Fig. 2. Sulukafferkvinnor.

Fig. 3. Kafferby (kraal).

färgas. Rökhål finnes ej. Den enda öppningen är dörren. Sådana hyddor byggas tillsammans omkring kreatursinhägnaden och omgifvas i sin ordning af en inhägnad. Detta utgör kafferbyn (kraalen; fig. 3). Höfdingens hydda skiljer sig endast genom sin storlek från de andras. Kaffern är herde till lif och själ. Hans hjord är hans allt. Till en viss grad är han dock af nödtvång jordbrukare, i det han odlar korn och majs; dock befattar sig ej mannen härmed, utan endast kvinnorna. Nationalrätten är kokt korn eller majs och sur mjölk. Förnämsta njutningsmedlen äro tobak och öl, som beredes af korn. Kaffrerna äro förträffliga smeder. Äktenskapet ingås genom brudköp. En vanlig kaffer får 10 nötkreatur för sin dotter och en höfding från 15 till 30 för sin. Kaffern har så många hustrur, som hans förmögenhet tillåter. Hvarje hustru har sin hydda. Om kaffrernas språk se Bantuspråken. I religionen är hufvudmomentet det rituella, ehuru ej heller det är egentligen utveckladt. Suluernas båda förnämsta andar Utikxo och Unkulunkulu läto en kort tid tala om sig i den vetenskapliga litteraturen som ett slags högsta väsen. Man är dock nu på det klara med, att det var att alldeles öfverskatta kaffrernas religiösa tänkande. De ha emellertid hvarken afgudar eller präster, men däremot trollkarlar, som ega en stor makt. (En amulett hos kaffrerna är af bildad i pl. Afrikanska kulturföremål.) Dessa anses nämligen ega förmågan att finna det rätta trollmedlet; och har man endast detta, kan man åstadkomma allt. Stammarna styras af ärftliga höfdingar. Vid deras sida står ett råd, hvars medlemmar utses af höfdingen. De olika stammarna erkänna en för alla gemensam ärftlig öfverhöfding, som teoretiskt har stor makt, men hvars verkliga makt är h. o. h. beroende på hans personliga egenskaper. Kaffrerna kunna indelas i fyra hufvudfolk: ama-xosa i nordöstliga delen af Kaplandet, ama-tembu och ama-mpondo i Kaffraria och Natal samt ama-sulu i Sululandet. Hvart och ett af dessa hufvudfolk är återigen deladt i ett flertal småstammar. Till kaffrerna räknas äfven ama-fengu (fingu), som uppkommit af flera underkufvade små stammar. De betraktas icke af de andra som friborna män, utan som slafvar. För sin nuvarande fria ställning ha de att tacka engelska regeringen, som anvisat dem en del boplatser vid Port Elizabeth, Grahamstown m. fl. Bland dessa folk ha suluerna ett särskildt intresse för Sverige, emedan svenska kyrkan där bedrifver