Konung Nils var gift med en dotter och Sigurd med en dotterdotter till Inge d. ä., hvarför man antagit, att dynastiska intressen framkallat härfärden, som företogs vid den vanligen antagna tidpunkten för Stenkilska ättens utslocknande med Inge d. y. V. S—g. Kalmar län omfattar kustlandet af Småland och hela Öland samt gränsar i n. till Östergötlands län, i v. till nämnda län och Jönköpings samt Kronobergs län och i s. till Blekinge län. Länets fastland är beläget mellan 56° 18′ och 58° 16′ n. br. samt 1° 15′ och 2° 37′ v. lgd från Stockholms observatorium; när äfven Öland tages i betraktande, blir sydpunkten vid 56° 12′ n. br. och den östligaste punkten vid 0° 54′ v. lgd. Länets största längd, i nästan n.—s., utgör omkr. 220 km.; största bredden i ö.—v. uppgår till inemot 75 km. Ytinnehållet är 11,543 kvkm., hvaraf 10,962 land och 581 vatten. Folkmängden vid 1909 års slut utgjorde 228,066 personer (111,599 mankön och 116,467 kvinnkön), hvaraf 191,650 å landsbygden och 36,416 i städerna. Folkmängdstätheten var sålunda nära 21 personer på 1 kvkm. land. I förhållande till rikets folkmängd hade länet 4,17 proc. däraf och var med hänsyn till folkmängden det 11:e i ordningen och till folkmängdstätheten det 15:e. Den folkökning, som rådde i länet till slutet af 1870-talet, har sedan dess med få afbrott öfvergått till folkminskning, och folkmängden 1909 var ungefär densamma som 1862. Städerna ha visserligen ökat sitt invånartal, så att det på de sista femtio åren fördubblats, men invånartalet å landsbygden har så kraftigt påverkats af den starka emigrationen och annan utflyttning under de sist förflutna trettio åren, att det nu ej är större än vid början af 1850-talet. — I judiciellt hänseende är länet indeladt i 6 domsagor under Göta hofrätt, omfattande 10 tingslag och 1 stad, nämligen Tjusts domsaga (1 tingslag, bildadt af de två häradena Norra och Södra Tjust); Sevede och Tunaläns; Aspelands och Handbörds; Norra Möre och Stranda; Södra Möre, hvilka fyra sistnämnda domsagor bestå af de härad och tingslag, som namnen angifva, samt Ölands domsaga: Ölands norra mots tingslag (med Borgholms stad) och Ölands södra mots. Egen rådstufvurätt ha de öfriga 4 städerna: Kalmar, som är länsresidens, Oskarshamn, Västervik och Vimmerby. I administrativt hänseende är länet deladt i 6 fögderier: Tjusts, omfattande 4 länsmansdistrikt, Tunaläns och Sevede härads med 3, Aspelands och Handbörds härads med 4, Norra Möre och Stranda härads med 4, Södra Möre härads med 6 länsmansdistrikt, Ölands (nybildade) fögderi, omfattande de 6 häraden Åkerbo, Runstens, Slättbo, Möckleby, Algutsrums och Gräsgårds, med 4 länsmansdistrikt. Sålunda sammanfalla länets domsagor och fögderier med hvarandra. I länet finnas 7 köpingar, Gamleby, Figeholm, Pataholm, Mönsterås, Påskallavik, Nybro och Mörbylånga. Kommunerna å landet äro 105. Länet är deladt i två landstingsområden, af hvilka det norra omfattar Norra och Södra Tjusts, Sevede, Tunaläns och Aspelands härad jämte städerna Västervik och Vimmerby, samt det södra den öfriga delen af länet. Denna indelning sammanfaller med länets två hushållningssällskaps områden med undantag af, att Aspelands härad hör till Södra hushållningssällskapet. I ecklesiastikt hänseende hör länet dels till Kalmar stift (se d. o.), bildande dess 7 kontrakt, dels till Linköpings