Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kadettpartiet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kadmeia (grek. Καδμεία, lat. Cadmea),
den på en höjd belägna och väl befästa
borgen (akropolis) i det forngrekiska Tebe,
enligt sagan grundlagd af Kadmos (se d. o.).
A. M. A.
Kadmium (af grek. kadme͡i’a, hvarmed
Dioskorides benämnde en stenart, galmeja
eller zinkkarbonat, som hade egenskapen
att förvandla koppar till mässing), kem.,
ett 1817 af Stromeyer och Hermann samtidigt
upptäckt metalliskt grundämne, som i små
mängder, 2—3 proc., förekommer i många
zinkmalmer och i förening med svafvel utgör
det sällsynta mineralet greenockit (se d. o.),
Cd S. Vid reduktion af kadmiumhaltig zinkoxid
med kol samlar sig kadmium i de zinkångor,
som först förflyktigas, och kan erhållas
ur de första sublimaten, om dessa lösas i
syror och fällas med svafvelväte, då gult
svafvelkadmium utfälles. Svafvelkadmiet
förvandlas till oxid och reduceras sedan med
kol. — Kadmium är en hvit metall, hårdare än
tenn, samt kan dragas till tråd och uthamras
till tunna bleck. Det kristalliserar lätt i
oktaedrar. Eg. v. 8,65—8,80. Det smälter vid
316°—320° och kokar i vakuum redan vid 440°. I
köld anlöper det ej märkbart, men oxideras lätt
vid glödgning till brun oxid och löses lätt
i syror. Kadmium är ett 2-atomigt element,
hvars atomvikt, som tecknas Cd, är 112,4. —
Med syre ger kadmium en oxid, kadmiumoxid,
CdO, som är ett mörkbrunt, i syror lättlösligt
pulver; hydratet är en hvit fällning. Salterna
äro i allmänhet färglösa; kloriden och
bromiden (klorkadmium och bromkadmium)
äro mycket lättlösliga. Svafvelkadmium, CdS,
är en vackert gul fällning, som användes till
målarfärg (jaune brillant). Kadmium legeras
lätt med andra metaller och ger i allmänhet
lättsmälta legeringar. En blandning af 3
delar kadmium, 8 dlr bly, 4 dlr tenn och 15
dlr vismut smälter redan vid 70° och brukas,
liksom kadmiumamalgam, till plombering af
tänder. Kadmiumsalter verka på organismen
närmast likt zinksalter, men äro väsentligt
giftigare.
P. T. C.*
Kadmiumamalgam, kem. Se Amalgam och Kadmium.
Kadmiumbromid, kem. Se Kadmium.
Kadmiumklorid, kem. Se Kadmium.
Kadmiumlegeringar, kem. Se Kadmium.
Kadmiumoxid, kem. Se Kadmium.
Kadmiumsalt, kem. Se Kadmium.
Kadmos (grek. Κάδμος, lat Cadmus),
grek. myt., Tebes mytiske grundläggare, son af
den feniciske konungen Agenor och Telefassa. Af
fadern utskickad jämte sina bröder Foinix och
Kilix för att uppsöka sin af Zeus bortröfvade
syster Europa, grundlade han på anvisning
af oraklet i Delfi staden Tebe i Beotien. En
drake, hvilken bevakade en närbelägen källa,
dödades af K., som på Athenas inrådan utsådde
dess tänder. Af detta utsäde uppväxte beväpnade
män, på grund af sin härkomst kallade spartoi
(”såddmän”), hvilka inom kort råkade i strid och
ömsesidigt nedhöggo hvarandra, så att slutligen
endast fem återstodo. Från dessa ledde Tebes
förnämsta adelssläkter sin härkomst. Mordet på
draken, som var en son af Ares, måste K. gälda
med åtta års slaftjänst; men efter denna tids
förlopp erhöll han af Athena väldet öfver
Tebe och förmäldes med Harmonia (se
d. o.). De yngre sagorna ha tillagt flera nya
drag och bl. a. gjort K. till bärare af vissa
från Österlandet införda
uppfinningar, såsom bergsbruket, metallernas
bearbetning och framför allt bokstafsskriften.
