- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
531-532

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kadett - Kadettpartiet - Kadi - Kadiaköarna - Kadi-keni (Kadiköi) - Kadiköi - Kadinolja - Kadiolja, Kadinolja, Kadolja - Kadjar - Kadłubek, Wincenty

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vid Krigsakademien på Karlberg till 1867, då Sjökrigsskolan (se d. o.) i Stockholm inrättades. Dess alumner i de 4 lägsta klasserna kallades ”elever”, i de 2 högsta ”sjökadetter” till 1879, då skolan fick ny organisation och alla lärjungarna benämndes sjökadetter. Från 1902 ha jämväl kustartillerikadetter erhållit utbildning vid Sjökrigsskolan. Enligt 1909 års riksdags beslut skall utbildningen af sjökadetterna försiggå efter helt nya grunder. Jfr Sjökrigsskolan. Se f. ö. ”Flottans kadettkår 1756—1906” (i ”Vår flotta” 1907). — I Schweiz har man gifvit benämningen kadettkårer åt de af skolynglingar (mellan 10 och 16 år) bildade öfningsafdelningarna. C. O. N. H. W—l. Kadettpartiet, populär benämning på det liberala partiet inom ryska riksduman. Namnet ”kadetter” l. ”kadettparti” härledes från begynnelsebokstäfverna K. D. (ryskt uttal ”ka de”) i partiets officiella benämning ”konstitutionellt-demokratiska partiet”. Partiet har äfven burit namnet ”folkfrihetspartiet”, var inflytelserikast inom den första riksduman, men öfverskattade sin makt, då ett flertal af dess medlemmar efter första riksdumans upplösning (21 juli 1906) begaf sig till Viborg och därifrån utfärdade det s. k. ”Viborgsmanifestet” med uppmaning till värnplikts- och skattevägran såsom svar på dumaupplösningen (jfr Ryssland, historia). Äfven i andra och tredje riksduman ha ”kadetterna” spelat en framträdande roll i debatterna; partiets ledare är P. N. Miljukov. V. S—g. <img l>Kadi i Turkiet.

Kadi, arab. (turk. uttal kāsi), i allmänhet ”domare”, särskildt ordf. i den i alla muhammedanska städer befintliga mehkeme, en domstol, som ej efter skrifven lag, utan efter koranen, sunna och fetvasamlingarnas prejudikat (se Fetva) dömer som första instans i alla civila och religiösa mål. Kadin (se fig.), hvars närmaste öfverordnade är múftin (se d. o.) och som har vid sin sida en vice ordf., nāib, ”vikarie”, biträdes af en bāsj-kātib, ”förste skrifvare”, och en bāsj-terdjumān, ”förste tolk", hvilka dock ej, såsom rättens bisittare, ha någon röst vid domens fällande. Ofta finnas inga bisittare i mehkeme, utan kadin besluter ensam i alla mål. Enligt regeln åtnjuter kadin ingen bestämd lön, utan endast sportler af de rättsökande. — Kādi-l-kudāt, ”domarnas domare”, ”öfverdomare”, ”storkadi”, kallas ordf. i högsta domstolen, som har sitt säte i landets hufvudstad. — Kādi-l-áskar, vanligen (turkiskt) kāsi-askér, är titeln på ordförandena i de två stora öfverrätter, under hvilka de turkiska provinserna Rumili och Anadol (Mindre Asien) lyda. H. A.* Kadiaköarna, en ögrupp vid södra kusten af halfön Alaska, från hvilken den skiljes genom Shelikov-sundet, under 57° 47′ n. br. och 152° 14′ v. lgd, består af hufvudön Kadiak och de små öarna Afognak, Saltchidak, Shusak och Trinity-öarna (Sitchinak och Tupidak), tills. 10,000 kvkm. Häraf komma på Kadiak 8,975 kvkm.; på den bo 1,770 pers. (1900), af hvilka 1,146 hvita och 624 infödingar, mest eskimåer. Ön har goda hamnar och är delvis skogbevuxen, men lämpar sig icke för jordbruk. Laxfiske och jakt på pälsdjur äro de viktigaste näringsfången. Hufvudorten är Kadiak l. S:t Paul, på öns östra kust. 341 inv. (1900). Den var till 1806 centralpunkt för rysk-amerikanska kompaniet. På norra kusten ligger Karluk (470 inv. 1900), ett af världens största laxfisken. J. F. N. Kadi-keni (Kadiköi), by vid Bosporen, midt emot Konstantinopel, s. om Skutari, på samma plats som forntidens Chalkedon. K., som är regelbundet byggdt och bebodt nästan uteslutande af greker och européer, är en omtyckt sommarvistelseort med vackra villor och trädgårdar, grekiskt gymnasium, jesuitskola och teater. J. F. N. Kadiköi, by. Se Chalkedon och Kadi-keni. Kadinolja. Se Kadiolja. Kadiolja, Kadinolja, Kadolja, Oleum cadinum, Pyroleum oxycedri, farm. med., en vidbränd olja eller ett slags tjära, som erhålles genom s. k. torr destillation af veden till flera Juniperusarter, särskildt Juniperus oxycedrus L. (fransmännens cade), en buske eller ett lågt träd, som tillhör Medelhafstrakterna och utbreder sig österut till Kaukasien. Denna en står nära vår vanliga J. communis L., men har kantiga grenar, kölade barr och brunröda bärkottar. Kadioljan (fr. huile de cade) är brun och något tunnare än vanlig tjära, som f. ö. mycket liknar den. Denna olja lär ofta vara förfalskad med vidbrända oljor af annat ursprung. Äkta kadiolja tillverkades ursprungligen i södra Frankrike, där den sedan forntiden varit ett folkmedel mot utvärtes åkommor, företrädesvis hos boskapen. Medlet föll sedan i glömska, men har omkr. midten af 1800-talet ånyo kommit mycket i bruk som användbart mot flera slags hudsjukdomar, t. ex. psoriasis och kroniska eksem. O. T. S. (C. G. S. G. L—m.) Kadjar, namn på den nu regerande dynastien i Persien, hvilken uppkallats efter en dit på 1200-talet från nordöstra Central-Asien inflyttad turko-tatarisk stam, som den tillhör; den kom på tronen 1795. Se Persien, historia. Kadłubek, Wincenty, polsk historiker, f. omkr. 1160, d. 1223, studerade en tid vid universitetet i Bologna och blef 1208 biskop af Krakau. Hans enda, berömda verk är den delvis i dialogform affattade Kronika i 4 delar (hvaraf den sista anses särskildt värdefull), tryckt 1612 under titeln Historia Polonica Vincentii Kadlubkonis episcopi Cracoviensis (nya uppl. 1824, 1862, 1864 och i ”Monumenta Poloniæ historica”, II, 1872; polsk öfv. 1803). Jfr, utom polska studier öfver K. af Lelewel, Ossoliński, Bielowski, Tyszyński, Łaguna och St. Kętrzynski, A. v. Gutschmied, ”Kritik der polnischen urgeschichte des Vincentius Kadłubek” (i ”Archiv für österreichische geschichtsquellen”, 1857), och H. Zeissberg, ”Vincentius Kadlubek, bischof von Krakau” (i ”Archiv für österreichische geschichte”, 1870). A—d J.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 21 16:12:20 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbm/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free