Kalilut, kem. Se Kali. Kalinatronfältspater, miner. Se Fältspat. Kalinga, fordom namn på hamnen vid Coringa. Kalinnikov, Vasilij Sergejevitj, rysk tonsättare, f. 1866, d. 1901 (af lungsot), blef fördelaktigt känd äfven i utlandet genom sin symfoni i G-moll och skref vidare en symfoni i A-dur, symfoniska dikter, smärre orkesterstycken, en stråkkvartett, balladen Russalka, musik till teaterpjäser samt sånger m. m. Kaliofilit, miner. Se Fakellit. Kalir, Elasar ben, judisk skald, som lefde omkr. 800 e. Kr. i Palestina eller Syrien, är den mest produktive paitan, d. v. s. författare af synagogisk poesi. I tankerikedom, skapandet af nya ord och fyllighet i språket går ingen af hans efterföljare upp mot honom; men hans diktalster äro dunkla och svårfattliga på grund af den förkonstlade form, i hvilken han kläder dem. Jfr Zunz, ”Literaturgeschichte”, s. 29. G. K—n. Kalisalpeter, Ostindisk l. Vanlig salpeter, Kaliumnitrat, kem., salpetersyrans kaliumsalt KNO₃, bildar långa genomskinliga, lättlösliga prismor med kylande saltsmak. Vid upphettning smälter den vid 339° och öfvergår vid något högre temperatur under syreförlust till kaliumnitrit (salt af salpetersyrlighet). Salpeter utvittrar ställvis ur marken i heta länder, särskildt i Egypten och Ostindien (ostindisk råsalpeter). Tidigare framställdes den i s. k. salpetersjuderier l. -plantager, där ruttnande animaliska affallsämnen, urin m. m. blandades med aska och kalk och utsattes för luftens inverkan. Genom salpeterjäsning (jfr Jäsning) nitrifierades därvid kväfvet i de organiska ämnena till salpeter, som slutligen utlakades med vatten. Kalcium- och magnesiumnitrat aflägsnades genom fällning med kaliumkarbonathaltig träaska, hvarefter kaliumnitratet fick utkristallisera ur filtratet. Numera tillverkas salpeter genom dubbel dekomposition mellan klorkalium och natronsalpeter (se Chilesalpeter); koksalt utfaller därvid i värme ur den koncentrerade lösningen, och filtratet innehåller kaliumnitrat (konversionssalpeter). Salpeter användes till konservering af kött, till fyrverkeri och har tidigare haft större betydelse än nu som beståndsdel i svartkrutet. H. E. Kalisalter, kem. Se Kaliumsalter. Kali-san. Se Kalikedjan. Kalisch, Ludwig, tysk skriftställare, f. 1814 i Lissa af judiska föräldrar, d. 1882 i Paris, förde som yngling ett kringirrande lif och egnade sig därefter åt studier vid tyska universitet. Från 1843 uppträdde han som humoristisk författare, bl. a. af skämtsamma ballader och romaner, måste 1849 fly till följd af delaktighet i revolutionära rörelser och bodde sedan mest i Paris. Af hans arbeten må nämnas Das buch der narrheit (1845), Poetische erzählungen (s. å.), Paris und London (1851) och Heitere stunden (1872). K. skref äfven flitigt i tidningar. Kalisch, David, tysk fars- och kuplettförfattare, f. 1820 i Breslau af judiska föräldrar, d. 1872 i Berlin, sökte i ungdomen sin utkomst på handelsbanan. Han vistades 1844—46 i Paris, där han umgicks med Herwegh, Heine, Marx och Proudhon. Efter 1846 egnade sig K. i Berlin åt författarbanan, sedan han gjort lycka med det dramatiska skämtet Ein billet von Jenny Lind och lustspelet Einmal hunderttausend thaler (1847). Det sistnämndas dragningskraft låg i det alldeles nya, på sitt område epokgörande sätt, hvarpå kupletten där var använd. K:s farser vunno oerhördt bifall i Nord-Tyskland, och Berlinfarsen har knappast sedermera nått en så hög ståndpunkt. Bland hans stycken må nämnas Ein gebildeter hausknecht (”En husdräng med bildning”, 1862), Berlin wie es weint und lacht (bearbetn. af Laurencins och Cormons ”Paris qui pleure et Paris qui rit”; ”Löjen och tårar”, 1862) och Einer von unsre leut (”Vi äro alla lika”, 1861). K. uppsatte 1848 skämttidningen ”Kladderadatsch”. Sina pjäser samlade han i Berliner volksbühne (4 bd, 1864) och i Lustige werke (5 bd, 1870). Sina muntra, drastiska kupletter, ofta starkt kryddade med politisk satir, utgaf K. sammanförda i Berliner leierkasten (3 bd, 1857—66). Hans biografi skrefs af Ring (1872). Kalisz [-liʃ], 1. Guvernement i västra Polen, begränsadt af guv. Warschau och Piotrków samt Preussen. 11,374 kvkm. Omkr. 1 mill. inv., 90 inv. på 1 kvkm. Jordbruk är den viktigaste näringen. — 2. Hufvudstad i nämnda guv., vid Prosna, nära preussiska gränsen. 23,882 inv. (1897); 1907 enl. beräkning 24,418 inv. Säte för en rom.-katolsk biskop. K. (af Ptolemaios kallad Kalisia) är en af Polens äldsta städer, hvars ålder ådagalägges af en mängd i trakten funna mynt och andra fornlämningar. Sedan K. 1655 besatts af svenskarna, förstärktes dess försvarsverk betydligt genom ingenjör Weider. Mera bekant i Sveriges historia är K. genom slaget 19/24 okt. 1706, då före offentliggörandet af freden i Altranstädt (14/24 sept. s. å.) en i Polen kvarlämnad svensk styrka (omkr. 4,000 man), anförd af Mardefeld, i förening med omkr. 16,000 polacker under Potocki, blef vid K. slagen af en omkr. 40,000 man stark sachsisk-polsk-rysk här under konung August och Mensjikov. 13 febr. 1813 vunno ryssarna vid K. en seger öfver en fransk-sachsisk kår, och 28 s. m. afslöts i K. det mot Napoleon riktade försvarsförbundet mellan Ryssland och Preussen, och äfven det rysk-preussiska uppropet till tyska folket 25 mars s. å. utgick från K. (J. F. N. L. W:son M.) Kalis älf. Se Kalix älf. Kalitvenskaja, ”stanitsa” (kosackby) i donska kosackernas land, vid vänstra stranden af Donets. 19,438 inv. (1897). I trakten finnas ofantliga tillgångar af sandsten och stenkol. (J. F. N.) Kaliub, stad i egyptiska prov. (mudirije) Kaliubije (927 kvkm. kulturland, 434,575 inv. 1907) vid järnvägen Alexandria—Kairo. 14,648 inv. (1897). J. F. N. Kalium, kem., metall, som i form af salter, dels med syresyror, dels i förening med klor, är allmänt spridd i naturen (jfr Kaliumsalter). Kaliummetallen framställdes först 1807 af Davy genom elektrisk sönderdelning af hydratet. Numera beredes den tekniskt genom elektrolys af kali, cyankalium eller klorkalium. Man kan äfven reducera kaliumhydrat med aluminium, magnesium eller järn. — Kalium är en silfverhvit metall af 0,875 eg. v., vid 0° spröd, vid vanlig temperatur smidig och mjuk. Det smälter vid 62,5°, kokar vid 667° och förvandlas då till grön gas. Metallen förlorar i luften ögonblickligen sin glans och öfverdrages med en