två hypoteser: enligt den ena skulle det vara en sammandragning af de spanska orden Caliente Fornalla (”het ugn”) och ha föranledts af klimatet innerst i viken, enligt den andra skulle det vara taget ur Montalvos 1510 utgifna riddarroman ”Las sergas de Esplandian”, hvars hjälte, Amadis’ son Esplandian, strider mot en amasondrottning Calafia från California, en på guld, diamanter och pärlor rik ö, hvars namn kanske sammanhänger med ”kalifat” och af Cortez’ kamrater skulle ha användts som lämplig benämning på det nyupptäckta förmodade guldlandet. Sedan 1848 är K. deladt i två områden, ett sydligt, Gamla l. Nedre K., som hör till Mexico, och ett nordligt, Nya l. Öfre K., som bildar en af Nord-Amerikas förenta stater. 1. Gamla l. Nedre K. (sp. California la vieja l. Baja California), territorium i förbundsstaten Mexico, består till största delen af en i Stilla hafvet utlöpande halfö och sträcker sig från den punkt, där Rio Gila faller ut i Colorado (32° 40′ n. br.), till halföns södra udde Cabo San Lucas (22° 52′ n. br.). 151,109 kvkm. I halföns fysiska och geografiska beskaffenhet kunna urskiljas tre olika delar. Den sydligaste består väsentligen af granitberg, tillhörande två kedjor, som fylla nästan hela området mellan Cabo San Lucas och La Paz. Där ligga mellan bergen flera fruktbara dalar och ungefär midt emellan nämnda punkter halföns förnämsta silfvergrufvor. I den mellersta, kala och nästan obeboeliga delen förena sig granitmassorna och bilda en 900—1,200 m. hög kedja, Sierra de la Gigantea, som löper 25—30 km. från östra kusten och som kulminerar i vulkangruppen Las Virgines (1,965 m.). Halföns nordligaste del genomskäres af flera bergskedjor, hvilkas högsta punkt är S. Catalina (3,390 m.). Mellan bergen ligga breda, gräsbevuxna, ännu nästan alldeles obrukade dalar. Halföns utomordentligt torra och om sommaren odrägligt heta klimat har omintetgjort alla kolonisationsförsök, t. ex. af det 1866 i New York bildade Lower California company, åt hvilket mexikanska regeringen öfverlämnat landet mellan 31° och 24° 20′ n. br. samt gifvit betydande privilegier. 47,624 inv. (1900), mest indianer af flera olika stammar. Halfön har en af de rikaste koppargrufvor i världen, Boleo, på östkusten midt emot Guaymas. Den tillhör huset Rothschild i Paris. I trakten af La Paz finnes en yppig vegetation, som bjärt kontrasterar mot den öfriga halföns. Där ligga äfven kaffe- och andra plantager. Hvalfångst idkas på västra kusten och ett ofta ganska gifvande pärl-, korall- och svampfiske. Hufvudstad är La Paz (5,046 inv., 1900), exporthamn för traktens bergverksprodukter. 2. Nya l. Öfre K. l. vanligtvis endast Kalifornien, näst Texas den största af Nord-Amerikas förenta stater, utgör endast en del af det forna Öfre K. (sp. Alta California), emedan såväl Nevada, Arizona och Utah som delar af Wyoming, Colorado och New Mexico inbegrepos under denna något obestämda benämning. Staten ligger mellan 42° och 32° 32′ n. br.; i ö. bildar den 120:e meridianen gräns, från n. räknadt, tills den skär den 39:e breddgraden, hvarefter gränsen löper snedt i sydöstlig riktning till den punkt, där 35:e breddgraden skär floden Colorado, som sedan bildar östra gränsen. I n. gränsar staten till Oregon, i ö. till Nevada och Arizona, i s. till Nedre K. och i v. till Stilla oceanen. 