uttryck, och man fordrar i K., att äfven de skola förbjudas att komma till landet. Af de många olika religionerna, som äro representerade i K., är den katolska den mest utbredda, ehuru protestanterna, sammanräknade, utan tvifvel utgöra mycket mer än hälften af befolkningen. — Skolundervisningen är obligatorisk för barn på 5—17 år, åtminstone under 5 månader af året. I folkskolorna funnos 1907 308,057 barn och 8,493 lärare; de allmänna högre skolorna hade 1,221 lärare och 27,588 lärjungar, statens normalskolor 111 lärare och 1,509 lärjungar. Staten underhåller vidare 3 polytekniska och andra specialskolor samt University of California i Berkeley, Lickobservatoriet på Mount Hamilton. Det på stora donationer grundade Leland Stanford junior university i Palo Alto öppnades 1891. Dessutom finnas 12 colleges (hvaraf flera kallas universitet) med 830 lärare och omkr. 5,000 lärjungar. Näringar. Stora delar af K. äro icke odlingsbara. Vid sista census (1900) upptogos 115,315 kvkm. af farmer (72,542), hvaraf 47,835 kvkm. eller 12 proc. af ytan voro produktiv jord (improved farmland). Konstgjord bevattning utsträckes öfver allt större områden (1906 öfver 8,000 kvkm.), och förbundsregeringen har under anläggning arbeten, som skola möjliggöra odling af 2,000 kvkm. ökenjord. Utom de olika sädesslagen odlas i K. alla slags frukter, så att fruktodling är den mest gifvande näringen, lämnande i afkastning 60—70 mill. doll. och däröfver eller lika mycket som guldproduktionen någonsin gifvit. Jordbrukets hela afkastning värderades 1900 till 138,3 mill. doll. 1908 skördades 4,1 mill. hl. hvete, 2,36 mill. hl. hafre, 8,96 mill. hl. korn och 564,000 hl. majs. Vinproduktionen steg 1907 till omkr. 1,7 mill. hl., hvartill komma färska drufvor och russin för flera mill. doll. Unionsregeringen började på 1880-talet från försäljning undantaga stora skogsvidder, särskildt i bergstrakterna, där floderna ha sina källor, och dessa skogar ha nu en ytvidd af 90,000 kvkm, och äro föremål för en systematisk skötsel. Dessutom finnas omkr. 2,750 kvkm. national- och statsparker. — Boskapsskötseln är betydande. 1908 funnos omkr. 0,4 mill. hästar, 1,5 mill. nötkreatur, 2,4 mill. får, 0,55 mill. svin och 82,000 mulor. Vid Pasadena ö. om Los Angeles drifves strutsafvel och vid San Diego silkesodling; f. ö. är biskötseln högt uppdrifven. Fisket sysselsätter omkr. 5,000 pers. och afkastar omkr. 4 mill. doll.; den viktigaste grenen är laxfisket. — Bergsbruket, som länge var den förnämsta inkomstkällan, är ännu en af de viktigaste. Om dess afkastning se ofvan. — Industrien saknar stödet af rikligare tillgång på stenkol, men har i stället rika kraftkällor i petroleum och i de många vattenfallen, hvilka dels direkt drifva en mängd verk, dels äfven användas för frambringande af elektricitet, som ledes till från dem afsides liggande verk. 1905 funnos 6,839 verk med 112,638 arb. och ett produktionsvärde af 367,2 mill. doll. De viktigaste voro fabriker för konservering af frukt och andra vegetabilier (23,8 mill. doll.), slakterier (21,8 mill. doll.), kvarnar (20,2 mill. doll.), sågverk (18,3 mill. doll.), maskinverkstäder (15,7 mill. doll.), hyfvelverk o. d. (13,9 mill. doll.). Handeln är omfattande. S. Francisco är icke blott amerikanska västkustens viktigaste hamn, utan en af de förnämsta vid Stilla hafvet samt har ångbåtsförbindelse med alla de stora världshamnarna. Järnvägarnas längd var 1908 10,710 km. förutom 2,945 km. elektriska banor. Med de östra staterna sammanbindes K. dels af tre äldre transkontinentala banor, dels af en nyss färdigbyggd (från Los Angeles öfver Salt Lake city), hvarförutom en femte, Western-Pacific-banan, snart blir färdig. K:s författning liknar i sina hufvuddrag de andra amerikanska staternas. Valrätt har hvarje man, som fyllt 21 år och ett år bott i staten, dock ej kineser och indianer. Regeringen handhafves af en guvernör vald för 4 år af de valberättigade. Representationen består af en senat af 40 ledamöter, valda för 4 år, och en assembly af 80 ledamöter valda för 2 år. Sammanträden hållas en gång hvartannat år. Statsskulden steg 1906 till 6,3 mill. doll. Den beskattade förmögenheten var s. å. omkr. 1,594 mill., den verkliga beräknades 1904 till 4,115,5 mill. doll. I unionens kongress företrädes K. af 2 senatorer och 8 representanter. Domarna väljas af folket, i grefskapsdomstolarna för 4 år, i kretsdomstolarna för 6 år och i högsta domstolen för 12 år. K. delas i 57 grefskap (counties). Dess hufvudstad är Sacramento. J. F. N. Historia. Ett par af Cortez på 1530-talet utsända expeditioner nådde kusten af Nedre K., och från 1542 kände spanjorerna äfven Öfre K:s kust, som 1578 äfven besöktes af engelsmannen Drake. Nedre K. togs formligen i besittning af Spanien 1602, Öfre K. först 1768. Jesuiterna ledde med nit och framgång kolonisationen och missionsverksamheten i Nedre K., tills de utdrefvos därifrån 1767; de efterföljdes på halfön af dominikaner, medan franciskanerna slogo sig ned i Öfre K. och där utöfvade en framgångsrik kolonisationsverksamhet till Mexicos frigörelse från det spanska väldet på 1820-talet. K. blef då en provins i den nybildade republiken Mexico, och då dess regering 1833 till staten indrog de katolska ordnarnas missionsstationer, återföllo indianerna snart i lättja och barbari. Ett nytt folkelement började emellertid vid samma tid visa sig i landet, nämligen österifrån öfver Sierra Nevada framträngande amerikanska pälsjägare och nybyggarpionjärer. Mexicos regering gjorde intet för Öfre K., och där boende nybyggare började tala om önskvärdheten af landets anslutning till Förenta staterna eller någon europeisk makt. Amerikanerna, som samtidigt lågo i konflikt med Mexico om Texas, ingrepo då. J. C. Frémonts (se d. o.) tredje upptäckarexpedition i dessa nejder förvandlades till ett eröfringståg samtidigt med, att några amerikanska örlogsfartyg deltogo i besittningstagandet af landet (1846), som sedermera formligen afträddes till Förenta staterna genom freden i Guadalupe Hidalgo (1848). Nedre K. förblef i mexikansk ego. Vid denna tid hade en vändning i Öfre K:s historia inträdt genom de stora guldfynden, hvilka ditlockade hundratusentals äfventyrare från alla jordens delar. Det första fyndet gjordes i febr. 1848 af en efter upplösningen af Karl X:s schweizergarde (vid julirevolutionen 1830) till K. utflyttad badensisk kapten J. A. Sutter vid ombyggningen af en vattenkvarn vid ett af Sacramentoflodens tillflöden. Nyheten om guldfynden spred sig oerhördt hastigt, och först hungersnöd, sedan allehanda laglöshet hotade taga öfverhand ibland de tillströmmande guldgräfvarskarorna, som för några år framåt gjorde K. till