekonomiskt afseende mest betydande sammanslutningen är den 1888 bildade Järnvägsmännens lifförsäkringsförening, som vid 1910 års början hade en ansvarssumma af 7,371,831 kr. och en försäkringsfond af 1,520,262 kr. Sedan föreningens bildande ha i dödsfallsersättningar utbetalats 425,100 kr. och i s. k. blandade lif- och kapitalförsäkringar 345,204 kr. 31 dec. 1909 utgjorde antalet medlemmar 4,462. Försäkringsaftalet är träffadt med de s. k. förenade lifförsäkringsbolagen, utgörande fem af våra mest betydande försäkringsinstitutioner med bolaget ”Nordstjärnan” som förvaltande bolag. — Det är svårt att exakt angifva hela antalet föreningar af olika slag. Vid statens järnvägar existera omkr. 60, hufvudsakligen af ekonomisk art, såsom sjuk- och begrafningskassor m. m. De veterligen äldsta bland de ännu befintliga äro de 1869 bildade Maskinafdelningens sjukkassa i Göteborg och Maskinafdelningens enskilda begrafningskassa i Malmö. Af rent ideell art äro bland andra Järnvägsmännens helnykterhetsförbund, som stiftades 1901, samt Statsbanornas tjänstemannaförening, som bildades 1900 i syfte att förmedla sammanslutning mellan statsbanornas tjänstemän samt att bereda dem tillfälle till att afhandla och främja gemensamma intressen. En betydande institution är Svenska statsbanebetjäningens understödsförening, som bildades 1883 och har till syfte att befrämja medlemmarnas väl i ekonomiskt och moraliskt afseende samt att lämna understöd vid sjukdoms- eller olyckstillfällen samt begrafningshjälp vid medlems eller dennes hustrus död. Bland mera egenartade föreningar må nämnas Arbetarnas vid S. J. verkstäder i Malmö bageriförening, som bildades 1885, samt Utskyldskassorna för statsbanepersonalen i Stockholm (stiftad 1891) och för den inom Jukkasjärvi socken skattskrifna järnvägspersonalen (stiftad 1904), som har sin styrelse förlagd till Kiruna. De bägge senare föreningarna ha till ändamål att genom mottagande periodvis af delegarnas afgifter underlätta betalningen af utskylder till stat och kommun. — Se äfven Järnvägsmannasällskapet. W—n. Järnvägstracé, detsamma som banläge (se d. o.). Järnvägstrafikmedel, förv., en ord. inkomst för statsverket, som sedan 1878 införes i den årliga riksstaten med den förslagsvis beräknade behållningen af statens järnvägsdrift nästföljande år. Förut infördes bruttoinkomsten i riksstaten. Järnvägstrafikmedlen beräknades i regeringens förslag till riksstat för 1911 till 9 millioner kr. Kbg. Järnvägstrupper, krigsv., de tekniska truppformationer, som ha till uppgift att under krig anlägga och trafikera fältjärnvägar samt förstöra förut befintliga järnvägsförbindelser och återställa förstörda sådana. De organiserades första gången i Tyskland efter 1870—71 års krig, sedan under detta fälttåg uttagandet af järnvägsafdelningar ur pionjärtrupperna visat sig ej motsvara förväntningarna. Samtidigt uppsattes järnvägstrupper äfven i Ryssland, och sedermera följdes exemplet snart af de flesta andra länder. De tyska järnvägstrupperna, af hvilka en del under fred sköter trafiken vid den 70,5 km. långa militärbanan Berlin-Jüterbog, ha stora