Fig. 1. Jönköpings vapen.
har (hvaraf 99 har vatten). Med staden är sedan
1 jan. 1910 inkorporerad Ljungarums socken
(s. och ö. om staden), 3,207 har, hvilken till
betydlig del eges af staden. Ny stadsplan
är under utarbetning och kommer att omfatta
ej blott de redan under stadens jurisdiktion
lydande stadsdelarna Dunkehallar och Bymarken,
utan äfven den af staden inköpta delen af
Ljungarums socken. De bebyggda tomterna voro
vid 1908 års slut 659, de obebyggda 219;
därtill komma dock 652 bebyggda (lägenheter)
fastigheter, belägna dels inom stadsplaneområdet,
men utom det i tomter lagda, dels utanför den
gamla stadsplanegränsen. Folkmängden utgjorde
vid 1909 års slut 26,585 pers., hvaraf 8,609 i
Östra förs., 15,504 i Västra, 638 i Smålands
artillerireg:s församling och 1,834 i Ljungarums
förs. Sammanlagda fastighetsvärdet uppgick
1908 till 38,716,700 kr., hvaraf 1,791,200
kr. för jordbruksfastighet. Taxeringsvärdet å
stadens egendom utgjorde 3,160,400 kr., hvaraf
2,554,900 kr. å bevillningsfri. Vid 1908 års
slut uppgingo stadens bokförda tillgångar
till 6,984,777 kr. 9 öre och skulder till
4,656,030 kr. 96 öre. De debiterade utskylderna
utgjorde 1908 5 kr. 60 per bevillningskrona. I
bevillning erlades s. å. 49,448 kr. 71 öre och
i inkomstskatt 75,049 kr. 50 öre. Stadsjorden,
utom den i senare tid inköpta, är satt till 11
mtl. — Staden delas af Munksjön och en kortare
kanal, som sammanbinder Munksjön med Vättern,
i två delar, förenade medelst tre broar, af
hvilka den nordligaste är endast järnvägsbro på
statens järnväg. Staden anlades ursprungligen
v. om den ofvannämnda kanalen, men flyttades
efter att ha blifvit nedbränd till grunden
1612 ö. om densamma, och den östra stadsdelen
har ända till midten af 1890-talet utgjort
stadens hufvuddel och är fortfarande centrum
för stadens affärslif. Den gör med sina låga,
högst två våningar höga trähus och mestadels
krokiga gator och gränder ett gammaldags och
småstadsaktigt intryck. Den västra stadsdelen
har däremot breda, raka gator och ser, ehuru
äfvenledes till största delen bebyggd med trähus,
mera modern ut. V. om J. ligga de tätbebyggda,
men ännu oordnade förstäderna
Dunkehallar och
Bymarken, och i s. och s. v. ha under de senare
åren uppstått starkt växande egnahemssamhällen,
hufvudsakligen bebodda af arbetarbefolkning. J.
eger ett jämförelsevis stort antal vackra
parkanläggningar, och vid dessa äro de flesta
af stadens offentliga byggnader belägna. Så
äro i Västra stadsdelen vid skolparken (med
en vacker fontän af Molin och Börjesons byst
af V. Rydberg) och den från densamma endast af
Västra Storgatan skilda järnvägsparken belägna
Allmänna läroverket, som, sedan beslutad
ny läroverksbyggnad blifvit uppförd å det
s. k. gamla vallområdet, skall förändras till
kommunalhus, landshöfdingeresidenset (fig. 4),
riksbankshuset och läroverkets storartade
gymnastikbyggnad samt statens järnvägsstation och det nyuppförda, i
modern stil hållna telegraf- och posthuset. Vid
Hofrättstorget, 1907 försedt med vacker
plantering, i östra stadsdelen märkas Göta
hofrätts hus (fig. 5), en tung renässansbyggnad,
helt af sandsten, påbörjad under drottning
Kristinas regering, efter ritning af
Heinr. Gottwalt, men färdig först 1665, sedan
tredje våningen af brist på medel måst slopas,
rådhuset (fig. 6), färdigbyggdt i början af
1700-talet efter ritningar af Erik Dahlbergh,
1785 härjadt af eldsvåda, hvarvid flyglarna
och det kopparklädda taket med sin takryttare
nedbrunno, utan att sedermera ha återställts,
samt en större teaterbyggnad (sedan 1904; om
äldre teaterförhållanden i J. se R. Björkman,
”Ur J:s teaters historia”, 1904, separattryck). I
östra stadsdelen ligger, omgifven af en vacker
park, Kristina kyrka, uppförd 1649—73 i romansk
stil efter ritningar af H. Gottwalt; senare
uppfördes kyrkans torn (jfr fig. 8} af huggen
sandsten efter ritningar af E. Dahlbergh (den
nuv. låga tornhufven tillkom efter branden 1790;
se nedan). Stadens andra kyrka, Sofiakyrkan
(fig. 3), uppförd i gotisk stil och fullbordad
1888, ligger å en öppen, planterad plats i
västra stadsdelen, inom hvilken f. ö. märkas
Jönköpings troligen äldsta byggnad, Johan III:s
hospital eller det s. k. gamla lasarettet,
uppfördt 1570, på den s. k. Själagårdstomten,
numera användt som arbetarbostad, vidare
brandstationen (fig. 7), en synnerligen vacker
byggnad i gotisk stil, inrymmande brand- och
poliskår, samt stadens storartade gas- och
elektricitetsverksanläggningar. Där ligga
ock länets lasaretts- och kurhusbyggnader
med parkanläggning samt Göteborgssystemets
i förrenässans uppförda byggnad. Österut
dominera det sedan 1898 i J. förlagda
Smålands artilleriregementes kaserner, och
strax s. ö. om dem skola, enligt bestämmelse af
1909, kaserner byggas för Jönköpings regemente
å det gamla landshöfdingebostället Ryhofs
egor. Stadens hufvudgata, Östra Storgatan,
går genom hela östra stadsdelen; i närheten
af hamnen ligga där Stora hotellet samt
Smålandsbankens och Jönköpings stads och
läns sparbanks imponerande byggnader. Bland
öfriga byggnader märkas stadens nya varmbadhus
samt fyra folkskolor. Å Dunkehallarplatån,
30—50 m. öfver den egentliga stadens nivå,
ligger stadens kanske största sevärdhet, J:s
stadspark, hvars anläggning började 1896 och
som har en areal af omkr. 37 har och i fråga om
läge, härlig utsikt och omväxlande, storslagen
natur kan mäta sig med Skansen. I egenskap af
speciellt småländskt friluftsmuseum intar den ett
framstående rum. Bland mera intressanta, i parken
befintliga fornminnen (som sedan 1902 samlats i
synnerhet genom ingenjör Algot Fribergs försorg)
märkas Bäckaby kyrka (från 1400-talet),
fullt inredd och prydd med målningar,
Solberga utomordentligt vackra klockstapel
(från 1600-talet), en ryggåsstuga från Markaryds
socken, till största delen uppförd i början af
1600-talet, fullt möblerad, ett tråddrageri från
Gnosjö socken med tillbehör (från 1700-talet),
en spannmålsbod från Flisby socken m. m. Vidare
märkas där prof på berg- och malmarter inom
Småland, en imponerande minnessten öfver
bemärkta Smålandssöner samt ett storartadt
idrottsfält m. m. (se vidare J. A. Olsson,
”Jönköpings stadspark”, 1906). N. om stadens
järnvägsstation ligger yttre
