Jönköpings tändsticksfabrik (hufvuddelen af fabriksområdet).

1,8 mill. askar pr dag (pr år 540 mill.). Förutom de i handeln vanligen förekommande tillverkas askar jämte stickor i en hel del variationer, beroende på olika länders anspråk och med olika etiketter äfvensom för export fosforstickor efter en i senare tid förbättrad metod. Fabriksområdet (se ofvan och kartan öfver Jönköping) omfattar omkr. 15,4 har, bebyggdt med 70 st. större och mindre hus. Taxeringsvärdet var 1908 2,387,800 kr. Till fabriken höra ett litografiskt och accidenstryckeri, såg med 2 ramsågar, snickarverkstad och mekanisk verkstad, där alla fabrikens arbetsmaskiner tillverkas, centralstation för frambringande af elektrisk energi till såväl fabriksdriften som till belysning. För fabrikens arbetare, omkr. 1,000, finnas kassor (290,748 kr. 1 jan. 1909), donerade dels af bolaget till sjuk- och begrafningshjälp samt understöd och pensioner, dels af enskilda personer till undervisning och änkepensioner, och åt arbetarna ha sedan 1873 i 7 tvåvånings och 14 envånings stenhus jämte 1 tvåvånings och 2 envånings trähus uppförts bostäder om tills. 103 lägenheter om 1 rum och kök, 2 d:o om 2 rum och kök och 10 d:o om ett enkelrum. Dessutom finnas stora samlingssalar med lokaler för bibliotek, läsning, föredrag, musik m. m. Vid 1903 års början ingick bolaget tillika med 5 andra af landets större tändsticksfabriker (Jönköpings västra, Vulcans, Uddevalla, Annebergs och Västerviks nya) i det då nybildade Jönköpings och Vulcans tändsticksfabriks aktiebolag (inbetalt aktiekapital 10,014,000 kr.). Disponent är fr. o. m. 1 jan. 1909 E. von Seth (förut sedan 1 jan. 1903 vice disponent). Jfr K. F. Lundström, ”Tändsticksindustrien ... inom Sverige” (1899), och ”Jönköpings tändsticksfabrik” (i G. Ekerots ”Svenska industriella verk och anläggningar”, 1904). Jönköping—Vaggeryds järnväg, en särskildt i Jönköping använd benämning på järnvägslinjen Vaggeryd—Jönköpings hamn. Se Halmstad—Nässjö järnväg. Jöns Bengtsson, ärkebiskop. Se Oxenstierna. Jönsforsen. Se Fällforsen 2. Jöns Håkansson. Se Johannes Haquini. Jöns Jerichsson. Se Johannes Jerechini. Jönson-Rösiö, P. Se Rösiö. Jönsson, Önnert, sjömilitär, f. 13.april 1755, blef 1773 fänrik vid arméns flotta, 1777 löjtnant och 1785 kapten. Han deltog med utmärkelse i skärgårdsflottans strider mot ryssarna under 1788—90 års krig. Han anförde en division kanonslupar och jollar vid det s. k. viborgska gatloppet 3 juli 1790 samt vid Svensksund 9 s. m. Efter krigets slut utnämndes J. till major och 1804 till öfverstelöjtnant. Som chef för en afdelning kanonslupar deltog han äfven 1808 i kriget mot Ryssland och förde 2 aug. s. å. befälet i slaget vid Sandöström, i hvilket han stupade. En vacker minnesvård är rest å hans graf på Galärvarfvets kyrkogård på Djurgården i Stockholm. L. H.* Jönsson, Peter, riksdagsman, f. 16 dec. 1791 i Nässjö socken i Jönköpings län, d. 11 dec. 1859 å sitt hemman Träslända därstädes, representerade Tveta, Vista och Mo domsaga i bondeståndet vid riksdagarna 1834—35, 1840—41, 1847—48, 1853—54 och 1856—58. Mestadels led. af allmänna besvärs- och ekonomiutskottet, gjorde sig J. bemärkt för den kvicka träffsäkerhet och skärpa, hvarmed han häfdade sina från ståndets flertals afvikande konservativa åsikter. V. M. <img l>

Jönsson, Ola, riksdagsman, f. 25 aug. 1826 i Kungshult, Allerums socken, Malmöhus län, d. 17 april 1904 i Stockholm, öfvertog 1854 fädernegården Kungshult. 1859 valdes han till led. af bondeståndet, och i besittning af goda själfstudier samt ett klart och ledigt framställningssätt, fördes han snart i första ledet inom ståndets liberala fraktion. Han återvaldes för de följande ståndsriksdagarna och var 1862—63 led. af allmänna besvärs- och ekonomiutskottet samt 1865—66 af konstitutionsutskottet. S. å. valdes han till statsrevisor. Efter representationsförändringen tillhörde J. Andra kammaren de