kännes i kamineldade rum och som vanligen benämnes ”torrhet” hos luften. 1 o. 2. K. S—n. Kaministiquia l. Kaministikwia [kamini'stikωiə], flod i Canada, Ontario, utgör aflopp för flera sjöar s. v. om den stora sjön Nipigon och faller ut genom flera armar i Thunder bay på norra sidan af Lake superior, nedanför Fort William. Den bildar det vackra Kakabeka-fallet, omkr. 36 m. högt och nära 140 m. bredt. Wbg. Kamisarder (fr. camisards} kallades de mot Ludvid XIV upproriske hugenotterna i Cevennerna, antagligen emedan de vid sina nattliga anfall plägade draga en skjorta (jfr fr. chemise) öfver sina kläder. De förföljelser (dragonader), för hvilka hugenotterna i Frankrike efter Nantesiska ediktets upphäfvande (1685) voro utsatta, retade slutligen inbyggarna i Cevennernas bergstrakter till ett vildt uppror (1702), hvars förnämste ledare var Jean Cavalier (se denne). De vunno i början flera framgångar, särskildt mot hertig de Broglie 1703. Men deras makt bröts af marskalk Montrevel genom de grymmaste härjningar; och sedan Cavalier 1704 öfvergått i kunglig tjänst, upphörde efter hand deras strid (1704—05). Detta uppror var i hög grad farligt för Ludvig XIV, enär de upproriske trädde i förbindelse med de i spanska tronföljdskriget mot Frankrike kämpande makterna. — Litt.: Bonnemère, ”Histoire des camisards” (1869), Mrs Bray, ”The revolt of the protestants of the Cevennes” (1870), Tylor, ”The camisards” (1893), Issarte, ”Des causes de la révolte des camisards” (1901). Kamisol (fr. camisole de force, ”tvångsskjorta”, af lat. camisia, skjorta) brukades förr inom psykiatrien i betydelse af tvångströja (se d. o.). Kamitiska språk, detsamma som hamitiska språk (se d. o.). Kamlager, mek. Se Axellager, sp. 536. Kamlott l. Kamelott (fr. camelot, af lat. camelus, kamel), ett i Levanten af asiatiska getarters, i synnerhet angoragetens, mera sällan af kamelens, ull tillverkadt, starkt och vackert glansigt tyg. Den kamlott, som förekommer i Europa, är vanligen endast ett slags tämligen tjockt, glättadt ylletyg eller ylle med blandning af gethår. Det användes förr ganska allmänt till s. k. slängkappor o. d. Äfven förekommer kamlott af silke, hvars ränning är tvinnad af olikfärgade trådar, medan inslaget (som vid halfsilkeskamlott är af fint bomullsgarn) har en tredje färg. (G. A. W.) Kamlungskolen, kronopark i Neder-Kalix socken, Kalix revir, Norrbottens län, afsatt efter afvittring till kronopark enl. k. br. 20 april 1866, omfattar 3,647 har. M—g. Kammaneter, zool. Se Cœlenterata, sp. 490. Bland de till kammaneterna hörande släktena märkes den i Medelhafvet vanliga Eucharis (stor, men mycket ömtålig, två starka munflikar), hvilken form är anmärkningsvärd för sin utvecklings skull: den blir könsmogen redan på larvstadiet, därefter ske metamorfosen och en ny alstring af könsprodukter. L—e. Kammaradvokatfiskal, tjänsteman i andra lönegraden i Kammarkollegiet, har att tillse, bevaka och utföra kronans rätt och talan i alla de till kollegiets befattning hörande ärenden, där kronans rätt är i fråga och som till hans handläggning i följd af K. M:ts föreskrift höra eller af kollegiet eller justitiekanslern varda remitterade eller hvari han utan remiss finner sig befogad anställa ämbetstalan, äfvensom beträffande danaarf och i de andra mål, där sådant enligt gifna föreskrifter blifvit honom uppdraget. Utom denna synnerligen omfattande och ansvarsfulla verksamhet åligger det honom bl. a. att för fel och försummelser i tjänsten tilltala kollegiets tjänstemän. C. v. O. Kammarammunition. Se Kammarskjutning. Kammararkivet, en underafdelning af Kammarkollegium, är näst Riksarkivet Sveriges rikaste och dyrbaraste arkiv och omfattar, till en hyll-längd af omkr. 8,000 m., dels handlingar härrörande från Kammarens och Kammarkollegii verksamhet hufvudsakligen under 1500- och 1600-talen (yngre handlingar förvaras i Kammarkollegium, se d. o.) dels äfven länsräkenskaper med verifikationer (jordeböcker, mantals- och taxeringslängder m. m.) från 1530-talet t. o. m. 1895. Dessutom förvaras därstädes bl. a. reduktionsarkiven, en del af Hedvig Eleonoras lifgedingsarkiv samt ett stort antal räkenskapsserier, hvilka efter granskning i Kammarrättens revisionsafdelning blifvit till arkivet öfverlämnade. Hvad de äldre partierna angår, ha samlingarna ej sällan splittrats mellan Riksarkivet och Kammararkivet. Under 1800-talet ha äfven två af kommerserådet B. E. Rosenblad och kamreraren K. Sandberg bildade samlingar blifvit med det senare införlifvade. Arkivet är inrymdt på nedra botten af huset n:r 13 Birger jarls torg på Riddarholmen. Före 1697 års brand förvarades det å Stockholms slott, och ehuru dess samlingar då skonades från eldskada, bragtes de likväl i oordning; därefter förvarades det i det s. k. kungshuset och till mindre delar i Oxenstiernska huset och Logårdshvalfvet, hvarifrån handlingarna 1806 flyttades till den då nyinredda lokalen vid Birger jarls torg. Genom två i början af 1800-talet inträffade eldsvådor blefvo stora delar af såväl Kammarkollegiets egna arkivalier som af det egentliga Kammararkivet skadade. Genom bristande vård under en del af 1800-talet — vissa arkivalier användes då bl. a. till förladdning vid arméns skjutöfningar — har arkivet sedermera lidit ytterligare förluster. Sedan riksdagen därtill beviljat särskildt anslag, har arbetet med ordnande af arkivets handlingar fortgått fr. o. m. 1898 och är nu (1910 i det närmaste fullbordadt. Kammarens handlingar handhades i äldre tider af s. k. ”kistedrängar” och ”kisteaktare”. Kammararkivets samlingar sammanfördes omkr. 1617 af Bengt Ingolfsson, hvilken fr. o. m. nämnda år till sin död (1662) tjänstgjorde som det då nybildade arkivets föreståndare (”inspector archivi”). Äfven hans efterträdare benämndes ”inspektorer” t. o. m. 1838. 1839—79 sköttes arkivet af en kamrerare och har sedermera föreståtts af en arkivarie, medan ett kammarråd utöfvar tillsynen öfver ärendenas gång därstädes. Enligt Kammarkollegiets instr. af 26 maj 1909 åligger det arkivarien att bl. a. verkställa undersökningar och afgifva yttranden i ärenden, som remitteras till honom från kollegiet, äfvensom att, i den mån öfriga tjänstegöromål sådant medgifva, på enskilda personers begäran verkställa undersökningar. Frågan om Kammararkivets ställning till Riksarkivet har under senare tid varit på dagordningen och är ännu (1910) ej löst. Kammardressyr, jaktv., vanlig benämning på den förberedande dressyr, som en hönshund