c till ciss, i den mixolydiska f till fiss, i den eoliska g till giss, hvarjämte i den doriska och lydiska h sänktes till b. A. L.* Kader (fr. cadre, ram, af lat. quadrum, fyrhörning), krigsv., kallar man vanligen den till en armés eller trupps ledning och förvaltning erforderliga personalen af officerare, underofficerare och tjänstemän. Stundom inbegriper man i kadern äfven en del manskap. Svenska arméns kader utgöres af dess officerare, underofficerare, civilmilitära tjänstemän och underbefäl af korpralsgraderna. Om obefordrade volontärer skola räknas till kadern, må lämnas osagdt. — Kaderarmé (Kaderhär). Se Härordning. — Kadermanöver kallas i vissa arméer de taktiska öfningar, som utföras med kadern eller endast med officerare, hvarvid hvarje deltagare representerar en viss truppstyrka; motsvaras i Sverige af fältöfningar och officersöfningar. C. O. N. Kaderarmé. Se Kader och Härordning. Kaderhär. Se Kader och Härordning. Kadermanöver, krigsv. Se Kader. Kades (hebr. Ḳādēsch), fullständigare K. Barnea, är från G. T. bekant som den plats, där Israel på sin vandring från Egypten till Kanaan uppehöll sig en längre tid. Enligt 1 Mos. 14: 7 hette den äfven ʿĒn-Mischpat, rättegångskällan, en beteckning, som häntyder därpå, att orten var berömd som ett slags gammal tingsplats. K. låg s. om det s. k. Sydlandet (Negeb), på gränsen mot amoréerna och v. om Edom (4 Mos. 20: 2 ff., 16, 5 Mos. 1: 19 ff.). Härifrån utsändes de s. k. kunskaparna till Kanaan och sändebuden till Edom (4 Mos. 13: 26; 20: 14 ff.; 32: 8 jehovistiskt). Efter att länge ha varit förgätet upptäcktes K. åter först genom J. Rowlands 1842 och senare genom H. Clay Trumbull 1881. Orten, som ännu uppvisar rester af äldre byggnader och har en riklig vattenkälla, som förvandlar omgifningen till en grönskande oas (jfr ”Trätovattnet” 4 Mos. 27: 14, 5 Mos. 32: 51), heter fortfarande ʿAin Ḳadīs. Jfr H. Clay Trumbull, ”Kadesh Barnea” (1884). E. S—e. Kadesia, stad i norra1 Arabien, nära gränsen mot Irak Arabi. Muhammedanerna vunno där 636 en lysande seger öfver perserna. (J. F. N.)

1813 1821—41, exercismundering. 1858—74, daglig dräkt. Nutida sjökadett, daglig dräkt. Svenska kadettuniformer från olika tider.

Kadett. Det franska ordet cadet [kadǟ], i allmänhet yngre broder, särskildt den andre eller den yngste sonen i en familj, härledes från en romansk dimmutivform (capitetus) af lat. caput, hufvud, och betydde urspr. den ”lille” hufvudmannen för en adlig familj. Före 1789 fingo ej de franska adelsfamiljernas yngre söner ärfva fadern, hvarför de vanligen nödgades söka sin utkomst inom kyrkan eller i armén. Ludvig XIV upprättade särskilda, 1733 indragna, kadettkompanier, som utgjorde skolor för unga adelsmän, hvilka där fingo sin utbildning till officerare. 1751 inrättades i deras ställe École royale militaire, i hvilken för samma ändamål elever upptogos från åtta collèges militaires. Denna skola ombildades år II (1794) till École de Mars och 1803 till École militaire spéciale, som 1808 förlades till S:t Cyr. — I de flesta andra länder infördes skolor med samma ändamål, hvilka vanligen kallades kadettskolor l. kadettkårer; deras elever kallades kadetter. Den första preussiska kadettkåren upprättades i Kolberg 1653, hvarpå följde en i Magdeburg och en i Berlin. Under senare hälften af 1700-talet tillkommo ytterligare fyra kårer. F. n. finnas hufvudkadettskolan i Gross-Lichterfelde invid Berlin och åtta kadettenhäuser. Undervisningen motsvarar den i ett realgymnasium, men organisationen är militärisk, och de utexaminerade inträda som vanliga officersaspiranter i armén. Vid hufvudkadettskolan finnes en högre klass, selecta, hvars elever kunna utgå som officerare. I Sachsen inrättades en kadettskola 1725, i Bajern en 1857. — I Österrike-Ungern användes benämningen kadett på de underofficerare, som tjäna för att utbildas till officerare. För detta ändamål sändas de till sexton kadettskolor med fyraårig kurs, hvilken dock kan förkortas; skolorna mottaga äfven elever, som icke gjort militärtjänst. — I Ryssland bildades den första kadettkåren af kejsarinnan Anna (1730—40), och kårernas antal ökades af Nikolaus I (1825—55). De kallades sedan militärgymnasier, men ha återfått namnet kadettkårer, 25 till antalet, och utbilda som en vanlig skola sina elever till inträde i armén och i krigsskolorna. Endast pagekåren, liksom den 1903 upplösta finska kadettkåren (se d. o.), utbildar sina elever till officerare. - — I Sverige inrättades de första kadettkårerna, nämligen en artilleri- och en fortifikationskadettkår, 1738, till hvilka 1748 kom dåv. arfprins Adolf Fredriks kadettkår för adliga ynglingar, hvilken 1756 upplöstes af brist på medel för dess underhåll. Sistnämnda år inrättades kadettkåren i Karlskrona för 50 elever, upplöst 1792, och 1780 kadettkåren på Haapaniemi i Savolaks, som upplöstes 1808. Under benämning Krigsakademien inrättades 1792 på Karlberg, nära Stockholm, en kadettskola med fem-, senare fyraårig kurs, hvars elever utgingo som officerare. Den förändrades 1866 till Krigsskolan (se d. o.). Sedan 1895 kallas denna skolas elever kadetter (1874—95 kallades de volontärer). Sedan kadettkåren i Karlskrona upplösts, utbildades sjökadetterna