stift (se d. o.), i hvilket K. län omfattar nästan i deras helhet 4 kontrakt; en mosaisk församling finnes i Kalmar och en i Oskarshamn. Antalet församlingar å landsbygden är 100, i städerna 5. — Länet ingår i Östra postdistriktet, Östra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, i Södra telegraftrafik- och bergmästardistrikten, i Smålands skogsdistrikt samt bildar två justeringsdistrikt, n:r 14 och 15. För hälso- och sjukvården är länet deladt i 9 provinsialläkardistrikt, hvartill komma 4 extra provinsialläkardistrikt. Länslasarett finnas i städerna Kalmar, Oskarshamn, Västervik och Borgholm. Besökta hafsbadorter äro Borgholm och Källvik. Länet har 2 länsveterinärer. — Förutom de allmänna högre läroverken i Kalmar och Västervik (realgymnasium), realskolan i Oskarshamn, samskolan i Vimmerby, lärarinneseminariet i Kalmar, navigationsskolorna i Kalmar och Västervik finnas undervisningsanstalter för flickor i Kalmar, Oskarshamn och Västervik, samskolor i Mönsterås och Nybro, äfvensom landtbruksskola i Hossmo, landtmannaskolor i Gamleby och å Högalid (i Dörby socken), med hvilka äro förenade folkhögskolor, af hvilka äfven en för Öland finnes i Stora Rör (i Högsrums socken). En mindre undervisningsanstalt för döfstumma finns i Hjorted (se d. o.). Länet har i riksdagens Första kammare 3 ledamöter valda af Norra landstinget och 4 af det Södra samt i Andra kammaren 8 för landsbygden och 3 för städerna. Enl. vallagen 1909 blir antalet ledamöter i Andra kammaren 10, hvaraf 4 för norra och 6 för södra valkretsen. — Hufvudnäringarna för länet äro jordbruk och boskapsskötsel. Af hela egovidden upptaga åker och annan odlad jord 16 proc., naturlig äng nära 6 och skogbärande mark 59 proc. En medelmåttig skörd kan beräknas till 70,000 hl. hvete, 570,000 hl. råg, 225,000 hl. korn, 900,000 hl. hafre, 20,000 hl. blandsäd, 12,000 hl. ärter, 930,000 hl. potatis, 700,000 hl. rofvor och rötter samt 100,000 deciton sockerbetor. Vid 1908 års slut uppgafs kreatursstocken till 31,072 hästar, 172,897 nötkreatur, hvaraf 90,845 kor och 34,937 oxar, samt 90,431 får och 38,551 svin. Afkastningen såväl af jordbruket, med undantag för baljväxter, som af boskapsskötseln lämnar utöfver länets behof ett ganska betydande öfverskott till afsalu. Skogarna ha i detta län som annanstädes under de senare årtiondena väl mycket anlitats för afsalu eller på sina ställen t. o. m. sköflats, men ännu uppgifves för fastlandet skogstillgången i den norra delen tillräcklig för eget behof och dessutom lämna öfverskott till afyttring, medan i den södra delen, där ock afyttringen är betydlig, mångenstädes råder brist på gröfre byggnadsvirke och undantagsvis på bränsle; hvad Öland, med undantag för Boda kronopark, beträffar, ha några få socknar litet skog till knappt husbehof, men de allra flesta i det närmaste fullständig brist. — För kustbefolkningen, bland hvilken 1905 räknades 1,823 yrkesfiskare, är saltsjöfisket en afsevärd förvärfskälla, och bruttoinkomsten däraf uppskattades till 584,000 kr. — Någon nämnvärd grufbrytning förekommer icke i länet. Ang. järnhandteringen är att anföra, att 1908 tillverkades vid 2 masugnar 1,580 ton tackjärn (i värde 116,000 kr.), vid järnverken var produktionen af smältstycken, råskenor, göt och smidbart gjutgods 6,183 ton (549,000 kr.), af stångjärn m. fl. gröfre