A. M. A.
Kadolja. Se Kadiolja.
Kadom, stad i ryska guv. Tambov,
nära Okas biflod Moksja. 6,361
inv. (1897). K. är en af Rysslands äldsta
städer. I närheten Sarovska klostret.
J. F. N.
Kadrilj. 1. (Fr. quadrille, af sp. cuadrilla,
sammanhörande grupp af ryttare i ett tornerspel),
dansk. Se Dans, sp. 1317 och fig. 10, samt Fransäs.
— 2. (It. quadriglio, af quattro, fyra),
spelt., lomber speladt på fyra man hand.
Kadsaria. Se Mingrelier.
Kadu, nederländskt residentskap. Se Kedu.
Kaducé. Se Caduceus.
Kaduk (lat. caducus, af cadere, falla,
hemfallen, herrelös), jur., i romersk rätt
benämning på borttestamenteradt gods, som af
vissa anledningar ej kom att tillfalla den, till
hvilken det var testamenteradt. — I svenska
kyrkans finansrätt förstods med kadukmedel
l. kadukår församlingens aflöningsmedel vid
tillfällen, då präst eller hans rättsinnehafvare
icke fanns för lönemedlens uppbärande. Ett
sådant förhållande kunde inträffa, a) då
präst afled ogift, b) då präst afled, utan
att efterlämna nådårsberättigad änka och barn,
c) då prästerlig syssla blef ledig i följd af
prästs afsättning eller afsked från ämbetet. Då
församlingen äfven vid dylika tillfällen, intill
dess efterträdare hunnit tillsättas, hade att
utgöra prästutlagorna, var dispositionsrätten
till dessa medel af ej ringa betydelse. Under
äldre tider torde stadgande ha saknats om rätten
till kadukårets åtnjutande, hvars inkomster
väl därföre disponerats enligt beslut och
föreskrifter af vederbörande domkapitel. Genom
1820 års skolordning blefvo kadukmedlen
uttryckligen tillagda stiftens byggnadskassor för
den högre skolundervisningens främjande. Ehuru
kostnaden härför såsom en statsangelägenhet
numera väsentligen bestrides af statsverket,
bibehöllos dock läroverkens byggnadskassor
vid rätten till kadukinkomsterna. Att
församlingarnas aflöningsmedel sålunda drogos
till ett för kyrkan främmande ändamål, ansågs
emellertid i hög grad oriktigt och gaf inom
såväl riksdagen som kyrkomötet anledning till
förslag om kadukrättigheternas upphörande för
läroverken, i syfte att medlen i stället finge
disponeras till förbättring af det obefordrade
prästerskapets aflöning. Genom k. cirkulär
af 11 dec. 1908 förklarades ock, att efter
30 april 1909 s. k. kadukår icke vidare skulle
förekomma vid ecklesiastika tjänster. Från rikets
stift hade kadukmedel under 20-års perioden
1881—1900 till byggnadskassorna influtit med
sammanlagdt 470,317 kr., däraf inom: Uppsala
stift 140,650 kr. 79 öre, Linköpings 53,562
kr. 13 öre, Skara 14,023 kr. 93 öre, Strängnäs
5,604 kr. 49 öre, Västerås 17,433 kr. 69 öre,
Växjö 6,884 kr. 11 öre, Lunds 150,536 kr. 85 öre,
Göteborgs 3,459 kr. 65 öre, Kalmar 14,806 kr. 12
öre, Karlstads 22,173 kr. 14 öre, Härnösands
21,606 kr. 61 öre och Visby 19,575 kr. 49 öre.
T. B—m.
Kadukmedel, Kadukår. Se Kaduk.
Kaegi (Kägi), Adolf, schweizisk filolog,
f. 1849, professor i sanskrit, klassisk och
indoeuropeisk språkvetenskap i Zürich 1883,
har skrifvit bl. a. Spartanische geschichte v.
500—431 v. Chr. (1873), Der Rigveda (1878—79;
2:a uppl. 1881),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