409,973 kvkm., hvaraf 5,700 kvkm. vatten (Sveriges landareal är 411,012 kvkm.). I afseende på naturbeskaffenheten kan staten delas i fyra områden, kustområdet, omkr. en tredjedel af det hela, Sacramentos och San Joaquins flodområde, omkr. en femtedel, Sierra Nevada samt det ö. därom belägna området af Stora bäckenet jämte Mohaveöknen (se d. o.). Kusten har en längd af 1,750 km. och är nästan alltigenom en brant klippkust, fattig på goda hamnar; utom S. Franciscobukten, en af de bästa hamnar på jorden, ha blott Humboldtbay (se d. o.) och San Diego bay (32° 45′ n. br.) skyddade redder. Utanför kusten ligga några mestadels till fårbeten använda eller förr blott af sjölejon, uttrar etc. bebodda öar, af hvilka de största äro Santa Rosa, Santa Cruz, Santa Catalina (med hafsbadet Avalon) och San Clemente. Bakom kusten och parallellt med den ligger en serie bergskedjor, hvilka i södra delen nå kusten, men i norra delen gå längre in i landet med armar ut till kusten. De äro högst i södra K., där Grizzley peak i San Bernardino range når 3,575 m., S. Antonio i San Gabriel mountains 2,724 m. och Santa Lucia peak i Santa Lucia mountains 1,606 m. De sammanfattas under namnet Coast ranges (kustbergen). Den längsta och viktigaste af alla dess kedjor är Sierra del monte Diablo, som i v. begränsar Joaquindalen, ehuru dess högsta topp, M. Hamilton (med Lickobservatoriet), är endast 1,354 m. Norr om S. Franciscobukten fortsättes den af Helenakedjan, som i v. begränsar Sacramentodalen. Parallellt med dessa båda sistnämnda kedjor, hvilka också kallas Coast range (se d. o.), går den väldiga Sierra Nevada (se d. o.), som kulminerar i Mount Whitney (4,419 m.), den högsta toppen inom unionens hufvudområde, men som dessutom har minst 12 toppar af mer än 4,000 m. hvardera. Passhöjden är i allmänhet större än i Alperna. Det mest kända passet, Truckeepasset, som Central-pacifikjärnvägen genomlöper, ligger 2,409 m. ö. h. Medan kustbergen hufvudsakligen äro mesozoiska bildningar, består sierran af granit och kristalliniska skiffrar. I Sacramentos källtrakter närma sig Coast range och Sierra Nevada hvarandra, därpå skiljas de åter; den östligare kedjan bär namnet Kaskadbergen (se d. o.) och har i sin södra del Mount Shasta (enligt olika uppgifter 4,374 eller 4,402 m.), norra K:s högsta berg. — K:s viktigaste del är den af Sierra Nevada och kustbergen omslutna kaliforniska dalen, omkr. 800 km. lång och 100—150 km. bred samt omkr. 80,000 kvkm. till arealen. Dess botten är nästan alldeles jämn, med undantag af ett litet vulkanberg, S:t Marte Buty’s (650 m.), och höjer sig föga öfver hafvet (i den sydligaste delen 130 m., i midten mellan 95 och 28 m., i norra delen 67—46 m. samt ö. om San Franciscoviken, vid Sacramento och Stockton t. o. m. endast 17 och 7 m.). Marken består till 600 à 1,000 m. djup endast af lösa aflagringar, som alltsedan tertiärtiden förts ned hit från de omgifvande bergen. I söder är marken, som delvis saknar afvattning, starkt salthaltig och täckt endast af öken- och stäppväxter, på andra ställen är den mycket fruktbar, ehuru stora sumptrakter förekomma på vissa ställen, medan konstgjord bevattning är nödvändig på andra. Hela dalen tillhör Sacramentos flodområde, som omfattar äfven dess kustberg. Sacramento upprinner på Shasta och genomflyter den norra hälften af dalen samt utvidgar sig vid