Fig. 1. Kaffebeslaget, akvatint af Heland, efter målning af P. Nordqvist.

Fig. 2. Kaffeplantage på Java.

ända till 1697, innan det genom den starkt ökade förbrukningen stegrade priset föranledde kaffeodlingsförsök på annat håll. Då gjorde holländarna försök därmed på Java, hvarifrån 1719 den första skeppslasten med kaffe anlände till Europa. Kort tid därefter infördes kaffeodling äfven på Ceylon, i Ostindien och på ön Bourbon. På alla dessa platser skördas utmärkt kaffe. Kaffebusken fördes äfven till den botaniska trädgården i Amsterdam och därifrån till Paris. Från Paris fördes med mycken svårighet af en fransk sjöofficer, De Clieu, en späd kaffeplanta till ön Martinique i Västindien, och denna blef upphofvet till den storartade kaffeodling, som nu bedrifves i Västindien, Syd-Amerika och Central-Amerika. Kaffeodlingen kan ega rum med fördel endast i de länder, där medeltemperaturen är + 20° till 22° C. Kaffebusken trifves i dessa klimat på bergssluttningarna till omkr. 1,000 m. ö. h., där ymnig tillgång på vattning gifves. Alltför starkt solsken och blåst äro skadliga för densamma, hvarför bland kaffebuskarna skyddande träd planteras på vissa afstånd (se fig. 2). Kaffefrukternas skalning samt bönornas torkning och sortering fordra mycken tid, arbete och uppmärksamhet, om produkten skall blifva af god beskaffenhet. I handeln finnes af kaffe en stor mängd olika slag, beroende på olika jordmån, klimat, odlingssätt och behandling af bönorna. Man hänför dessa många varieteter till fyra hufvudslag: 1. Mokkakaffe, som består af små, grågröna bönor. Det bästa mokkakaffet kommer sällan till Europa, emedan det förbrukas i sitt hemland. Om det i Europa vanligen förekommande s. k. mokkakaffet se Coffea. 2. Ostindiskt kaffe, hvars mest bekanta och värderade sorter äro Malabar- l. Mysorekaffet och Ceylonkaffet, utmärkta af en egendomlig, syrlig, men angenäm smak. 3. Javakaffe från Java, Celebes och Sumatra, hvars bönor vanligen äro större och brunare än de flesta andra kaffesorternas. Javakaffet är med rätta högt värderadt för sina utmärkta egenskaper; välbekanta sorter äro menado och preanger. 4. Amerikanskt l. västindiskt och brasilianskt kaffe — från Mexico, Domingo, Costarica, Guatemala, Venezuela (Maracaibo), Portorico, Jamaica och Brasilien (Rio, Santos, Bahia) —, hvilket är af växlande beskaffenhet. Bönorna äro vanligtvis tämligen långsträckta och gröngråblåaktiga eller gula till färgen. Flera sorter amerikanska bönor, särskildt brasilianska, ge en dryck, som har en egen, för de flesta obehaglig arom och kärf bismak. Det liberiska kaffet, som ej angripes af Hemileia (se d. o.), kommer hufvudsakligen från Java och Ceylon. De råa bönorna ha en om vägglöss erinrande lukt. Det användes endast i blandning med andra kaffesorter. Brasilien ensamt frambringar mer än hälften af hela jordens kaffeproduktion. Denna beräknades 1908—09 till omkr. 921 mill. kg. För kaffeförbrukningen per individ i Europa 1908 finnas följande uppgifter: <table> <td>Nederländerna <td>6,47 <td>kg. <td>Belgien <td>5,94 <td c>» <td>Sverige <td>5,44 <td c>» <td>Tyska riket <td>3,17 <td c>» <td>Frankrike <td>2,58 <td c>» <td>Österr.-Ungern <td>1,22 <td c>» <td>Italien <td>0,68 <td c>» <td>Storbritannien <td>0,3 <td c>» </table> Kaffeinförseln till Sverige uppgick 1740 (det första år, för hvilket tillgängliga uppgifter finnas) till 5,824 kg., men steg 1781 till 712,023 kg. och 1881 till 12,341,006 kg. Kaffeförbrukningen 1781 inskränkte sig till 0,33 kg. pr individ. Kaffeinförseln har i Sverige under förra århundradet och i synnerhet under de senaste 50 åren tilltagit i en proportion vida öfverträffande folkmängdtillväxtens: <table> <td>1830 <td>infördes <td r>1,321,611 <td>kg. <td>1850 <td c>» <td r>3,377,297 <td c>» <td>1870 <td c>» <td r>7,911,285 <td c>» <td>1880 <td c>» <td r>11,309,048 <td c>» <td>1882 <td c>» <td r>14,250,000 <td c>» <td>1885 <td c>» <td r>15,450,000 <td c>» <td>1890 <td c>» <td r>14,860,000 <td c>» <td>1895 <td c>» <td r>18,000,000 <td c>» <td>1908 <td c>» <td r>29,030,400 <td c>» </table> Kaffet exporteras i säckar (balar) om 60 kg. Det under torrtiden skördade kaffet rensas och tvättas först i en stor bassäng med rinnande vatten. Därefter utbredes det antingen på marken till torkning, den