öfver hela staden, med dess kupoler, minareter och trädgårdar, samt öfver den omgifvande nejden med de röda Mokattambergen och den gula ökensanden i s. och ö., Nilens breda glittrande band på andra sidan staden i v. och därbortom vid horisonten pyramidernas mot den klara ökenluften skarpt aftecknade konturer. I s. v. ligger vid Nilen Gamla K. (arab. Masr el-atika; se nedan) med den berömda koptiska Mariakyrkan, kallad Abu-Serge, från 8:e årh. (intressanta bysantinska sniderier och musivarbeten i elfenben), och den storartade, numera förfallna Amr-moskén, den äldsta i Egypten. Framför hela flodstranden från Bulaks norra ända till Gamla K. sträcka sig de båda långsmala öarna Gesiret-Bulak, i n., och Gesiret-Roda, i s. Till den förra leder en ståtlig och dyrbar järnbro, och öns norra hälft upptages af det praktfulla Gesire-palatset, som byggdes 1863—68 för kedivens räkning, men 1893 jämte en del af den stora parken inköptes af ett aktiebolag och inreddes till hotell (af den ursprungliga dyrbara utrustningen återstår föga). På sydspetsen af ön Roda finnes den 716 uppställda bekanta nilmätaren, el-mikjas, efter hvilken en edsvuren schejk angifver Nilens vattenstånd. På flodens vänstra strand, midt emot Gamla K., ligger byn Gise (se d. o.), efter hvilken de omkr. 9 km. i v. aflägsna pyramidfälten ha sitt namn (se Pyramid). Närmast n. om K. ligga flera vicekungliga palats, omgifna af yppiga trädgårdar, och midt igenom dessa löper den präktiga Schubra-allén, som på fredagar och söndagar utgör den eleganta världens promenadväg, snörrätt ut till det 5 km. aflägsna Schubra-slottet vid Nilen, med en berömd trädgård i gammalfransk stil. — Till K:s vidsträcktare omgifningar höra den lilla förstenade skogen, gebel chaschab (”träberget”), och den ännu längre österut befintliga stora förstenade skogen vid Bir el-fachme (”kolbrunnen”; jfr Fossila skogar), i östra delen af Mokattam, Heliopolis i n. ö., pyramidfälten vid Gise i v. samt s. därom ruinerna vid Memfis och nekropolen vid Sakkara. Historia. Enligt traditionen skall Gamla K. redan under Kambyses’ tid 525 f. Kr. grundlagts af babylonierna, hvilka gåfvo orten namnet Babylon. Sedermera blef platsen ett ståndkvarter för en romersk legion. Då dess ännu i ruiner behållna ”castrum” eröfrades af kalifen Omars fältherre Amr (638 e. Kr.), erhöll staden, enligt sagan med anledning af en på anförarens tält rufvande dufva, namnet Fostat (”tält”). Det nuv. K., som ansluter sig till detta Fostat i n., grundlades af kalifen Mu‘iss’ fältherre Djauhar i 10:e årh. Namnet Masr (ursprungligen Misr), de semitiska grannfolkens namn på Egypten, hade redan förut gifvits åt Fostat; och då vid den nya stadens grundande planeten Mars (arab. el-kahir, ”den segerrike”) genomlopp dess meridian, gaf Mu‘iss åt K. namnet Masr el-kahira, hvarefter Fostat kallades Masr el-atika (”gamla Masr”). 973 upphöjdes K. till residens, och därefter berodde Egyptens öde af K:s. Saladin byggde citadellet och stadsmuren, och under de följande sultanerna förskönades staden oafbrutet, i synnerhet under Muhammed-en-nasir (d. 1341). I politiskt hänseende är stadens hela följande historia en oafbruten serie af palatsrevolutioner, plundringar och brott. Med stadens eröfring af turkarna under Selim I (1517) gick dess politiska betydelse till stor del förlorad. Efter slaget vid pyramiderna (21 juli 1798) hölls K. besatt af fransmännen till 1801. I aug. 1805 höll Muhammed Ali som pascha af Egypten sitt intåg på citadellet, och 1 mars 1811 undanröjde han genom försåtligt öfverfall i K. de siste mamluk-cheferna. H. A.* Kairouan (Kerouan l. Kirvan), stad i Tunisien, omkr. 50 km. v. om Susa, med hvilket det är förenadt genom järnväg. Det ligger midt på en stor, af saltträsk betäckt äng och är omgifvet af en 10 m. hög, med runda torn krönt tegelmur, med 5 portar. K. har en borg (kasba), mer än 80 moskéer och kloster, hvaribland Okbamoskén, färdigbyggd 827 och prydd med 420 praktfulla antika pelare, 7 förstäder och omkr. 25,000 inv. Tillverkning af mattor, sadelmakarvaror, gula skinntofflor, kopparvaror och rosenolja. — Staden grundlades af Okba ben Nafi 670 och var därpå hufvudstad i hela muhammedanska Afrika och säte för en kalif samt är, såväl på grund däraf som därför, att många muhammedanska helgon där ligga begrafna, en af de heligaste städerna i den muhammedanska världen. Det anses nämligen som en af paradisets fyra portar, och det var förbjudet för både européer och judar att beträda staden, ända till dess fransmännen besatte den 1881. J. F. N. Kaisakar. Se Kirgiser. Kaisaniemi park. Se Helsingfors, sp. 359. Kaisarije. 1. Stad i Mindre Asien, hufvudort i sandjaket K. i vilajetet Angora, nära Kisil Irmaks biflod Kara-su, vid norra foten af det 3,960 m. höga Erdjijas dag (lat. Mons Argæus). 72,000 inv., hvaraf 45,000 turkar och resten hufvudsakligen armenier och greker. Säte för en armenisk biskop. K. hette i forntiden Mazaka, var en tid Kappadociens hufvudstad, kallades sedan Eusebia och fick af kejsar Tiberius namnet Cæsarea.. Ruiner af den gamla staden ligga s. om K. — 2. Ruinstad vid Palestinas kust mellan Haifa och Jafa, sedan 1884 bebodd af några hundra bosniaker. Se Cæsarea 1. (J. F. N.) Kaiser [ka'jṡer], ty., kejsare (se d. o.). Kaiser [ka'jṡer], Frederik, holländsk astronom, f. 10 juni 1808 i Amsterdam, d. 28 juli 1872, blef 1826 observator vid observatoriet i Leiden, 1837 direktor där och några år därefter tillika professor i astronomi. K. genomdref uppförandet af ett nytt observatorium (färdigt 1860). Han var en af de utmärktaste observatörer. Särskildt högt skattade äro hans dubbelstjärnmätningar och hans undersökningar öfver planeten Mars. Han var en utmärkt lärare och äfven skicklig populärvetenskaplig skriftställare (De Sterrehemel, 1844—45, utgick i flera uppl.). Hans rent vetenskapliga arbeten äro till större delen publicerade i ”Annalen der Leidener sternwarte” (1868—75). B—d. Kaiser [ka'jṡer], Jan Willem, holländsk kopparstickare, f. 1813 i Amsterdam, d. 1900, väckte först uppseende med en stor gravyr, Amiral de Ruyters död (efter Pieneman). För öfrigt graverade han i en kraftigt målerisk teknik Skyttegillet (efter van der Helst), Borgmästaren Six, Nattvakten och Syndikerna för klädesväfvarskrået (efter Rembrandt), Profeten Esaias (efter Rafael) m. m. K. var 1859—83 föreståndare för kopparstickarskolan vid akademien i Amsterdam. (G—g N.) Kaiser [ka'jṡer], Johann Paul, tysk präst,